<p>Vår studie är en undersökning om hur idrottslärare på grundskolan uppfattar och tolkar </p><p>läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Eftersom begreppet hälsa är svårt att definiera har det </p><p>också inneburit att lärare uppfattat hälsobegreppet olika och alla elever ges inte samma </p><p>förutsättningar att lära sig vad som främjar god hälsa. Vårt syfte är att ta reda på vilka </p><p>aspekter som idrottslärarna tycker är viktiga utifrån ett hälsoperspektiv och hur de upplever </p><p>hälsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att få så personliga </p><p>svar som möjligt och på så sätt kunna analysera vårt material och för att svara på våra </p><p>frågeställningar. </p><p> </p><p>I vår teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lärare tidigare har uppfattat </p><p>läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Vi ser också skillnader i lärarnas sätt att bedöma </p><p>elevernas kunskaper i vad som främjar hälsa. </p><p>Vi har i vårt resultat sammanställt alla svaren och gjort en kort sammanfattning av de </p><p>viktigaste punkterna där vi även gör en jämförelse lärarna emellan. </p><p>I vår diskussion diskuterar vi det viktigaste om vad lärarna har sagt och gör jämförelser med </p><p>tidigare forskning och våra egna synpunkter. </p><p> </p><p>Det viktigaste vi har kommit fram till är att idrottslärarna anser att tiden inte räcker till för att </p><p>arbeta med hälsa i den utsträckningen som lärarna skulle önska att de gjorde. De flesta av </p><p>lärarna önskar också att de kunde arbeta mer ämnesövergripande för att täcka in de bitar i </p><p>läroplanen som blir lidande. Det handlar framför allt om kost och anatomiläran. Den psykiska </p><p>hälsan och de delar som innefattar avslappning och stresshantering är också några av de </p><p>hälsoaspekter som lärarna berör och som de skulle vilja arbeta mer med i skolan. </p><p>Bollspelen beskrivs fortfarande som de dominerande aktiviteterna i undervisningen men </p><p>hälsoundervisning har blivit allt vanligare med ett mer varierat innehåll på lektionerna. </p><p>Framför allt de yngre lärarna arbetar mer varierat och blockvis med olika aktiviteter vilket är </p><p>positivt och som främjar till livslångt lärande.</p>

Vår studie är en undersökning om hur idrottslärare på grundskolan uppfattar och tolkar läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Eftersom begreppet hälsa är svårt att definiera har det också inneburit att lärare uppfattat hälsobegreppet olika och alla elever ges inte samma förutsättningar att lära sig vad som främjar god hälsa. Vårt syfte är att ta reda på vilka aspekter som idrottslärarna tycker är viktiga utifrån ett hälsoperspektiv och hur de upplever hälsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att få så personliga svar som möjligt och på så sätt kunna analysera vårt material och för att svara på våra frågeställningar. I vår teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lärare tidigare har uppfattat läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Vi ser också skillnader i lärarnas sätt att bedöma elevernas kunskaper i vad som främjar hälsa. Vi har i vårt resultat sammanställt alla svaren och gjort en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna där vi även gör en jämförelse lärarna emellan. I vår diskussion diskuterar vi det viktigaste om vad lärarna har sagt och gör jämförelser med tidigare forskning och våra egna synpunkter. Det viktigaste vi har kommit fram till är att idrottslärarna anser att tiden inte räcker till för att arbeta med hälsa i den utsträckningen som lärarna skulle önska att de gjorde. De flesta av lärarna önskar också att de kunde arbeta mer ämnesövergripande för att täcka in de bitar i läroplanen som blir lidande. Det handlar framför allt om kost och anatomiläran. Den psykiska hälsan och de delar som innefattar avslappning och stresshantering är också några av de hälsoaspekter som lärarna berör och som de skulle vilja arbeta mer med i skolan. Bollspelen beskrivs fortfarande som de dominerande aktiviteterna i undervisningen men hälsoundervisning har blivit allt vanligare med ett mer varierat innehåll på lektionerna. Framför allt de yngre lärarna arbetar mer varierat och blockvis med olika aktiviteter vilket är positivt och som främjar till livslångt lärande.

