• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 369
  • 8
  • 1
  • Tagged with
  • 378
  • 80
  • 76
  • 66
  • 64
  • 51
  • 47
  • 46
  • 44
  • 44
  • 43
  • 40
  • 40
  • 39
  • 39
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Lärares didaktiska val : Hur beskrivs och genomförs god skrivundervisning i högstadiets och gymnasiets svenskämne?

Svenningsson, Johanna January 2024 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att belysa hur verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet uppfattar begreppet ”god skrivundervisning” samt hur deras uppfattningar och didaktiska val kan relateras till Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser. Syftet realiseras genom att följande frågeställningar besvaras: • Vad innebär god skrivundervisning för verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet? • Hur framträder Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser i lärarnas didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning? Studien utgår från en kvalitativ metodansats och datainsamling har gjorts genomskriftlig självrapportering från sex olika lärare. Empirin har analyserats med hjälp av Georgios analysmetod för självrapporterad data (Davidsson, 2007, s. 74f.) och kopplats till Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s. 8) skrivdiskurser. Resultatet visar på sex olika, om än med många likheter, uppfattningar om vad god skrivundervisning innebär. Lärarnas didaktiska val och uppfattningar om skrivundervisning kan kopplas till samtliga av Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s.8) diskurser. Dominerar gör dock processdiskursen (Ivanič, 2004, s. 231) och genrediskursen (Ivanič, 2004, s. 234). Dessa realiseras bland annat genom att lärarna arbetar med cirkelmodellen, feedback, stöttning och textsamtal. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning i hög utsträckning präglas av didaktisk forskning. Det faktum att ingen informant presenterar exakt samma didaktiska val, eller exakt samma uppfattning om god skrivundervisning, som någon annan pekar dock på att resultaten inte kan generaliseras till att gälla en större grupp än den som medverkat i studien. Avslutningsvis lyfts behovet av forskning som synliggör elevers upplevelser av skrivundervisningen.
162

Energi i olika former – Former av förståelse : En fenomenografisk studie om högstadieelevers förståelse av energiaspekter i ett tekniskt system / Energy forms – Forms of Understanding : A   Phenomenografic Study of Lower Secondary School Students’ Understanding of Energy Aspects in a Technical System

Larsson, Eva Katarina January 2023 (has links)
Hur högstadieelever uppfattar fem begrepp inom energiteknik har undersökts. Dessa är, energiformer, energiomvandlingar, ”energiförluster”, energins oförstörbarhet och energins nedväxling till lägre tekniskt värde. Underlaget för den empiriska undersökningen var ett system med en bostad som försörjs med el och fjärrvärme från ett kraftvärmeverk. Utifrån detta system fick fokusgrupper med 3-4 personer försöka svara på frågor som på olika sätt täcker de fem begreppen.  För fenomenen värmeöverföring och energiomvandling genomfördes fenomenografiska analyser av transkriptioner från fokusgruppsamtalen. Energi i olika former hör till de begrepp som är svårast att hantera t.o.m. för ingenjörsstudenter. Flera svårigheter och missuppfattningar som beskrivs i litteraturen förekommer i fokusgruppsamtalen. Kvalitativt olika sätt att förstå värmeöverföring och energiomvandling kunde kartläggas.
163

Matematiksvårigheter och inkluderingur lärares perspektiv på högstadiet / Mathematics difficulties and inclusionfrom a teacher's perspective at lower secondary school

