No description available.

Mikroplaster är svårnedbrytbara partiklar av syntetiska och icke-syntetiska polymerer i storleksspannet 1 nanometer till 5 millimeter och grupperas ofta som primära (producerade) och sekundära (fragmenterade). Upptäckten att dagvattnet kan vara en betydande källa till mikroplastutsläpp i akvatiska miljöer och konstgräsplaner och i synnerhet fyllnadsmaterialet (gummigranulat) har utpekats som en betydande bidragande orsak till mikroplastutsläpp. Fokusområdet för denna studie är därför att utarbeta åtgärdsförslag genom bland annat öppna dagvattenlösningar för att minska spridningen av gummigranulat och mikroplaster till akvatiska miljöer samt hur implementering av öppna dagvattenlösningar kan bidra till att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Arbetet har utförts genom litteraturstudier, fältstudier med provtagningar samt genom e-postutskick och telefonsamtal med utvalda skånska kommuner. Detta arbete visar att tillfrågade kommuner vidtar åtgärder för minskat granulatsvinn och mikroplastutsläpp genom skötselrutiner, information och beteendepåverkan samt forskning och utveckling. Jord- och sedimentproverna från konstgräsplaner i Ängelholms kommun har i denna studie mindre partikelantal än tidigare studier, detta antas bero på felkällor såsom begränsad tillgång till analysutrustning. Provresultatet, framtaget genom densitetsseparation, påvisar en lägre risk för jordkontaminering av mikroplaster än väntat. Öppna dagvattenlösningar i anslutning till konstgräsplaner kan bidra till att uppnå några av miljökvalitetsmålen inom klimatpåverkan, giftfri miljö samt bevarande och skydd av akvatiska miljöer. Åtgärdsförslagen för minskad granulat-och mikroplastspridning som detta arbete resulterat i är tillämpbart för Sveriges alla kommuner och omfattar bland annat implementering av öppna dagvattenlösningar, protokollföring vid tömning av granulatfällor samt uppförande av handlingsplan för minskad granulat- och mikroplastspridning från konstgräsplaner.

Den utförda litteraturstudien visar att klimatförändringar som väntar jorden ställer nya krav på samhällets dagvattenhantering. I Sverige är ändrade nederbördsmönster med mer frekventa skyfall att vänta. Nederbördens fördelning på infiltration, evaporation och ytavrinning beror på marktyp. Ytavrinningen från hårdgjorda ytor går relativt snabbt till dagvattensystem vilket påverkar hur dagvattensystemen måste dimensioneras. Genom att bevara växtbeklädda områden kan mängden vatten som går till ytavrinning minskas och med hjälp av infiltration kan vatten renas på biologisk väg, vilket är två ekosystemtjänster som människan kan ha nytta av i framtiden. Genom en strategisk markanvändning kan en hållbar dagvattenhantering uppnås. Syftet var att studera ytavrinningen i tre olika typsystem: gräs, park och hårdgjord yta med nutida klimat och framtida klimatscenarier. Simuleringar i CoupModel baserade på historiska klimatdata för Stockholmsregionen visade att ytavrinningen är störst från hårdgjord yta och minst från park. I simuleringarna för framtiden med ökad nederbörd och temperatur ökar växtsäsongens längd och växternas lövyta. Grundvattennivån under hårdgjord yta minskar men ökar generellt sett under växtbeklädda ytor. Simuleringar baserade på framtidsscenarier visade att ytavrinningen blir högre från hårdgjord yta i framtidsscenarierna jämfört med historiska data. Ytavrinningen i gräs och park är lägre i framtidsscenarierna än i den historiska datan. Enligt vår studie minskar ytavrinningen från grönområden, främst park, ett regnigare klimat till trots.