I läroplanen står det skrivet att eleverna ska utveckla ett hälsomedvetande (Skolverket, 2011), däremot står det inte hur idrottslärare ska bedriva sin hälsoundervisning. Detta har resulterat i att vissa idrottslärare känner en osäkerhet kring vad hälsa faktiskt innebär samt hur deras undervisning kan bedrivas på bästa sätt. Denna undersökning förväntas bidra till att idrottslärare finner inspiration av sina yrkeskollegor, vilket skulle kunna leda till en förbättrad hälsoundervisning. Denna studie syftar till att identifiera historiska perspektiv på idrottslärares uppfattningar om hälsa. Den syftar även till att lokalisera vilka hälsodiskurser som varit framträdande och identifiera problemområden med hälsobegreppet. För att lokalisera vilket hälsoperspektiv olika idrottslärare har, utfördes en historisk undersökning. Detta gjordes utifrån en kvalitativ textanalys eftersom den kan bidra till en fördjupad kunskap om idrottslärares uppfattningar av hälsa. Undersökningen inkluderar flera tidskrifter i form av tidskrifter som är avsedda för lärare i idrott och hälsa. Tidskrifterna är från årtalen 1968, 1973, 1985, 1997, 2008 och 2018. Resultatet visar att idrottslärare till en början haft ett tydligt patogent perspektiv på hälsa men att det i början på sekelskiftet 2000 skiftade till ett salutogent perspektiv. Därtill visar resultatet att fokuset i hälsodiskurserna har förändrats från den biologiska kroppen till den mentala hälsan. Resultatet visar även på att det finns ett antal problemområden som berör hur det talas om den mentala hälsan. Över tid har diskurserna om vissa problemområden försvunnit medan andra blivit kvarstående. Den mest framträdande hälsodiskursen avseende problemområden, är talandet om inaktivitet. Slutligen, visar studien att idrottslärare har fått en bredare syn på hälsa, där även mental hälsa inkluderats. Det har hänt genom en normförändring bland idrottslärare där den mentala hälsan har fått större utrymme i hälsoundervisningen.

Denna studie undersöker undervisning i hälsa inom ämnet idrott och hälsa på högstadienivå, vilket angår flera perspektiv på undervisning i hälsa. Detta inkluderar (1) undervisning i hälsa utifrån Lgr 22 och aspekterna fysisk- psykisk- och social hälsa, varav även (2) idrottslärares kunskaper för att realisera undervisning i hälsa berörs.  Därtill innefattas även (3) möjligheter och svårigheter för undervisning i hälsa. För att utforska dessa perspektiv har en kvalitativ intervjustudie med lärare i idrott och hälsa genomförts. Sammanlagt intervjuades fyra legitimerade idrottslärare i årskurs 7-9 som har varit verksamma i fyra år eller mer. I avsikt att guida dig som läsare kommer först en bakgrund med syfte att ge ett sammanfattande intryck av begreppet hälsa, dess plats i skolan, samt dess utrymme inom läroplanen för ämnet idrott och hälsa. Därefter presenteras existerande forskning som ger en mer detaljerad överblick på undervisning i hälsa. Kapitlet redogör för svårigheter kring undervisning i hälsa från ett historiskt perspektiv där bland annat olika läroplaner beaktas. Även problem och förutsättningar i relation till läraren och dennes uppdrag såväl som kompetens redovisas. Arbetet avslutas med resultat och diskussion där det framgår att innehållet av undervisning i hälsa är starkt korrelerat till den enskilde idrottslärarens personliga bakgrund och kunnande, varav den fysiska hälsan beskrivs dominera undervisningen. Den enskilde idrottsläraren upplevs som självsäker i sin tolkning av styrdokumenten, men ändock verkar det finnas ett glapp mellan den reella undervisningen och det som styrdokumenten föreskriver. Detta glapp kan delvis uppfattas som en bieffekt av icke tillräckliga kunskaper i hälsa hos den enskilde idrottsläraren, varav idrottslärares högskoleutbildning diskuteras. Slutligen, i idrottslärares uppfattning, är kollegiet en av de främsta förutsättningarna för undervisning i hälsa, medan faktorer såsom lokaler och budgetar istället utgör svårigheter.