Khalayli, Hussein January 2024 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur matematiklärare och speciallärare beskriver matematiksvårigheter och hur de beskriver att de anpassar sin undervisning för elever med matematiksvårigheter. För att uppnå syftet har tre frågeställning formulerats: 1.     Hur tolkar lärare, speciallärare och pedagoger begreppet matematiksvårigheter? 2.     Vilka hinder och möjligheter upplever matematiklärare/ speciallärare att de möter i arbetet med eleverna som har matematiksvårigheter? 3.     Hur anser matematiklärare/ speciallärare att de kan anpassa sin undervisning för elever med matematiksvårigheter utifrån de fyra inkluderingsperspektiven: rumslig, social, didaktisk och delaktighetsinkludering? Teorin som används i uppsatsen är fenomenografi och teori om inkludering. Metoden som används är kvalitativ där relevant data samlas in genom strukturerade intervjuer. Resultat: I denna studie är lärarnas uppfattningar om matematiksvårigheter tydligt synliga, med fokus på eleverna snarare än läraren som central aktör. Lärarna identifierade dock utmaningar och svårigheter relaterade till elevsituationen men reflekterade inte noga över sin lärarroll i denna situation. Trots det tyder resultaten på att lärare kom på konkreta lösningar för att anpassa sin undervisning och stödja elever med matematiksvårigheter. Dessa rekommendationer bygger på lärares egna insikter och erfarenheter snarare än på systematisk tillämpning av systematiska metoder. Det ger oss en viktig ledtråd om att se över hur lärarna kan stödjas med bättre verktyg och resurser för att göra undervisningen ännu mer anpassad och effektiv för elever med matematiksvårigheter.
164

Tröskeln till förståelse : En kvalitativ studie av högstadielärare i religionskunskaps didaktiska val i relation till etnocentrism i klassrummet / The threshold of understanding : A qualitative study of junior high school teachers' didactic choices in relation to ethnocentrism in the classroom

Ottosson, Oskar January 2024 (has links)
This thesis investigates the strategies junior high school teachers in religious education in southern Sweden use to counteract ethnocentrism in the classroom. It is accomplished by analysing semi-structured interviews with five teachers, using the didactic theory and threshold concept theory to delineate the strategies employed by the teachers. The empirical data allows me to establish that the teachers encounter ethnocentrism and see it as their mission to counteract it. I analyse these findings through the lens of didactic theory, more specifically aspects from the threshold concept theory. In conclusion, this study suggests that ethnocentrism is a problem in the classroom, and teachers work actively to counteract ethnocentrism as they consider it their mission because the students must learn to respect and understand other people. Additionally, teachers' strategies can be compared to the threshold concept theory, and therefore, one can argue that this concept can applied by teachers to educate students about ethnocentrism.
165

Elevers uppfattning om religionsundervisningen och dess religiösa påverkan / Students’ perceptions of religious education and its religious influence

Mirza, Ala January 2021 (has links)
Studiens syfte är att undersöka om och hur skolans religionsundervisning påverkar elevers tro utifrån elevers perspektiv. Elever från högstadiet i flera klasser intervjuas om deras upplevelser, i den svenska skolan. Elever ställs inför stora frågor som de kanske funderar över eller börjar fundera över i samband med religionsundervisningen. Undersökningen använder sig av den kvalitativa forskningsmetoden med semistrukturerade intervjuer som datainsamling. Intervjuerna analyseras sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar att eleverna som intervjuades inte upplevde att undervisningen påverkade dem religiöst, utan att den ledde till ökad kunskap som gav dem förståelse och sammanhang. De kunde koppla till sin egen tro eller värderingar och på så vis även förstå sin omgivning.
166

En litteraturstudie om hur klimatundervisningen skiljer sig mellan olika länder : Vad beror det på och vilka konsekvenser kan det ha på högstadieelever? / : A literature study on how climate education differs between different countries - What does it depend on and what consequences can it have on high school students?