Vattenbehovet stiger i världen till följd av ökande befolkning. Med ökad urbaniseringskapas mer hårdgjorda ytor där föreningar ackumuleras. Dagvattnet transporterar dessa föroreningar som således kan nå grundvattnet. Ett miljömål har antagits i Sverigeför att skydda grundvattentäkter och därmed säkra framtida dricksvattenförsörjning. Rullstensåsar innehåller stora grundvattenmagasin och har hög infiltrationsförmåga för vatten från markytan. Uppsala kommun tar 95 % av sitt dricksvatten från rullstensåsenUppsalaåsen. Ulleråker ligger strax söder om Uppsala stadskärna och i området planerasen ny hållbar stadsdel. Stadsdelen ligger delvis rakt på Uppsalaåsens kärna och det ärviktigt att inget förorenat dagvatten kan infiltrera åsen då det kan påverka dricksvattenförsörjningennegativt. Syftet med detta projekt är att bidra till en djupare förståelse för hur grundvattnet kan påverkas av dagvattenhanteringen vid den planerade nybyggnationen av Ulleråker. Målet med projektet är att utvärdera vad hållbar dagvattenhantering innebär och hur tekniken är planerad att implementeras i Ulleråker. Projektet innefattar även utvärderingav alternativa tekniker som applicerats i andra stadsbyggnadsprojekt med hållbarhetsprofil som skulle kunna tillämpas i Ulleråker. Projektet är till största delen en litteraturstudie där planprogram för Ulleråker studeratsför att identifiera och utvärdera risker som kan uppstå till följd av dagvattenhanteringen,men även för att utvärdera de åtgärder som planeras. En modellering utfördesäven för att studera föroreningsspridning från en bilväg i området. Slutligen studeradesandra stadsbyggnadsprojekt för att se om deras lösningar skulle kunna implementeras i Ulleråker. De främsta riskerna för grundvattenkvaliteten relaterade till dagvattenhantering i Ulleråker har identifierats till släckvatten vid brand, dagvatten- och avloppsledningarsamt utsläpp under byggnationen. Planerade åtgärder är att utifrån sårbarhetsområdensätta restriktioner för markanvändningen och hur byggnationen ska gå till, särskilt vidåskärnan. Dagvattenhantering ska utgå från ett robust dagvattensystem baserat på ettsystemtänk genom att inget dagvatten ska infiltrera marken i sårbara områden. Detta ska säkerställas genom ett tätt vattenledningssystem som avleder dagvattnet till dagvattendammardär det fördröjs och renas. Hantering av släckvatten vid bränder ska ske genom att täta markytor kring byggnader hindrar släckvatten från markinfiltration. Endast vatten får användas som släckvätska. Modelleringen över föroreningsspridning frånen bilväg i Ulleråker visar att föroreningar avsätts på en yta upp till 6 meter från vägbanansmitt. Ett annat stadsbyggnadsprojekt som studerades var Augustenborg i Malmödär dagvattensystemet bygger på öppna lösningar med bland annat kanaler, dammar ochgröna tak. Slutsatserna är att hållbar dagvattenhantering generellt går ut på att fördröja ochrena dagvattnet lokalt. De lösningar som tagits fram för Ulleråkers dagvattenhanteringbygger på täta ledningar och dammar som fördröjer vattnet innan det når ytvattenrecipienten Fyrisån eller kopplas på Uppsala kommuns dagvattenledningar. I Ulleråker blir det viktigt att kontrollprogram finns och efterföljs för att minska risken för förorening av grundvattnet. Föroreningar från Ulleråkersvägen sprids upp till 6 meter ut från vägensmitt och det är således viktigt att täta denna yta så att föroreningarna inte kan infiltreramed dagvattnet ner till Uppsalaåsen. Lösningar från Augustenborg som skulle kunna implementeras i Ulleråker är gröna tak med tjocka jordlager då de renar vatten mer effektivtän tak med tunnare jordlager. / Water demand rises in the world as a result of increasing population. Increased urbanizationcreates more impervious surfaces where pollutants accumulate. The stormwater transports these pollutants, which can thus reach the groundwater. An environmental goal has been adopted in Sweden to protect the groundwater and thus secure future drinking water supply. Eskers contain large groundwater storages and have high infiltration capacity for water fromthe ground surface. Uppsala municipality takes 95 % of its drinking water from the Uppsalaesker. Ulleråker is located just south of Uppsala city centre and in the area a new sustainabledistrict is planned. The district is partly located on the Uppsala esker’s core and it is importantthat no contaminated water is able to infiltrate the esker as it may affect the drinking watersupply negatively. The purpose of this project is to contribute to a deeper understanding of how the groundwatercan be affected by the stormwater management in the planned new construction of Ulleråker.The aim of the project is to evaluate what sustainable stormwater management means andhow the technology is planned to be implemented in Ulleråker. The project also includesevaluation of alternative techniques applied in other urban construction