Global ETD Search

11	Trolldomsprocess i Ångermanland på 1670-talet : En jämförande källstudie rörande trolldom och rannsakning i Torsåkers socken Johansson, Jessica January 2010 (has links) I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus. Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat. Häxprocess Häxor Avrättade Trolldom Torsåkers socken Ytterlännäs Dal Ångermanland 1600-talet Rannsakning Kommissionsrätten Jöns Hornaeus History subjects Historieämnen History Historia Legal history Rättshistoria
12	Kvinnan i historien : ”medeltida helgon – reformationens häxor” Magnusson, Lena January 2004 (has links) Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar. För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar. Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon. Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det nya samhälle, som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet. kvinnohistoria kvinnosyn kvinnoforskning genus häxor trolldomsprocesser helgon Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Gender studies Genus Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
13	Det stora oväsendet : en analys av barnvittnenas Blåkulla skildringar Olsson, Stefan January 2002 (has links) Den här uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där. Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes. I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket. Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet. Berättelserna om Blåkulla visar på en kluven, otrygg, värld där folklig tro blandas med kyrklig. Det kluvna förhållandet visar på svårigheter för barnen. Deras berättelser blev emellertid ett led i en orsakskedja som fick förödande konsekvenser för många samhällsinvånare. Detta inte bara genom det fysiska våld som följde med häxprocesserna utan förmodligen också p g a att det var traumatiska barnupplevelser där en oförstående omgivning inte kunde styra det i rätt riktning. trolldomsprocesser häxor barnvittne kulturhistoria magi löfverska trolldom folktro häxprocesser Blåkulla History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
14	Skuggbok / Book of Shadows Ekström, Johanna January 2023 (has links) Det här är en bok om häxkraft Hur du använder eld jord luft vatten för att få det du vill ha Hur du använder stjärnorna tarot händer för se bortom nu Hur du använder blod växter hår för att få kärlek att växa (Det är en bok om häxor månen gudinnor Men framförallt är det en bok om oss) Visual Arts Bildkonst Design Design Literary Composition Litterär gestaltning
15	Skuggan över Torsåker : en jungiansk analys av trolldomsprocesserna i Torsåker 1674-75 Ottestig, Ingrid January 2010 (has links) <p>Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan.</p><p>Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum. När händelserna kulminerar sveps alla instanser in i en händelsevirvel, där varken sunt förnuft eller rättvisa klarar av att balansera händelserna. Efter en viss tid då många offrats, visar sig dock en kritisk hållning från vissa högt uppsatta personer leda till besinning.</p> jungiansk psykologi C. G. Jung trolldomsprocesser häxor löfverska häxförföljelser arketyp arketypteorin skuggan det kollektivt omedvetna Torsåker Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
16	Skuggan över Torsåker : en jungiansk analys av trolldomsprocesserna i Torsåker 1674-75 Ottestig, Ingrid January 2010 (has links) Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan. Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum. När händelserna kulminerar sveps alla instanser in i en händelsevirvel, där varken sunt förnuft eller rättvisa klarar av att balansera händelserna. Efter en viss tid då många offrats, visar sig dock en kritisk hållning från vissa högt uppsatta personer leda till besinning. jungiansk psykologi C. G. Jung trolldomsprocesser häxor löfverska häxförföljelser arketyp arketypteorin skuggan det kollektivt omedvetna Torsåker Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
17	Djävulens nya kläder : Finns den personifierade djävulen idag? Van Der Kaay, David, Isaksson, Lars January 2010 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis alltid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar inflytande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier. symbolik symbolism djävulen statan bibeln kristendom gamla testamentet nya testamentet kyrkofäder dante alighieri häxor upplysningen frankenstein terror på elm street lost 2012 HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik History of religion Religionshistoria Sociology of religion Religionssociologi

Page generated in 0.0277 seconds