Tärnström, Anton, Sahlin, Hugo January 2022 (has links)
Denna studie har undersökt hur undervisning om klimatet framställs på högstadiet i olika länder runt om i världen, vad skillnaderna mellan länderna beror på samt vad för konsekvenser klimatundervisningen kan få på elever. Litteraturen som studien är baserad på kommer från olika länder som varit ledande inom forskning för klimatundervisning. Även forskning från Sverige har använts för att få ett perspektiv på hur klimatundervisningen ser ut i den svenska skolan och jämföra med den utländska. Genom att göra en innehållsanalys av forskningsmaterialet så har vi hittat flera mönster som har haft en påverkan på hur länder bedriver sin klimatundervisning. Landets geografiska placering, landets politik, landets kultur samt var för konsekvenser som landet kan riskera att få från klimatförändringar har varit de fyra faktorer som har varit genomgående i materialet. Varför skillnaden finns mellan ländernas klimatundervisning beror på att det kan förekomma stora olikheter i hur länder bedriver sin undervisning samt hur deras läroplan utformats. I några länder har även politik ett stort inflytande eftersom klimatförändringar ofta är ett väldigt debatterat ämne i flera länder. Detta leder till att lärare inte riktigt vågar ta en ställning eller diskutera ämnet öppet i klassrummet, vilket kan leda till att deras undervisning påverkas. På grund av detta så finns det även konsekvenser som eleverna drabbas av, där den främsta är okunskap om klimatet, samt att elever inte tar det på allvar eller bryr sig om det. Den andra konsekvensen är klimatångest, en mental ohälsa som kan uppkomma när en individ inte riktigt har tillräckligt mycket kunskap om klimatförändringar eller endast tar in de negativa och/eller falska fakta som sprids via media.
167

Hinder och strategiers betydelse förlösningen av textbaseradematematikuppgifter hos högstadieelevermed annat modersmål än svenska / Barriers and strategies used by lower secondary school students witha native language other than Swedish to solve text-based mathproblems

Svantesson, Annie, Adil Ali, Hazna January 2024 (has links)
Statistik visar att en betydande andel elever i svensk skola är flerspråkiga och att dessa eleverofta möter svårigheter i matematikämnet, särskilt när det gäller textbaseradematematikuppgifter. Tidigare forskning lyfter fram att flerspråkiga elever har svårigheter meninte vilka strategier eleverna tillämpar för att lösa en textbaserad matematikuppgift. Studiervisar även på att flerspråkiga elever påverkar PISA-resultaten negativt i Sverige. Målet medforskningen var att ta reda på vilka strategier elever med annat modersmål än svenskatillämpar för att lösa textbaserade matematikuppgifter. Studien använde kvalitativa intervjuermed elever för att undersöka deras tillvägagångssätt vid matematikuppgifter. Genom analysav materialet med ett kognitivistiskt perspektiv, särskilt fokuserat på kontexten kringuppgiftslösningen, syftade arbetet till att ge insikt i elevernas tankeprocesser och strategier.Forskningsfrågan som besvaras i studien är; Vilken betydelse har hinder och strategier förlösningen av textbaserade matematikuppgifter hos högstadieelever med annat modersmål änsvenska? Resultatet från studien var att betydelsen skiljer sig beroende på uppgiftstyp. Dåstudien enbart utgick från åtta elever är den inte generaliserbar. Studien kan vara användbarför lärare då det ger en förståelse för hur elever går tillväga för att lösa textbaseradematematikuppgifter, vilket i sin tur kan höja PISA-resultatet i Sverige. Resultaten kananvändas för att stärka lärarens förståelse för flerspråkiga elever vid lösning av textbaseradematematikuppgifter.
168

ELEVERS MOTIVATION TILL SKOLENGELSKA : En kvantitativ studie om vad som kan motivera högstadieelever i skolämnet engelska

Nyman, Hanne January 2024 (has links)
Motivation hos eleverna är viktigt i engelskundervisningen men idag kan vi delvis se en minskad motivation hos elever som delvis kan bero på ett autenticitetsglapp mellan skolengelskan och fritidsengelskan som eleverna alltmer möter utanför skolan, så kallad extramural engelska. Syftet med den här studien är att bilda kunskap om högstadieelevers uppfattningar om vad som bidrar till ökad motivation i skolämnet engelska genom en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar visar att engelska anses viktigt som ämne, men gentemot skolämnet engelska var eleverna mindre positiva. Elevernas svar visar att betydelsen av höga betyg samt variation av aktiviteter på lektionerna ökar motivationen. Studien identifierar faktorer som påverkar elevers motivation i skolämnet engelska och förslag på undervisningsaktiviteter för ökat intresse. Personliga reflektioner som lärare är behovet av att anpassa undervisningen efter dagens samhälle för att öka motivationen i engelskundervisningen.
169