projects with sustainability profile that could be implemented in Ulleråker. The project is mainly a literature study where Ulleråker's plan program has been studied to identify and evaluate risks that may occur as a result of stormwater management, but also to evaluate the planned measures. A modelling was also conducted to study pollutant dispersio nfrom a roadway in the area. Finally, other urban construction projects were studied to see if their solutions could be implemented in Ulleråker. The main risks of groundwater quality related to stormwater management in Ulleråker have been identified as extinguishing water in the event of fire, stormwater and sewage pipelinesand leakage during construction. The planned measures are to impose restrictions on land usebased on vulnerability areas and how the construction is executed, especially at the core of the esker. Stormwater management should be based on a robust water system based on a system thinking so that no water will infiltrate the soil in vulnerable areas. This is to be ensured by a dense water pipeline system that leads the stormwater into surface water dams where it isdelayed and cleaned. Handling of extinguishing water should be done by sealing land surfaces around buildings preventing extinguishing water from soil infiltration. Only water may beused as extinguishing fluid. The modelling of pollution dispersion from a roadway inUlleråker shows that contaminants are deposited on a surface up to 6 meters away from the centre of the roadway. The studied urban building project Augustenborg in Malmö has its stormwater system based on open solutions, including channels, ponds and green roofs. The conclusion is that sustainable stormwater management in general is based on delayingand cleaning stormwater locally. The solutions developed for Ulleråker’s stormwatermanagement are based on dense conduits and ponds that delay the water before reaching thesurface water receptor Fyrisån or are connected to Uppsala municipality's water pipelines. In Ulleråker it becomes important that control programs are in place and followed to reduce therisk of groundwater contamination. Pollution from Ulleråkersvägen is spread up to 6 meters out of the middle of the road and it is therefore important to seal this area so that thecontaminants cannot infiltrate with the stormwater to Uppsalaåsen. Solutions from Augustenborg that could be implemented in Ulleråker are green roofs with thick soil layers asthey clean water more efficiently than roofs with thinner soil layers.

Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012).Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön. Lidström (2012) skriver att i naturen när det regnar och vattnet faller på en naturlig yta återvänder del av regnvattnet genom evapotranspiration och så vidare. Däremot i den urbana miljön som till viss del har en likande process fast med skillnaden att regn som fallit på en hårdgjord yta i regel blir förorenat genom att olika ytliggande, lyftburna ämnen och partiklar fastnar på vattendroppen. En av de större skillnaderna mellan det urbana och naturliga hyrdrologiska kretsloppet är reningsgraden. I det urbana hyrdrologiska kretsloppet är reningsprocessen i en mer koncentradform: reningsverken. Och i den naturliga hyrdrologiska kretsloppet är naturen i sig själv som renar vattnet. Genom att förmedla kunskap till människor och låta medborgare ha möjlighet att påverka hur införandet av Rain gardens sker kommer mycket av den misstänksamhet och skepsis som tidigare fanns att övergå i positiva åsikter. Mycket tack vare de flertalet mervärden som staden gagnar. De värden som uppstår kommer gynna den sociala aspekten i staden och bidra med ökade samhällsvinter. Bland annat genom att folkhälsan på sikt kan öka, rening av dagvattnet samt fördröjning som uppstår hjälper till att minska belastningen på reningsverken. På så sätt minskar risken för översvämningar i framtiden. / Tomorrow's communities are facing major challenges such as managing the increasing amount of intense and extreme rain water occasions that are expected to increase due to climate changes. The solution is to plan and think about the whole of how cities can best be designed, using functional open storm water solutions to give a good effect and runoff. It is also important to create an understanding that the open storm water systems contribute positive effects to society, such as by becoming a resource for the city's vegetation and green spaces, and hence achieve greener and more beautiful cities (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011) and that increases people's health (Viklander & Blecken 2012).The urban cycle, writes Butler & Davies (2011), replaces part of the natural cycle and Lidström (2012) explains that the urban cycle borrows water from the natural and then creates an extra loop of water through the circle. Butler & Davies (2011) explains