Meal at school is a part of the school studies and it is important for health, but is also a prerequisite for both learning and enjoyment.  The school meal can provide students an opportunity to recover from their studies but sometimes students perceive the meal situation as stressful. It is important that the food environment at school works well for school children, so they do not have to rush during the meal and they can get the opportunity to eat in peace. The purpose of this study was to investigate how students perceive lunch break at school. If they feel they get enough time to eat and how they feel during the meal situation in the school restaurant. The research approach of this study was qualitative and the method of data collection was focus groups. Data were analyzed as a content analysis. The aim of the study were secondary school students in grade 7 and 9, one class from each grade was selected. The study was conducted at a secondary school in a municipality in Sweden with approximately 210 000 inhabitants. The results of the study show that students at secondary school feel they have enough time to eat lunch, but the lunch break is too short. The meal environment in the school restaurant is perceived as very messy and stressful. The meal situation was experienced as more stressful at grade 7 students than 9th grade students.  The conclusion was that students need longer lunch break and meal environment is perceived as stressful. / Måltiden i skolan är en del av skolarbetet, den har betydelse för hälsan men är även en förutsättning för både lärande och trivsel. Skolan är också en viktig miljö för barn eftersom det är där de utvecklas och blir tränade till olika kompetenser exempelvis problemlösningsförmåga och förmågan att samarbeta.  Man spenderar ungefär åtta timmar i skolan dagligen och där i mellan behöver man äta. Skolmåltiden kan ge skolelever en möjlighet till att återhämta sig från skolarbetet men ibland kan elever uppfatta måltidssituationen som stressande. Det är viktigt att måltidsmiljön i skolan fungerar väl för att skolelever inte ska behöva stressa under måltiden och få möjlighet att äta i lugn och ro.  Syftet med denna studie var att undersöka hur elever upplever matrasten i skolan. Om de upplever att de får tillräckligt med tid för att äta samt hur de upplever måltiden och måltidssituationen i skolmatsalen. Forskningsansatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metoden för insamling av data är fokusgrupper. Data har analyserats som en innehållsanalys.  Målgruppen för undersökningen var högstadieelever i årskurs 7 och 9. Det är en klass från respektive årskurs som valdes. Studien har genomförts på en högstadieskola i en kommun i Sverige med ca 210 000 invånare.     Resultatet i studien visar att eleverna på högstadieskolan upplever att de har tillräckligt med tid för att äta vid matbordet men lunchrasten i sig är för kort. Måltidsmiljön i skolrestaurangen upplevs som väldigt rörig och stressande. Måltidssituationen upplevs mer stressig hos årskurs 7 eleverna än årskurs 9.  Slutsatsen är att eleverna behöver längre lunchrast och måltidsmiljön upplevs som stressig och bör åtgärdas av skolan.

Naturvetenskaplig vetenskap har en särställning bland vetenskaperna och detta även inom skolans undervisning. Fakta men också normer som presenteras i naturvetenskapliga sammanhang tenderar att respekteras i högre grad än samhällsvetenskaper . Undersökningen syfte är därför att öppna upp för möjligheten att analysera läromedel i biologi ur samhällsteoretiska perspektiv. Syftet har operationaliserats i forskningsfrågor: I vilken utsträckning reproduceras eller utmanas traditionella genus via bild i avseende på tre aspekter - på skillnader i representation av kvinnor och män, på skillnader i gestaltning av kvinnor och män och på gestaltningar av människokroppen. Även den eventuella förändringen över tid i avseende på dessa frågor har undersökts. Med traditionella genus menas en numerär representation av könen där mannen framstår som norm samt uppdelningen i motsatspar definierade av Yvonne Hirdman. Studieobjektet har varit bilder i sex biologiläromedel för högstadiet och metoden som använts är kvantitativ innehållsanalys. Studiens slutsatser kan i huvudsak sammanfattas med att män representeras oftare än kvinnor i flertalet böcker, att motsatspar mellan kvinnor och män i enlighet med traditionell genus förekommer i alla böcker utom en och att det återskapas traditionell genus i gestaltningar av människokroppen i två böcker. Slutsatsen av undersökningen är därmed att läromedels ställning i naturvetenskapliga ämnen bör ifrågasättas på samma grund som andra ämnens läromedel.

