Bakgrund Forskning visar att delar av samhället anser att idrott och hälsa (IDH) är ett redskap, vars syfte är att eliminera fetma och andra former av sjukdomar. Vilket tyder på att vissa anser att IDH bör förhålla sig till det patogena hälsoperspektivet. Detta däremot, ställer sig flera forskare kritiska till, då de anser att IDH bör förhålla sig till vad som främjar och utvecklas hälsa, vilket innefattar ett salutogent hälsoperspektiv. Syftet med studien Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare undervisar hälsa och dess dimensioner, samt hur undervisningen förhåller sig till salutogent- och patogent hälsoperspektiv. Metod Empirin samlades genom fyra semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, ungefär 40 minuter vardera. Dessa intervjuer genomfördes via konferensprogrammet ”Zoom”. Resultat och diskussion Det framkommer att fysiska aktiviteter är grunden till all hälsoundervisning, vilket tillför möjligheten för lärare att sätta icke-fysiska aspekter av hälsa i kontext. Dessutom framkommer det att lärare nästan forcerar samarbete hos eleverna, vilket ska utveckla eleverna förmåga att bygga relationer, minimera exklusion och förmågan att samverka. Lärare för det mesta implementerar flertalet lärdomar inom en aktivitet. Eleverna ges möjligheten attreflektera kring aktivitetens övriga effekter på hälsa, bortsett från de fysiska aspekterna. Det visade sig att det patogena- och det salutogena hälsoperspektivet framkommer i hälsoundervisningen. Detta för att de både kompletterar varandra och tillför viktiga aspekter till både lärares undervisning metoder och kunskap till eleverna. / Background Research suggests that parts of society view physical education (PE) as a tool, the purpose of which is to eliminate obesity and other kinds of illness. The result is that some argue that PE should have a pathogenic view on health. This view however is criticized by some researchers who suggest that PE should focus on what improves health, in other words a salutogenic view on health. Aim of this study The aim of this study is to investigate how teachers educate health and its dimensions, and how health education adheres to the salutogenic- and pathogenic health perspectives. Method Empirical data were collected from four semi-structured qualitative interviews, approximately 40 minutes each. Interviews were conducted with the conference program “Zoom”. Result and discussion Participants argue that physical activities are the foundation of all health education, this provides teachers with an opportunity to put the non-physical aspects of health into context. These activities of which can be used to enhance and develop psychological and social health aspects. Through almost forced co-operations, students improve their relation building competence, reinforces inclusion and ability to co-operate. Moreover, teachers mostly implement several teachings within one activity. They do this by making the students reflect on “spin-off” effect from the activity, where other health developments other than physical aspects within an activity are required. It is revealed that both pathogenic and salutogenic perspective is present in the health education, and that they complement each other and bring different important aspects to teachers’ methods and knowledge to students.

Idrott och hälsa är ett ämne som de senaste åren har vuxit genom att gå från idrott, till idrott och hälsa. Då hälsa blivit en del av ämnets innehåll innebär det att undervisningen ska innefatta både de fysiska och praktiska momenten men även den teoretiska momenten, där begreppet hälsa bör vara en del. Psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren ökat med 70% och psykiska problem som ätstörningar och ångest har tagit fart. Hälsobegreppet har haft en tendens att hamna i skymundan av fysisk aktivitet i idrottsundervisningen, vilket är något som problematiseras med sin grund i Skolinspektionens flygande tillsyn som genomfördes på svenska skolor år 2010. Där framkom det att hälsoundervisningen hamnat i skuggan av fysiska aktiviteter, där olika bollspel ofta har en stor plats. I denna systematiska litteraturstudie studeras forskning om lärares arbetssätt, möjligheter