how important it is that there is an understanding of the consequences that occur when a part of the natural hydrologic cycle is replaced with an artificial part of the urban environment.Lidström (2012), writes that in nature, when it rains and the water falls on a natural surface returning part of the rain water through evapotranspiration, and so on. In contrast, in the urban environment that to some extent has a similar process but with the difference that the rain falling on a hard surface usually becomes contaminated by various substances and particles stick to the water droplet. One of the major differences between the urban and natural hydrological cycle is the degree of purification. In the urban hydrological cycle is the purification process in a more concentrated form: treatment plants. And in the natural hydrological cycle is nature itself that purify the water.By imparting knowledge to the citizens and letting them have an opportunity to influence the implementation of Rain gardens in their communities. Thereby might much of the suspicion and skepticism that previously existed might change into constructive opinions towards the plant, much thanks to the added value that the city benefits from the plant. The values received from the plant will benefit the social aspect of the city and contribute to increasing social benefits, including increased public health, sustainable treatment of storm water that helps to reduce the load on treatment plants. This will reduces the risk of flooding in the future.

Expansion och förtätning av städer leder till att såväl areal som andel hårdgjord yta ökar i våra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönområden. Den ökade mängden dagvatten riskerar att orsaka problem i områden där ledningsnätet dimensionerats för de dagvattenmängder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnätets kapacitet är ofta mycket kostsamt och det är därför önskvärt att istället minska belastningen på de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta är att byggnaders takyta bekläds med växter, så kallade gröna tak. De gröna taken har potential att minska den avrunna volymen, fördröja avrinningen och dämpa de maximala flödena. Det råder dock osäkerheter kring hur dessa förmågor påverkas av bland annat olika väderförhållanden och takets vattenmättnadsgrad samt vid olika typer av nederbördshändelser.   Syftet med detta examensarbete var att undersöka möjligheten att simulera avrinningen från gröna tak med hjälp av en befintlig funktion i modelleringsprogrammet SWMM från US Environmental Protection Agency samt med hjälp av Mike Urban från företaget DHI. Ett mål var att sedan använda en av modellerna för att utvärdera hur gröna tak kan påverka belastningen på ett befintligt ledningsnät. Mätdata avseende bland annat nederbörd, avrinning och potentiell avdunstning erhölls från Veg Tech AB och AgroTech A/S. Mätningarna hade utförts vid företagens demonstrationsanläggning i Taastrup, Danmark, och omfattade avrinning från gröna tak med tre olika tjocklekar: 4 cm moss-sedum, 7 cm sedum-ört-gräs och 11 cm sedum-ört-gräs, samt ett hårdgjort referenstak. Inledande dataanalyser av de gröna takens kapacitet visade att takens magasineringskapacitet ökade med en ökad taktjocklek, där de tjockare taken kunde fullständigt magasinera större nederbördshändelser än vad som var fallet för det tunnaste taket. En analys av sambandet mellan nederbördsmängd och avrunnen volym visade ett starkare samband för regn med 60 och 120 minuters varaktighet än vad som var fallet för kortare varaktigheter.   Jämförelser av resultaten hos de båda modelleringsprogrammen visade på olika styrkor och svagheter och ingen av programvarorna gav en i alla avseenden tillfredställande simulering av avrinningen. Mike Urban gav generellt en högre förklaringsgrad men gav alltid en överskattning av den avrunna volymen över en längre tidsperiod. SWMM gav en bättre överensstämmelse med uppmätt avrinning än Mike Urban under de första månaderna av simuleringsperioden, men gav generellt en förskjutning av avrinningsförloppet. För kalibreringen mot 4 cm taktjocklek gav SWMM också en mer korrekt avrunnen långtidsvolym, medan den för de andra konstruktionerna gav liknande resultat som var fallet för Mike Urban. I ett exempel användes en av modellerna för att simulera avrinningen från MAX IV-laboratoriet i Lund. Resultaten visade att det då laboratoriet täckts med gröna tak endast behövdes ett en fjärdedel så stort fördröjningsmagasin för att översvämningar skulle undvikas på ett nedströms beläget fiktivt ledningsnät än vad som var fallet för hårdgjorda tak. / Larger and denser cities result in increasing amounts of impervious surfaces in urban areas. This generates an increase in storm water runoff, as the rainwater is prevented from infiltrating in natural soils and instead flows along the paved surfaces. The increased amount of