Under mina tjugo år som matematiklärare har jag mött ett flertal elever som utvecklat en oro och en ängslan för matematikämnet. Mitt intresse för matematikångest har växt vilket resulterat i denna studie. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers känslomässiga inställning till matematikämnet samt belysa elevers känslor vid upplevd matematikångest. För att få svar på mina frågeställningar har jag låtit 117 högstadieelever i årskurs 7–9 besvara en enkät om ungdomars inställning till matematikämnet samt djupintervjuat fyra flickor i årskurs 7 och 8 om deras upplevelser av matematikångest. Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats. För att tolka empirin har jag använt både ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv då utgångspunkten är att samspelet är centralt i lärandet och utbildning kan ses som en relationell process. Enkätundersökningen visade att ungdomarnas negativa attityd inför matematikämnet är omfattande. 36 % upplevde någon negativ känsla i samband med matematikämnet och uppgav panik, stress, ångest, rädsla och kaos som exempel. I samband med matematikprov angav hela 95 % minst en negativ känsla. Resultatet vid djupintervjuerna visade att flickorna hade en negativ inställning till matematikämnet och att matematiken gjorde dem ledsna. Det var främst i relation till omgivningen som deras negativa känslor uppkommit. Flickorna pekade på dåliga lärare, krav från föräldrar och att jämföra sig med klasskamrater som möjliga orsaker. Något tydligt mönster om hur flickorna ville bli hjälpta återfanns inte i intervjuerna. Specialläraren bör tillsammans med matematiklärare skapa en tillgänglig lärmiljö i matematik för alla elever - en trivsam och positiv klassrumsmiljö där inga negativa attityder kan slå rot.

Undersökningen undersöker hur sex religionslärare som arbetar med högstadiet och gymnasiet jobbar med identitets- och livsfrågor, samt deras erfarenhet av att använda skönlitteratur i sin undervisning. Urvalet till intervjuerna gjordes genom att lärare i sociala medier, Twitter och facebookgrupper för religionslärare, fick en inbjudan (med bifogat informationsbrev) till en enkät där de fick möjlighet att tacka ja till att delta till en intervju. Inbjudan skickades också runt till ett antal skolor runt om i landet. De lärare som tackade ja till att delta i intervjun fick ett ytterligare informationsbrev där det framkom hur materialet skulle användas och att deltagandet var frivilligt och vad syftet med undersökningen var. De kvalitativa intervjuerna som spelades in via Adobe Connect. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades vid hjälp av fenomenografisk metod. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt med identitets- och livsfrågor, allt från att ha det som röd tråd i sin undervisning till att lägga upp det som ett eget moment. Det samma gäller skönlitteratur där vissa aktivt använder sig av skönlitteratur i samarbete med andra lärare, medan andra upplever hinder.

Det första musikinstrumentet som hittats är 35 000 år gammalt. Forskningen har visat att musikens funktion på den tid då skriftspråket fortfarande inte fanns, bör ha haft andra funktioner än vad musiken har idag. Samtidigt finns många likheter. Dessa kunskaper berikar vår förståelse för vår samtid. Dock visar denna studie att hälften av de musiklärare på högstadiet som deltagit, svarat att de inte nämner forntidens musik eller musikinstrument alls, eller bara i förbifarten. Orsaken till det skulle vara tidsbrist och egen brist på kunskap i ämnet. Läroplanen hjälper inte läraren att prioritera musikens ursprung och utveckling. / The first musical instrument found is 35 000 years old. Research has shown that music function at the time when the written language still not existed, should have had other functions than the music of today. While there are many similarities. This knowledge enriches our understanding of our times. However, this study shows that half of the music teachers in high school who participated, responded that they don´t mention the ancient music or musical instruments at all, or only in passing. The reason for this would be lack of time and their own lack of knowledge on the subject. The curriculum doesn´t help the teacher to give priority to the music's origin and evolution.