och utmaningar i undervisning av psykisk hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Metoden som legat till grund för studien är att systematiskt söka efter 22 artiklar på olika databaser, som sedan sorterats för att hitta relevanta studier. Utifrån artiklarnas resultat kunde fem olika arbetssätt som personal arbetar utifrån i skolverksamheten identifieras som möjligheter. I resultatet har även eventuella upplevda utmaningar i idrottsundervisningen kunnat identifieras. I diskussionen analyseras och problematiseras såväl arbetssätten som utmaningarna, det framkommer att det finns möjligheter med alla identifierade arbetssätt, men även utmaningar då skolor undervisar om psykisk hälsa. Utmaningarna som framkommit är främst självstigmatisering samt brist på tid.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska respektive finska gymnasieelever upplever hälsoundervisningens innehåll och hur de självskattat sina kunskaper om hälsa. Den tidigare forskningen kritiserar idrottsämnet för att innehålla ett för ensidigt innehåll och perspektiv på hälsa. En markant skillnad mellan den svenska och den finska hälsoundervisningen är att idrotts- och hälsoundervisningen är uppdelade i två ämnen i den finska skolan. En annan skillnad i tidigare forskning är att de finska elevernas föräldrar generellt anser att ansvaret för hälsoundervisningen, ligger lika mycket på hemmet som på skolan. Studien genomfördes meden kvantitativ enkätundersökning som datainsamlingsmetod, där 218 elever deltog. Enkätens resultat signifikanstestades sedan i SPSS genom chi2 test. Studiens resultat visade att de finska eleverna hade bättre självskattade kunskaper om hälsa och upplevde att undervisningen innehöll mer hälsa än de svenska eleverna upplevde att deras undervisningen innehöll. Resultatet styrker påståendet om att den svenska hälsoundervisningen kan ha ett för stort fokus på det fysiska perspektivet på hälsa och för lite utrymme för de andra perspektiven på hälsa (det psykiska och det sociala perspektivet). Vissa av de finska eleverna upplevde till och med hälsa som något som enbart innefattar ett psykiskt eller socialt perspektiv, utan någon form av koppling till ett fysiskt perspektiv. Avslutningsvis verkar Sveriges och Finlands olika uppdelning av ämnena idrott och hälsa ha betydelse för hur elever upplever sin hälsoundervisnings innehåll och hur de självskattar sina kunskaper om hälsa.

In Sweden, food-related education is vaguely incorporated in several mandatory high school subjects but not much is known about how it is incorporated in the biology and natural science subjects. This study aimed to understand how Swedish high school biology and natural science teachers approach and contribute to food-related education within and across subjects.  This study follows an explorative case-study approach. Biology and natural science high school teachers (n=10) were recruited for this study. A total of four teachers participated in individual semi-structured interviews. All teachers taught natural sciences, three also taught physical education and a fourth teacher also taught biology and chemistry. The interviews were audio recorded, transcribed verbatim using Microsoft Word, and analyzed using an inductive thematic analysis.  The analysis resulted in three major themes: teachers learning objectives in food-related education, teachers’ choice of didactics and cross-curricular teaching. The main findings were that the teachers approached food-related education broadly and had, more or less, the same learning objectives within and across subjects. The teachers expressed varying degrees of collaboration across subjects depending on which subjects they, themselves, were teaching. The teachers all faced challenges regarding dealing with the matter of eating disorders and social media influence which they tackled with various didactical strategies. Numerous factors stand in the way of cross-curricular teaching for food-related education in Sweden, such as time constraints and unclear learning objectives. Several changes are to be made to improve food-related education, Swedish adolescents' nutrition literacy and thereby improve the populations nutritional intake.