storm water runoff is liable to cause problems in areas where the storm water system has been designed to handle the amounts of runoff previously generated in the area. Upsizing the capacity of the pipelines is usually costly, and it is therefore desirable to instead reduce the load on the existing system. One way of achieving this is to cover the rooftops with vegetation, so called green roofs. Green roofs are growing in popularity and have the potential to reduce the rate and volume of runoff, as well as attenuating the peak discharge. There are however uncertainties regarding how their abilities are affected by for example the antecedent weather conditions and the moisture content of the roof, as well as by various storm events.   The purpose of this Master’s Thesis was to study the possibility to simulate the runoff from green roofs using an existing function in the modelling software SWMM by US Environmental Protection Agency, and using Mike Urban by the company DHI. An additional objective was to use on of the designed models to evaluate how green roofs can affect the load on an existing storm water system. Measurements of precipitation, runoff and potential evapotranspiration were obtained from Veg Tech AB and AgroTech A/S. The measurements had been carried out at their demonstration site in Taastrup, Denmark, and included runoff from green roofs of three different thicknesses: 4 cm moss-sedum, 7 cm sedum-herb-grass and 11 cm sedum-herb-grass, as well as an impervious roof used as reference. Initial analyses of the data showed that the storage capacity increased with an increased roof thickness. The thicker roofs were able to completely retain the rainfall from larger storm events than what was the case for the thinnest roof. An analysis of the relationship between precipitation depth and runoff volume showed a stronger correlation for rains with 60 and 120 minutes duration than what was the case for shorter durations.   Comparisons of the two models’ performance showed different strengths and weaknesses, and none of the models were able to simulate runoff in a way that was satisfactory in all aspects. Mike Urban generally gave a higher coefficient of determination but consistently overestimated the discharged volume for extended time periods. SWMM gave a better conformity in observed runoff than Mike Urban during the first months of the simulation period, but generally gave a time lag in the runoff hydrograph. For the 4 cm roof calibration, SWMM also gave a more correct long-time runoff volume, while both models performed similarly for the other roof thicknesses. In an example, one of the models was used to simulate the runoff from the MAX IV laboratory in Lund. The results showed that in order to avoid flooding in the fictitious downstream storm water network, there had to be a four times larger detention pond in the case where conventional roofs where used compared to the scenario using green roofs.

Dagvattenhanteringen är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering. Forskning som denna studie utgår ifrån visar hur dagens traditionella system inte klarar av kommande klimatförändringar med mer och intensivare nederbörd. Dagvatten för med sig föroreningar samt miljögifter som kväve och fosfor, men även tungmetaller som klorid, olja, organiska miljögifter och bakterier. Det traditionella systemet leder dagvatten ofta rakt ut i våra vattendrag via recipienterna då endast 8 procent av Sveriges dagvatten blev renat år 2016. För en djupare förståelse kring detta utgår studien ifrån teorier inom hållbar utveckling, antropocentrism, ekocentrism samt det rumsliga perspektivet. Materialet består av litteratur, artiklar, tidigare forskning samt fyra intervjuer. Informanterna består av en konsult, en som arbetar på en branschorganisation och två från Karlstad kommun för att få förståelse kring dagvattenhantering, hur en hållbar dagvattenhantering definieras och hur Karlstads kommuns vision för dagvattenhanteringen ser ut. I resultatet för denna uppsats har det framkommit att informanternas syn på dagvatten stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinje av hållbar dagvattenhantering. Karlstad kommuns visioner kring dagvatten lever även upp till denna definition. Utifrån materialet kan uppsatsen visa på att informanterna har en bred kunskap kring framtidens klimatpåverkan på dagvatten samt dess åtgärder. Teorierna har kopplats med resultatet där det går att förstå hur det rumsliga perspektivet påverkas beroende på hur dagvatten hanteras och att en intergenerationell antropocentrism samt svag ekocentrism kan utläsas från intervjuerna. / The stormwater management is topical in today’s urban planning. The research that this study is based of shows how today's traditional system can not cope with future climate change with more intense precipitation. Stormwater also spreads pollution and environmental toxins