Sex, samtycke och relationer:Högstadieelevers förväntningar på undervisningen / Upper secondary school pupils´ expectations of Sexual Education

Borgström, Annelie January 2024 (has links)
Syftet med den här studien var att kartlägga högstadieelevers förväntningar och förkunskaper på undervisningen i sex, samtycke och relationer för att bättre kunna möta och tillgodose deras behov. En kvalitativ intervjustudie gjordes med slumpvis utvalda elever i årskurs 8 för ökad förståelse för vad elever önskar lära inom arbetsområdet samtöverensstämmelsen med Lgr 22. Kompletterande data erhölls genom en anonym enkät med samma intervjufrågor i två klasser i åk 8. Resultatet av studien visade att elever hadehöga förväntningar på undervisningen i sex och samlevnad och tilltro till skolan för information. Elever är kritiska till internet även om de ofta använder det som alternativ informationskälla. De har förståelse för begreppet samtycke och de förstår även innebörden av Samtyckeslagen. Elever visar en önskan om mer undervisning kring sex och samlevnad vilket även stöds av tidigare forskning. För att tillgodose behovet kan ämnesdidaktisk lärarfortbildning vara aktuell liksom att lärarna behöver bli à jour med samtida levnadsmönster i anslutning till revidering av läroplanerna 2022.
170

Mer vatten på kvarnen? : En komparativ studie mellan Sverige och den tyska delstaten Brandenburg om simundervisning på högstadiet / More grist on the mill? : A comparative study between Sweden and the German federal state of Brandenburg about swimming education in junior high school

Drescher, Cassandra January 2016 (has links)
Syftet med denna undersökning är att kartlägga förutsättningar för simundervisning på hög- stadiet i Sverige och på Sekundarstufe I i delstaten Brandenburg i Tyskland. Dessutom ska undersökningen ge en överblick över simundervisningens gestaltning i både Sverige och Tyskland. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra idrottslärare, två ifrån re- spektive land, som sedan har jämförts kontrastivt. Resultatet visar att den svenska simundervisningen genom sin målstyrda läroplan, som även innehåller betygskriterier, är mer resultatstyrd än den tyska, som fokuserar mer på innehåll trots att läroplanen är kompetensstyrd. Den tyska läroplanen innehåller inga bedömningskrite- rier utan överlåter denna kompetens till läraren. Ländernas olika läroplaner utgör en av ram- faktorerna som spelar roll för undervisningens överväganden och gestaltning. I den svenska läroplanen finns ett konkret simkunnighetskrav, däremot har frågan om simkunnighet inte lyfts på samma sätt inom ramen för ämnet i Brandenburg. Undervisningens fokus hos de svenska lärarna är simkunnighet och livräddning medan undervisningen i Brandenburg präglas mer av prestation och att våga. En annan ramfaktor som påverkar undervisningen är tiden som finns till förfogande. Samtliga lärare uppger tidsbrist som begränsande för undervisningens utformning och de svenska lä- rarna uppfattar tidsbristen som ett större problem än de tyska lärarna. Vid bedömning av simkunnighet i Brandenburg ingår, till skillnad från Sverige, elevernas förmåga att prestera. Det innebär att eleverna i Brandenburg inte kan bli underkända i sim- ning. I Sverige däremot blir simkunnighetstestet avgörande för om en elev blir godkänd eller underkänd. För att analysera resultatet användes läroplansteori och ramfaktorteori. De ramfaktorer som påverkade undervisningen var skolans ekonomi, tid, tradition, läroplanen samt lärarnas per- sonliga bakgrund, värderingar och utbildning.

Page generated in 0.0642 seconds