Hälsoundervisningen och dess utrymme i idrott och hälsa har sedan det gavs en tydligare plats i den svenska kursplanen varit under lupp. Eleverna i svenska skolor behöver få samtala om olika aspekter av hälsa, reflektera över hur de påverkar varandra och lära sig ta ansvar för sin egen hälsa och livsstil med ett holistiskt hälsoperspektiv som utgångspunkt. Detta genom såväl teoretiska som praktiska moment. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken lärare få förståelse för hur högstadielärare i idrott och hälsa gör hälsoundervisning i relation till sin tolkning av kursplanen. Lärarnas tolkning av kursplanen, vilket perspektiv på hälsa, alternativt någon aspekt av hälsa som ges mer utrymme i deras undervisning och hur de skapar undervisning om hälsa har under studien varit i fokus. Metoden skapar goda förutsättningar för djupare förståelse där data är informantens ord även om detta sedan tolkas av forskaren. Samtliga informanter visar medvetenhet om vikten av hälsoundervisning och att olika aspekter av hälsa ges utrymme i undervisningen. Omfattningen och förutsättningar för att beröra olika delar utifrån till exempel elevers mognad varierar mellan informanterna. Innehållet och metoderna skiljer sig även de åt bland flera av dem. Undervisningen anpassas inte bara till kursplanens innehåll utan även till individer och klasser utifrån kollegiala samtal och egna reflektioner. Lärare kan alltså utifrån samma kursplan planera, genomföra och reflektera olika i fråga om undervisning när hälsa berörs i ämnet idrott och hälsa. / Health education and its place in physical education have been scrutinized since it was given a clearer place in the Swedish curriculum. Students in Swedish schools need to be given opportunities to discuss different aspects of health, reflect on how those aspects influence each other and learn how to take responsibility for their own health and lifestyle from a holistic health perspective. This should be done with both theoretical and practical elements. The purpose of this study is to understand how teachers in physical education teach about health in relation to their interpretation of the curriculum. This is done through semi-structured interviews with six different teachers. The focus of this study is on the teacher´s interpretations of the curriculum, what health perspective or aspects of health are given more space in their teaching, and how they create their health education. The method provides good conditions for a deeper understanding, where the collected data consists of the informants’ words, even though it is interpreted by the researcher. All of the informants have shown awareness of the importance of health education and that different aspects of health are given space in their teaching. The extent and conditions for addressing different parts based on, for example, students’ maturity, vary among the informants. The content and methods also differ among the informants. The teaching is not only adapted to the content of the curriculum but also to individuals and classes based on collegial conversations and their own reflections. Teachers can therefore, based on the same curriculum, plan, implement, and reflect differently regarding teaching when health is addressed in the subject Physical Education.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa som elever upplever att de lär sig i ämnet idrott och hälsa undervisningen, samt på vilket sätt hälsa framträder som ämnesinnehåll. Studien avser att besvara följande frågeställningar: 1. Vad upplever elever att de lär sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? 2. Vilka synsätt på hälsa framkommer? 3. Vad tycker eleverna borde ingå i en hälsoundervisning?   Metod: Metoden som använts för att besvara studiens forskningsfrågor är intervjuer av kvalitativ karaktär. Åtta individuella intervjuer med gymnasieelever som läser kursen Idrott och hälsa 1 genomfördes i två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av Aron Antonovskys teori om hälsa, för att synliggöra salutogent och patogent perspektiv på hälsa.   Resultat: Resultatet visade att eleverna lär sig mycket om hur fysisk träning leder till att de uppnår hälsa, och att det i samband med fysisk träning även är viktigt att framförallt tänka på sin kost. Det framkommer även att eleverna har en likartad syn på hälsa som de möter i undervisningen. Denna undervisning har mycket fokus på fysiska aspekter av hälsa. Det finns dock elever som lyfter fram vikten av att även tänka på psykiska aspekter av hälsa. Det eleverna skulle vilja förändra i hälsoundervisningen är att de vill veta mer om hur de kan hantera stress samt mer om hur droger påverkar kroppen.   Slutsats: Studiens slutsats är att eleverna upplever att de får tillräckliga kunskaper om hälsa i hälsoundervisningen, och att fysisk träning är den hälsoaspekt som har mest fokus i undervisningen. Elevernas synsätt på hälsa skiljer sig till viss del från undervisningens innehåll då de i större utsträckning även lyfter psykiska aspekter av hälsa, vilket även är någonting som de vill veta mer om. Eleverna har ett intresse av att veta mer om hur de kan hantera stress i vardagen, samt att de vill veta mer om påverkan av droger och doping. / Abstract Aim: The purpose of this study is to find out what knowledge of health students experience that they learn in physical education and health, and how health is evident in the subject. The study intends to answer the following questions: 1. What do the students experience that they learn about health in the subject of physical education and health? 2. What views of health appears? 3. What do the students think should be included in a health education?   Method: The method used to answer the study's research questions is qualitative interviews. Eight individual interviews with high school students who study the course Sport and Health 1 were conducted in two different schools in the Stockholm area. The interviews were then analyzed using Aron Antonovsky's theory on health, to visualize salutogenic and pathohenic perspectives on health.   Results: The results showed that students learn a lot about how physical exercise leads to their health and that in relation to physical exercise it is also important to think about their diet. It also appears that the students have a similar view of health, with a focus on physical aspects of health. However, there are students who emphasize the importance of thinking about mental aspects of health. What the students would like to change in the health education is that they want to know more about how they can handle stress and more about how drugs affect the body.   Conclusion: The conclusion of the study show that the students experience that they have sufficient knowledge of health in the health education, and that physical exercise is the health aspect that has the most focus during class. The students' approach to health differs to a certain extent from the content of the teaching, as they also raise mental aspects of health slightly more, which is also something they want to know more about Students have an interest in knowing more about how they can handle stress in their daily lives and want to know more about the effects of drugs and doping.