such as nitrogen and phosphorus, but also heavy metals as chloride, oil, organic pollutants and bacteria. The traditional system often leads the stormwater straight into our waters via the recipients. Only 8 percent of Sweden's stormwater was purified in 2016. For a deeper understanding about this, the study is based on theories in sustainable development, anthropocentrism, ecocentrism and the spatial perspective. The study is based on the theories above, previous research as well as four interviews with a consultant, one who works on a industry sector organisation and two people who works on Karlstad kommun. The people are chosen for a deeper understanding about stormwater, how a sustainable stormwater management is defined and how Karlstad kommuns visions for stormwater management are. The result of this thesis has revealed that the informants view of stormwater is in line with the Swedish Environmental Protection Agency's guideline on sustainable stormwater management. The visions of stormwater in Karlstad kommun also live up to this definition. Based on the empirical data, the essay can show that the informants have a broad knowledge of future climate impact on the subject and its measures. The theories are linked with the result, where it is possible to see how the spatial perspectives are affected depending on how stormwater is managed and that an intergenerational anthropocentrism and weak ecocentrism perspective can be read from the interviews.

Förtätning av stadsmiljöer bidrar till hårdläggning och borttagande av gröna ytor i naturliga och redan exploaterade områden. Detta minskar möjlighet till infiltration och evapotranspiration av vatten, vilket ökar ytavrinning av regn- och smältvatten. Regn- och smältvatten i urbana miljöer, även kallat dagvatten, har traditionellt hanterats genom snabb avledning till VA-verk eller närmaste recipient. Idag går utvecklingen mot att hantera dagvattnet lokalt och nära källan till vattnet genom att efterlikna den naturliga vattencykeln. Den största utmaningen iatt hantera dagvatten lokalt anses inte bero på avsaknad av rätt teknik utan ett kommunikativt problem mellan berörda parter. För att främja en långsiktig och hållbar dagvattenhantering krävs en gemensam vision vid upphandlingen, vilket kräver nya forum att diskutera hur hanteringen bör gå till. En förvaltningsövergripande planering mot gemensammamål kan minimera risken att valet av system vid upphandlingfrämst styrs av ekonomi och tidigare erfarenheter. Istället kan fokus läggas på vilka lösningar som är mest hållbara i det specifika området. Att belysa detta tidigt i upphandlingsskedet skapar goda förutsättningar för genomförande. Syftet med detta examensarbete varatt ta fram ett beslutsstöd som dels underlättar den förvaltningsövergripande planeringen vid upphandling av dagvattensystem och dels främjar en hållbar hantering av dagvatten. Beslutsstödet möjliggör att hänsyn tas till det specifika områdets samhälleliga och naturgivna förutsättningar. Metoden bygger på multikriterieanalys ochstödet har designats så att det enkelt går att ta fram grundförutsättningar för jämförelsen tidigt i planeringsskedet, vilket sedan analyseras och justeras tillsammans med de parter som berörs av dagvattenhanteringen för det specifika området. Till exempel kommunala förvaltningar inom stadsplanering, miljöoch VA. Designen bygger på etablerade metoder gällande fördröjningskrav, föroreningsbelastning och dimensionering av system för dagvattenhantering. För att testa beslutsstödets relevans har en fallstudie av ett område under upphandling för exploatering i Uppsala kommun genomförts. Det framtagna beslutsstödet utgörs av fyra delar; systemalternativ, multikriterieanalys, fördröjningskrav och föroreningsbelastning. Systemalternativ ger förslag till tekniker som kan utgöra system för dagvattenhantering. Multikriterieanalys innefattar en systemanalytisk jämförelse där systemför dagvattenhanteringutvärderas och viktas enligt 21 kriterium relaterade till hållbar dagvattenhantering. Fördröjningskrav och föroreningsbelastning beräknar mängdvatten som bör fördröjas efter exploatering respektive reningseffekt på förorenat dagvatten beroende på systemalternativ. I fallstudien jämförs fyra systemalternativ frånvälgrundade utvärderingar av varje kriterium, vilket ger en hög trovärdigheti studiens utfall. Utfallet från fallstudien visar attsystem som innefattar öppenhantering av dagvatten är lämpligt i det undersökta området.Utvärderingavbeslutsstödetpekar på att stödet kanbidra till en förbättradkommunikation mellan berörda parter inom en upphandlingoch att utvalda kriterierna har potential attbidra till en hållbar dagvattenhantering under planeringsprocessen. / The ongoing urbanization contributes to decreaseinfiltration and evaporation of water, compared to natural environments. This affect the natural water cycle, leading to an increased surface runoff