Bakgrund Kvinnor i åldersgrupp 45-59 år har ofta kommit in i klimakteriet och cirka 70 procent av dem upplever klimakteriebesvär. Perioden kan vara utmanande och medför tillhörande fysiska och psykosociala förändringar som markerar slutet på reproduktivt liv. Vid mötet med kvinnor i klimakteriet har sjuksköterskan en viktig undervisande funktion som kännetecknas av personcentrerat förhållningssätt. Hälsolitteracitet påverkar kvinnornas förmåga att ta emot hälsoundervisning, men också förutsättningar för sjukvårdpersonal att förmedla kunskapen. Det finns behov att närmare titta på rollen av hälsoundervisning under klimakteriet. Syfte Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdens hälsoundervisning till kvinnor under klimakteriet. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts som bygger på 14 kvalitetsgranskade artiklar. Artiklar omfattar kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar genomfördes i databaser PubMed och CINAHL. Integrerad dataanalys användes som analysmodell vid sammanställning av resultat. Resultat Genom dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: Kvinnornas förkunskaper, Hälsoundervisningens faciliterande faktorer och hälsoundervisningens hämmande faktorer. De huvudfynden visade att kvinnorna hade svårigheter i att känna igen klimakteriesymptom och hade bristande uppfattning om menopausala hälsokonsekvenser. Bristen på information och utbildning hos kvinnor och vårdpersonal, samt låg hälsolitteracitet, hindrade hälsoundervisningen. Dåliga förkunskaper påverkade livskvaliteten och ledde till negativa föreställningar under klimakteriet. Litteraturöversiktens resultat diskuterades med utgångspunkten i Meleis transitionsteori med fokus på både kvinnors och vårdpersonalens perspektiv. Slutsats Det finns ett behov av ökad utbildning och informationsspridning om klimakteriet, dess symtom och hälsokonsekvenser för att förbättra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Sjuksköterskor kan spela en viktig roll i detta genom att upptäcka dessa kunskapsluckor, ge kvinnor nödvändig kunskapsutrustning och stöd för en hälsosam övergång. / Background Women aged 45-59 have often entered climacteric period and around 70 percent of them experience menopausal symptoms. The period can be challenging and brings associated physical and psychosocial changes that mark the end of the reproductive life. When meeting climacteric women, the nurse has an important teaching function characterized by person-centered approach. Health literacy can affect women's ability to receive health education, but also the conditions for healthcare personnel to pass on the knowledge. There is a need to look more closely about the role of health education in climacteric women. Aim The aim was to shed light on the health care system's health education for women during climacteric. Method A non-systematic literature review was conducted based on 14 articles. Articles include qualitative, quantitative, and mixed approaches. Searches were conducted in databases PubMed and CINAHL. Integrated data analysis was used as an analysis model when compiling results. Results Through the data analysis, three major categories were identified: The women's prior knowledge, Facilitating factors for health education and Inhibiting factors for health education. The main findings showed that women had difficulty recognizing menopausal symptoms and had a low perception of menopausal health consequences. The lack of information and education among women and healthcare providers, as well as low health literacy, hindered health education. Poor prior knowledge affected quality of life and led to negative beliefs during menopause. The results from the literature review were discussed based on Meleis' transition theory with a focus on both women's and healthcare providers' perspectives. Conclusions There is a need for increased education and dissemination of information about the symptoms and health consequences of climacteric to improve health promotion. Nurses can play an important role in this by identifying knowledge gaps, providing women with the necessary knowledge and support for a healthy transition.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med ämnet hälsa samt hur hälsomålen uppfylls. Frågeställningar Hur lyder idrott och hälsolärarens egna definition av hälsa? Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med att uppfylla hälsomålen som finns uppsatta? Hur bedömer lärare i ämnet idrott och hälsa inom området hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad anser lärare i ämnet idrott och hälsa vara optimal didaktik i ämnet idrott och hälsa? Metod Fyra verksamma lärare intervjuades. Två undervisar i Stockholms innerstad och två undervisar i två närförorter till Stockholm. Resultat Samtliga lärare definierar hälsa som en känsla av välbefinnande inom det biologiska samt i det holistiska området. De fyra intervjuade lärarna arbetar med ämnet på ett sätt som sträcker sig utanför den traditionella undervisningen och bedömer elever i idrott och hälsa genom diskussioner, teoretiska och praktiska prov, men även utefter magkänsla. Slutsats De intervjuade lärarna anser att de behöver en tydlig hälsodefinition för att kunna undervisa i ämnet hälsa men även för att kunna bedöma eleven i ämnet. Ämnet hälsa i idrott och hälsa behöver få mer utrymme i form av tid för att kunna matcha samhällets krav på skolan samt att lärare i idrott och hälsa får en tydlig didaktik samt bedömningsstöd inom ämnet så att eleverna kan nå de mål som krävs. / Abstract Aim and question The study aims to examine how physical education (PE) teachers teach health in school and how they assess health. What is the physical education and health teachers own definition of health? How does the teacher in physical education work to meet health targets? How does the physical educator judge health in the subject physical education? What do teachers in physical education thin is the optimal didactics of physical education? Method Four active PE teachers were interviewed. Two who taught in the inner city and two who taught in two suburbs of Stockholm. Results All teachers define health as a feeling of well-being in the biological and in the holistic field. The four interviewed teachers worked with physical education in ways that was beyond the traditional teaching and assessed the topic through discussion, theoretical and practical examinations, but also with their gut feeling. Conclusions The interviewed teachers believe that they need a clear definition of health to be able to teach the subject health but also to assess the pupil in the subject. The subject health in physical education need to have more space in the form of time to match the demands the school have from society, however, it requires a clearer didactics of the subject and an assessment support so that students can achieve the required goals.

