Att arbeta med identitet är en del av läraryrket eftersom skolan ska främja förståelse för samt förmåga till inlevelse i andra människors identitet (Skolverket, 2011b). En del av skolans övergripande mål är även att elever ska respektera andra människors egenvärde och integritet, ta avstånd från förtryck och kränkande behandlingar samt att samspela i möten med andra utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, religion och historia (Skolverket, 2011b). I bildundervisning ingår visuell kultur i det centrala innehållet och inom visuell kultur ingår även det vi har på våra kroppar och hur vi använder olika markörer för att gestalta vår identitet (Sparrman, 2002). Som blivande bildlärare blir det således relevant att undersöka vilka meningar elever tillskriver olika markörer för identitet, hur de går tillväga för att tolka identitetsmarkörer samt hur elevernas uppfattningar om identitet kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet är de teoretiska perspektiv som är underlaget för studien och det är ett analytiskt perspektiv som utgår ifrån hur relationer av över- och underordning skapas och upprätthålls (Reyes & Mulinari, 2005). I en intersektionell analys ingår etnicitet, kön, klass, ålder och sexualitet (Reyes & Mulinari). Kahlin (2008) har gjort en liknande studie som beskriver hur ungdomar etablerar identitet genom att positionera sig i förhållande till olika sociala kategorier som genus, religion, nationalitet, etnicitet, sexualitet och klass. Ungdomarna i Khalins (2008) studie tilldelar ungdomar olika sociala grupper olika attribut, som också kan nyanseras och omförhandlas. Ungdomarna gör detta genom att ge exempel på individer i deras verklighet som både bekräftar och utmanar attributen som en grupp tillskrivits samt genom att beskriva likheter och skillnader mellan grupperna utifrån egna erfarenheter av den grupp de anser sig själva tillhöra (Khalin, 2008). För att samla in data till denna studie har jag genomfört ett fokusgruppssamtal med elever på estetiskt program på gymnasiet, där eleverna har samtalat om olika markörer för identitet i fotografin som är gestaltade av mig. Bilderna är menade att trigga elevernas minnen om tankeprocess i liknande situationer, vilket kallas stimulated recall (Lyle, 2003). Det insamlade materialet kodades och grupperades samman till kategorierna markörer för identitet och konstruktion av identitet. Eleverna i min studie tolkade bilderna tillsammans och de drog paralleller utifrån sig själva, människor i deras närhet, kända personer men också stereotyper i filmer för att förklara de olika karaktärernas identitet. Eleverna skådespelade även som andra personer för att tolka bilden utifrån vad de tror deras perspektiv är. Genom samtalet kom de fram till att användandet av smink ofta kan ses ur två perspektiv för biologiska kvinnor, antingen som en form av självuttryck och personlig ritual eller en yttre press att passa in i idealet. De kunde också se att villkoren för användning av smink varierade för män, eftersom de upplevde att en biologisk mans sexuella identitet och könstillhörighet ifrågasätts av andra män om han använder smink, även om de själva verkade tycka att smink för män också kunde vara en ritual och självuttryck. Eleverna såg också att en kvinna som avstår från smink och feminina kläder också ifrågasätts utifrån sin sexuella identitet. En kropps position hade också betydelse enligt eleverna på hur en individs identitet uppfattas och att olika kroppspositioner hör samman med olika klasser och kön. De ser även att kläder har en koppling till makt i kombination med kamerans position antingen som socialekonomisk makt eller som vad de kallar ”gängpower”. Hår är också någonting som eleverna ansåg påverkar vilken stil en person har men också individens sexuella identitet och könstillhörighet. Det gick att se att eleverna är medvetna om hur de olika markörerna påverkar hur människor upplevs av sin omgivning och de använder markörerna själva utifrån den kunskapen. De försökte även att omförhandla olika markörers innebörd för att ge individer nya möjligheter för självuttryck. Genom att analysera materialet utifrån ett intersektionellt perspektiv kan man se att elevernas tolkningar av karaktärerna också är baserade på etnicitet i form av en svensk identitet även om eleverna själv inte nämnde det. Det är viktigt att ta hänsyn till att mitt resultat är bundet till den sociala situation som den uppstod i och materialet går inte nödvändigt viss att generalisera till andra elevgrupper. Eleverna upplever en press från sociala medier och filmstereotyper att använda markörer på ett visst sätt och att pressen kan leda till psykisk ohälsa. Skolan som institution har således ansvar att hjälpa eleverna att ifrågasätta automatiserade representationer av olika kategorier (Reyes & Mulinari, 2005). Vilket även stöds av styrdokumenten som säger att vi ska motverka kränkningar och förtryck genom att arbeta med normer och värderingar utifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter (Skolverket, 2011b). Ett liknande samtal kan således användas för att uppmärksamma negativa stereotyper och eleverna kan tillsammans omförhandla markörernas innebörd.

En vanlig källa till kontakallergiskt eksem är sensibiliserande (allergiframkallande) kemikalier som finns i hårfärger. Permanenta hårfärger innehåller kraftiga allergener, men det saknas kartläggande forskning på toningar. För att ta reda på vilka allergener som ingår i toningar behöver dagens utbud kartläggas. Detta projekt har skett i Stockholm och innehållet i sex olika märken har kartlagts. Toningar och permanenta hårfärger skiljer sig åt genom att permanenta hårfärger polymeriseras i håret genom oxidation med väteperoxid. Toningar innehåller kromofora ämnen som fäster i håret, antingen genom diffusion eller adsorption. Totalt kunde tio kromofora ämnen med kända sensibiliserande egenskaper hittas i toningarna varav en möjlig cancerogen. I varje produkt fanns i snitt 0,4–2,4, och som mest tre, kända sensibiliserande kromofora ämnen. Hårfärger utan sensibiliserande färgämnen kunde hittas i alla kulörer utom svart och brun. Även sensibiliserande parfymämnen och konserveringsmedel kunde påvisas. Eftersom det finns hårfärger i de flesta kulörer utan sensibiliserande färgämnen bör dessa ämnen fasas ut.