of rain and melt water, also known as stormwater. Stormwater has by tradition been managed by diverting it to wastewater treatment plants or to the closest receiving waters. Today, it isconsidered to be more sustainable and modern managing the stormwater locally, close to the source by imitating a natural water cycle. The problem of realizing this modern management is not caused by inadequate modern techniques, but a communicative problem between the concerned parties. To promote a long term and sustainable management, a commonvision is required. This demands new forums for discussion. All concerned partiesshould pursue a common goal to minimize the risk of the system being chosen based on economy and previous experience. Focus should be pointed to solutions that are sustainable in the specific area. This should be elucidated in the procurement stage to create good conditions for implementation. The objective with this thesis wasto elaborate a decision supportmethod, facilitating communication between the concerned parties at the procurement stage of stormwater management. The decision support will promotea long term and sustainable solution, and consider the specific area with regard to social conditions and nature. By using multiple-criteria decision analysis, systems of stormwater management will be compared based on problems and advantages of stormwater in an urban environment and an optimal solution can be identified. The decision support has been designedto easily retrieve basic conditions for the comparison early in the procurement stage, which then can be analyzed in view of opinions from the different concerned parties. The design is based on established methods concerning delay demands, pollution load and dimensioning of systems of stormwater management. To test the relevance of the decision support, a case study of an area currently under procurement for exploitation in Uppsala was performed. The developed decision support consists of four sections; “Multiple-criteria decision analysis”, “Alternatives of systems”, “Delay demands” and “Pollution load”. “Multiple-criteria decision analysis” includes analytical comparison where different systems of stormwater management are evaluated and weighted according to 21 criteria related to sustainable stormwater management. “Alternatives of systems”, suggests stormwater techniques which can form a system ofstormwater management. “Delay demands” calculates how much water that should be delayed after exploitation and “Pollution load” calculates the purification effect on polluted stormwater depending on choice of systems. The case study reveals that the support can contribute to better communication between concerned parties within procurement and that the best suited system of stormwater management for the case study area are systems that manage stormwater locally near the source of water.

The industrial area Larsfrid-Vilhelmsfält in Halmstad will be transformed into a residential-, service- and educational area. Heavy cloudbursts in the future are more than today's stormwater- and sewer pipes can handle. There is a possibility to supplement the drainage system with blue-green solutions for planned management, retention and storage of stormwater from daily rain and pluvial flooding. The solutions also do other ecosystem services as reducing heat and support biodiversity and their multifunctionality make them suitable on valuable land. This work has studied opportunities for blue-green solutions, especially green roofs, permeable surfaces and multifunctional spaces in Larsfrid-Vilhelmsfält. The study questions have been How can Halmstad municipality work with blue-green solutions as a resource in Larsfrid-Vilhelmsfält? and Is it possible to point out spaces in the Larsfrid-Vilhelmsfält area for blue-green stormwater management? The method consists of a literature study, questions to municipal officials, study of downpour maps and visual inspections. The first study question has been answered trough advantages and disadvantages according to different blue-green solutions, different laws, the planning process, costs and benefits and examples from Malmö and Göteborg amongst others. The second question has been answered trough suggestions of blue-green solutions pointed out on an image of Larsfrid-Vilhelmsfält. The image is created from a map overlay of an orthophoto and information from a downpour map, information from aerial photos from Internet and visual inspections on site. The municipality of Halmstad has a chance to start early with sustainable urban drainage systems in Larsfrid-Vilhelmsfält. There are ways to calculate costs and maintenance. It is easier and more inexpensive to construct blue-green solutions before the area is finished, than after. Without it, it will be much more expensive to take care of the suffering and the physical costs caused by pluvial flooding.