<p>Sammanfattning</p><p>Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.</p><p>Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.</p><p>Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality.</p><p>I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters.</p><p>The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.</p>

Sammanfattning Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten. Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats. Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv. / Abstract It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality. I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters. The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

No description available.

Bakgrund Forskning visar att delar av samhället anser att idrott och hälsa (IDH) är ett redskap, vars syfte är att eliminera fetma och andra former av sjukdomar. Vilket tyder på att vissa anser att IDH bör förhålla sig till det patogena hälsoperspektivet. Detta däremot, ställer sig flera forskare kritiska till, då de anser att IDH bör förhålla sig till vad som främjar och utvecklas hälsa, vilket innefattar ett salutogent hälsoperspektiv. Syftet med studien Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare undervisar hälsa och dess dimensioner, samt hur undervisningen förhåller sig till salutogent- och patogent hälsoperspektiv. Metod Empirin samlades genom fyra semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, ungefär 40 minuter vardera. Dessa intervjuer genomfördes via konferensprogrammet ”Zoom”. Resultat och diskussion Det framkommer att fysiska aktiviteter är grunden till all hälsoundervisning, vilket tillför möjligheten för lärare att sätta icke-fysiska aspekter av hälsa i kontext. Dessutom framkommer det att lärare nästan forcerar samarbete hos eleverna, vilket ska utveckla eleverna förmåga att bygga relationer, minimera exklusion och förmågan att samverka. Lärare för det mesta implementerar flertalet lärdomar inom en aktivitet. Eleverna ges möjligheten attreflektera kring aktivitetens övriga effekter på hälsa, bortsett från de fysiska aspekterna. Det visade sig att det patogena- och det salutogena hälsoperspektivet framkommer i hälsoundervisningen. Detta för att de både kompletterar varandra och tillför viktiga aspekter till både lärares undervisning metoder och kunskap till eleverna. / Background Research suggests that parts of society view physical education (PE) as a tool, the purpose of which is to eliminate obesity and other kinds of illness. The result is that some argue that PE should have a pathogenic view on health. This view however is criticized by some researchers who suggest that PE should focus on what improves health, in other words a salutogenic view on health. Aim of this study The aim of this study is to investigate how teachers educate health and its dimensions, and how health education adheres to the salutogenic- and pathogenic health perspectives. Method Empirical data were collected from four semi-structured qualitative interviews, approximately 40 minutes each. Interviews were conducted with the conference program “Zoom”. Result and discussion Participants argue that physical activities are the foundation of all health education, this provides teachers with an opportunity to put the non-physical aspects of health into context. These activities of which can be used to enhance and develop psychological and social health aspects. Through almost forced co-operations, students improve their relation building competence, reinforces inclusion and ability to co-operate. Moreover, teachers mostly implement several teachings within one activity. They do this by making the students reflect on “spin-off” effect from the activity, where other health developments other than physical aspects within an activity are required. It is revealed that both pathogenic and salutogenic perspective is present in the health education, and that they complement each other and bring different important aspects to teachers’ methods and knowledge to students.