Syftet med studien är att undersöka hur de tillfrågade lärarna använder ljudboken i klassrummet i svenskämnet i grundskolans senare år. Därtill undersöks i vilket syfte ljudböckerna används, samt vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med ljudbok i undervisningen. Utifrån en kvalitativ enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer med svensklärare som arbetar i grundskolans senare år framkom att tillfrågade lärare är positiva till att använda ljudböcker i klassrummet. Detta eftersom lärarna menar att ljudboken kan bidra till bland annat ökad läsmotivation, utökat ordförråd och möjlighet att upptäcka nya genrer. De frågetecken och nackdelar som nämns av respondenterna kretsar främst kring hur man praktiskt arbetar med ljudboken. Slutsatsen är att ljudböcker används alltmer i undervisningen i svenska och främst som ett substitut eller komplement för högläsning.

Denna litteraturstudies syfte är att undersöka hur läsning av skönlitteratur påverkar elevers läs- och skrivförmågor bland elever på högstadiet genom tidigare forskning. Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan skönlitterär läsning och elevers eget kreativa skrivande samt vilka faktorer som påverkar högstadieelevers egna kreativa skrivande. Uppsatsen utgår från två frågeställningar om på vilka sätt eleverna kan använda sig av de kunskaper de får av skönlitterär läsning i sitt eget skrivande samt hur deras kunskaper kan utvecklas. Studien har hela tiden utgått ifrån det sociokulturella perspektivet. Utifrån tidigare forskning har resultatet visat att det underlättar elevers eget kreativa skrivande om de även är läsare. Elevers skönlitterära läsning påverkas även av den sociokulturella miljö de växer upp och lever i. / <p>Svenska</p>

Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att de ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läsoch skrivundervisningen.

En stor del och kanske även den klurigaste delen av lärarnas yrkesliv handlar om att sätta betyg och bedöma eleverna. Skolverket hävdar att bedömningen inom den svenska skolan inte är tillräckligt likvärdig. De menar dock att sambedömning kan användas som ett verktyg inom skolorna för att förbättra den likvärdiga bedömningen. Studiens syfte var att undersöka sambedömning utifrån ett tvålärarsystem i ämnet Idrott och hälsa på högstadiet. Frågeställningar som studien ämnade att besvara var: hur lärarna definierade begreppet sambedömning och vad det fanns för positiva respektive negativa aspekter kring sambedömning när ett tvålärarsystem inom Idrott och hälsa används samt vilka metoder inom sambedömning som dessa lärare använde sig av när rörelsekvaliteter bedöms. Sex lärare i Idrott och hälsa som arbetar på högstadieskolor som undervisar med ett tvålärarsystem intervjuades. Studiens resultat visar att lärare samarbetar både kring bedömning och betygsättning. De intervjuade lärarna menar att sambedömning och tvålärarsystemet är överlägset om man ska uppnå en likvärdig bedömning. Detta eftersom lärarna diskutera bedömningen och bedömer elevernas kunskaper och färdigheter tillsammans genom tvålärarsystemet. De intervjuade lärarna har svårt att se något negativt med sambedömning. Det finns dock vissa negativa aspekter, bland annat att lärarna måste kunna arbeta nära varandra under stora delar av sin arbetstid. I studien framkommer det att ett vanligt hjälpmedel vid bedömning av rörelsekvaliteter är digitala verktyg som exempelvis filminspelning.

Syftet med denna studie är undersöka hur svensklärare på högstadiet förhåller sig till traditionell och funktionell grammatik i sin undervisning och vilka olika diskurser om grammatik som kan urskiljas i deras förhållningssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Ivanič (2004) skrivdiskurser och specifikt färdighetsdiskursen och diskursen om sociala praktiker. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna undervisar inom såväl den traditionella som funktionella grammatiken, men också att diskursen om sociala praktiker dominerade och därmed den funktionella grammatiken. Samtliga lärare menar samtidigt att de undervisar enligt den traditionella grammatiken för att de ska kunna bygga upp en begreppsbank och ett metaspråk hos eleverna. Majoriteten av informanterna vill bygga upp detta metaspråk för att sedan kunna arbeta funktionellt med grammatik.