Hållbar dagvattenhantering är ett koncept som, i takt med ökade regnmängder och tät bebyg-gelse, blivit mer och mer uppmärksammat inom stadsplanering. Det handlar om att hitta ettmer robust system för att hantera det dagvatten som uppstår genom att kombinera både rör-och ledningssystem med andra lösningar som fördröjer och renar vattnet innan det når ut tillrecipienten. Samtidigt är samhällsbyggnadsprocessen ofta komplex och involverar många olikaaktörer vilket också gäller för dagvattenhantering. I och med detta uppstår ett antal utmaningarsom problematiserar processen mot att få till en mer hållbar dagvattenhantering. Detta arbetesyftar till att komma underfund med de utmaningar som finns när det kommer till samverkanrelaterat till dessa frågor samt att klargöra hur samverkan kan förbättras för att uppnå en merhållbar dagvattenhantering. I arbetet görs en litteraturstudie vars främsta syfte är att reda ut begreppet samverkan, vad sombidrar till god samverkan och vilka positiva effekter samverkan kan ha i ett projekt. För att sedanreda ut vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns kring dagvattenfrågan genomförs enkvalitativ studie i form av sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med dagvatten.Dessutom används två analysverktyg, Fyrfältaren och Forum-Arena-Court, för att sortera in debehov och förbättringar som behövs arbetas med. Det framkommer att det finns en del problematik kopplat till samverkan och dagvattenhantering.Det finns främst förbättringspotential när det kommer till att hantera de olika perspektiv ochintressen som kommer med att ha många olika aktörer involverade. Där framstår det som viktigtatt dagvattenfrågan är med tidigt i processen och att det skapas en gemensam målbild kring vadsom ska genomföras i projektet. Utöver detta finns det även en del utmaningar när det kommertill tydlighet kring hur projektet ska genomföras. Här är det viktigt att det finns tydliga riktlinjerfrån kommunens sida samt att se till att det finns en kontinuitet och dialog. Sammantaget finnsdet behov av förbättring kring samverkan och detta skulle kunna möjliggöra vägen mot en merhållbar dagvattenhantering. / Sustainable stormwater management is a concept that, with increasing amounts of rain and densesettlements, has been paid more attention to in urban planning. It revolves around finding amore robust system for managing stormwater by combining systems using pipes with othersolutions that delay and clean the water before it reaches the recipient. At the same time, theprocesses within urban planning are complex and involve many different parties which is alsotrue for stormwater management. Consequently, a number of challenges arise which complicatesthe process of achieving sustainable stormwater management. This study aims to find what thecooperation challenges are and to find out how cooperation can be improved to achieve a moresustainable stormwater management. In the study, a literature study is conducted with the purpose of investigating the conceptof cooperation, what good cooperation consists of and what positive effects it might have ina project. To figure out what the challenges and the factors of success are when it comes tostormwater management, a qualitative study consisting of seven interviews with people workingwith storm water is conducted. In addition, two tools for analysis, Forum-Arena-Court andFyrfältaren, are used to categorize the needs and improvements that need working with. There appears to be some issues regarding cooperation in connection to stormwater management.Mainly, there is potential for improvement when it comes to handling the different perspectivesand interests that come with having several different parties involved. It seems important to makesure that stormwater management is included early in the process and that there is a commonvision regarding what is supposed to be achieved within the project. Moreover, there are also afew challenges in regards to clarity of how the project is to be carried through. It is important tohave clear guidelines from the municipality’s side as well as continuity and dialogue throughoutthe project. To summarize, there are a few areas where improvement is needed when it comesto cooperation and this could possibly lead the way towards a more sustainable stormwatermanagement.