Tobaksbruket hos ungdomar har minskat senaste tiden men är fortfarande på höga nivåer. Under tidiga tonåren sker oftast tobaksdebuten som ger indikationer på att det bör implementeras hälsofrämjande arbeten under skoltiden. Speciellt då ett tobaksbruk har såväl kortsiktiga- som långsiktiga skadliga effekter på såväl individens fysiska som psykiska mående. Syftet med studien är att undersöka om hälsoundervisning har gett några positiva effekter. Studien undersöker om hälsoundervisning kring tobak och tobaksbruk har en påverkan på tobaksbruk hos elever, samt om hälsoundervisning och tobaksbruket har en påverkan på elevernas psykiska välmående. Studien använde en kvantitativ metod som bestod av ett enkätutskick till elever tre år efter genomförd hälsoundervisning om tobak och tobaksbruk. De jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte erhållit samma hälsoundervisning. Resultatet gav indikationer på att hälsoundervisningen inte gett en effekt på antalet som börjar med ett tobaksbruk. Däremot har det gett effekt kring vad som brukas och vilken ålder tobaksdebuten inträffat. Studien fann inget samband mellan att hälsoundervisningen gav effekt på ungdomars psykiska välmående jämfört med kontrollgruppen. Hos de elever med ett tobaksbruk fann studien klara indikationer på att de upplever ett nedsatt psykiskt välmående. Studiens slutsatser indikerar att tobaken är en riskfaktor för psykisk ohälsa samt att hälsoundervisning har en påverkan på vad som brukas. Hos de som fått hälsoundervisning kring tobak och tobaksbruk kan en förskjutning i tobaksdebuten observeras. Däremot fanns inga belägg för att hälsoundervisning har en påverkan på ungas hälsa och välmående. / Tobacco use among adolescents has declined recently but is still at high levels. During the early teens, the onset of tobacco usually occurs, which gives indications that health-promoting work should be implemented in school. Especially when tobacco use has both short-term and long-term harmful effects on both the individual’s physical and mental health. The purpose of the study is to investigate whether health education has the desired effects. The study examines whether health education about tobacco and tobacco use has an impact on tobacco use among students in year nine, and whether health education and tobacco use has an impact on students’ mental wellbeing. The study uses a quantitative method that consisted of a questionnaire sent to students three years after receiving health education about tobacco and tobacco use. They were then compared with the control group which did not receive the same health education. The results gave no indication that health education influenced the amount that started tobacco use. However, it has influenced what is consumed and the age at which the tobacco debut occured. The study found no connection between that the health education influenced the adolescent’s mental wellbeing compared to the control group. The students that had acquired tobacco use, the study found clear indications that they had a decrease in mental wellbeing in both negative symptoms and the positive feeling that was observed. The study's conclusion indicates that tobacco use is a risk factor for mental illness, and that health education influences what is consumed. Among those students who have received health education about tobacco and tobacco use a shift in the onset of tobacco can be observed. However, there was no evidence that health education has an impact on adolescents' health and well-being.