This paper uses feminist criticism and gender criticism as theory behind an analysis of Paul’s rhetoric. The aim is to make out his intentions of telling women to cover their hair in 1 Cor 11:2-16, in a context where several different cultures meet. The main question is Why does Paul write that women should cover their hair? To give more specific answers I also ask how and when he intends for it to be done, why women should cover their hair when men should not and what it meant for the Corinthians in their context. I argue that the natural differences Paul points out between men and women are not necessarily reason for inequality between them in societal hierarchies. Covering the hair of women in Corinth could be a way of protecting them from being taken advantage of (sexually). The directions Paul gives in 1 Cor apply to the gatherings but does not tell us what he thinks is appropriate in society in general. However, it would make sense for him to tell people not to disturb the societal order by going against the norms and wearing their hair differently outside of the churches.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hårets och frisöryrkets område. Vi ansåg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen på gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptäckt i samband med vår egen undervisning under våra praktikperioder på lärarutbildningen. Eftersom vi är av den bestämda uppfattningen att det är viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om håret och yrkets historia för att därigenom få insikt i och förståelse för de förändringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden.För vår studie har vi valt att utgå från tidigare forskning, litteratur och Internetkällor. Resultatet av vad vi gjort och sammanställt ligger väl i linje med det tänkte undervisningsmaterial som varit vår utgångspunkt vid arbetets början och vi har fångat de betydelsefulla historiska fakta om håret och frisöryrkets framväxt till ett samlat dokument som varit vårt mål. Tanken är att både som lärare och elev ska kunna använda undersökningens resultat i undervisningen. En viktig slutsats vi har kommit fram till i arbetet, är att historien är viktig för morgondagens skapande. Vi har bl a funnit att de två senaste världskrigen och ett utvecklande av yrkesorganisationerna, särskilt i efterkrigstidens samhälle, starkt har präglat yrkets och modets utveckling.

No description available.

Through collecting, gathering and transformation I look at themateriality in bodies of human and animal. The asymmetricalrelation rules we have created to approve our behaviour oftoday. I write this paper with the contradicting approach ofbeing scientific yet sentimental to the meanings of physicalmatter.

<p>I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan.</p><p>Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet. Denna sed levde kvar i Sverige ända in på 1900-talet.</p>

I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan. Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet. Denna sed levde kvar i Sverige ända in på 1900-talet.

The purpose of this study is to investigate how children as relatives of mentally ill parents are produced in picture books. It has been implemented through analysis of three selected picture books. The aim of this study is also to see what didactic function the literature has and how it can be applied in the pre-school activities. The study employes the ecological systems theory of child development by Urie Bronfenbrenner. The analysis has been conducted based on Dahlborg-Lyckhages analytical model and Nicolajevas model of person portrayal in picture books. The results shows that mental illness in picture books is equated with how the existing research defines mental illness. It also shows that the children's influence of mental illness is visualized through parentification and lack of attachment. The result also shows that there is a didactic function in the literature, the books are suitable to increase the knowledge about children as relatives of mentally ill parents and to increase knowledge about mental illness. / Syftet med studien är att undersöka hur barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar framställs i bilderböcker, i relation till vad existerande forskning säger om densamma. Det har genomförts genom analys av tre utvalda bilderböcker. Studien har även till syfte att se vilken didaktisk funktion litteraturen har och hur den kan tillämpas i förskoleverksamheten. Analysen har genomförts utifrån Dahlborg-Lyckhages modell för analys av berättelser samt Nikolajevas modell för bilderbokens personskildring och ses genom det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av analysen visar att den psykiska ohälsan likställs med hur den existerande forskningen definierar psykisk ohälsa och att barnens påverkan av den psykiska ohälsan synliggörs genom föräldrafiering och bristande anknytning. Resultatet visar också på att det finns en didaktisk funktion i litteraturen, böckerna lämpar sig för att öka kunskapen om barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar och för att öka kunskapen om psykisk ohälsa bland barn och pedagoger.

How can we live and work with craft as people in an age of global climate crisis? What must we change in order to work empathically and in harmony with our surrounding world? While not in need to actively ensure our survival, it is easy for us to forget to stay humble to our own needs, thus taking our lives and our surroundings for granted. We forget our bodies and we forget the bodies of others, animals and objects alike. We forget that we need each other in order to become. This text is a complementary exploration in how awareness of the soul, body and Spirit may help bring back a balance that we've lost in town based cultures of the west. I am looking for balance as I twist fibre into thread and into rope and as I suspend rock- and human bodies into temporary sculptures. I look for inspiration in phenomenologist thought, alchemy, shamanism and daoism, as well as in the active making of craft and art. My work centers around telling stories, crafting and material exploration as well as bodily awareness and performance. In the work, body and material are synonymous concepts drifting in and out of each other, enabling and shaping each other, becoming together. I am looking to meet my surroundings not always on my own terms, but by changing, adapting and compromising myself. This helps bring an awareness that unites me with the bodies around me, placing me not above but amidst constant becomings.