Litteratursamtal är en metod som används av lärare för att diskutera lästa texter. Dessa samtalkan se olika ut eftersom det är upp till läraren själv att bestämma vilken typ av litteratursamtal läraren vill ha med sina elever samt vilken roll läraren väljer att ta. Således också vilken och till vilken grad läraren väljer att utöva kontroll över samtalet. Syftet med studien var att belysa lärarens utövande av kontroll vid litteratursamtal i årskurs 7-9. Detta undersöktes genom två observationer av en lärare och dennas klass under två lektioner med en veckas mellanrum. Den insamlade datan behandlades med en IRE-analys (initiativ, respons, uppföljning) och sedan bedömdes lärarens uppföljning utefter om det var hög eller låg grad av modalitet i hennes svar. Resultatet av studien visade att läraren hade kontroll i alla frågor denna ställde, även de som var formulerade för eleverna att tänka fritt. Likaledes använde läraren en hög grad av modalitet i sina uppföljningar, vilket kan uppfattas som att frågorna hade förutbestämda svar. Dessutom visade resultatet att det fanns respons på lärarens tidigare uppföljning och att dessa till stor grad var på begäran av läraren men att eleverna vid ett flertal tillfällen själva gav respons på lärarens föregående initiativ. Av resultatet kan man också se att läraren ofta gjorde samma typ av uppföljningar; hon accepterade (höll med om) elevernas svar för att sedan kommentera (vidareutveckla) dem, och att dessa accepteranden ofta var samma korta fraser, exempelvis “ja, precis!”.

The aim of this study was to understand Special Educational Needs Coordinators´ (SENCO) perceptions of how pupils can be supported in school transitions from grade 6 to 7 and how SENCOs can be described as actors in the transition.  Eight semi structured interviews were made with the same number of SENCOs from three different municipalities. Four of them employed in grade 4-6 and four in grade 7-9.  In a thematic analysis, actions described by the SENCOs as supportive in the transition is discern. Building relationships between the pupils and professionals they will meet seems to be an especially important action. Transfer information to the receiving school, orientate the pupils both mentally and physically in the new context and plan the transition is also claimed to have powerful impact. Also, the informants mentioned the meaning of expecting positive outcomes in meetings with the pupils and how they will manage the transition. SENCOs as an actor in the transitions is portrayed as the organizer of the transition, the documenter and the filterer of transition information. The actions are in the study explained with the concepts of net of actions to visualize the schools’ organization of the transitions and street level bureaucracy how the SENCOs use their discretion. In the study the concept of net of actions was found useful to describe processes perceived to be fixed and chronologically. However, the processes can change in different ways depending on how they are constructed and reconstructed by actors´ actions and current conditions. The findings in this Swedish study seem to be in line with previous European research.

Denna uppsats har som syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om media och nyhetsrapportering påverkas av att sociala medier är ungdomars främsta källa till nyhetskonsumtion på internet. Uppsatsen har ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och vilar på Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier. De som intervjuades i studien var sex utbildade och verksamma lärare på högstadiet inom ämnet samhällskunskap i tre kommuner i mellersta Norrland. Med hjälp av dessa data som underlag har slutsatser dragits av hur sociala medier påverkar undervisningen om media och nyhetsrapportering på högstadiet. Den slutats som drogs av resultatet i studien var att framförallt källkritiken har blivit mer central, men att det trots det inte är tillräckligt för att bemöta dagens informationsflöde på sociala medier. Bortsett från källkritiken skiljer sociala mediers påverkan mellan de olika lärarna. Kunskapsnivåerna varierar mellan lärarna och en önskan om att utveckla sina kunskaper framkom från flera lärare. Någon samsyn vad begreppet nyheter innebär finns inte hos de intervjuade. Samtliga lärare i studien är överens om att sociala medier har en påverkan på undervisningen. / <p>Godkännande datum: 2016-12-21</p>

The assessing of student texts is an ordinary and important task for teachers, and the purpose of this study is to investigate, analyze and discuss which aspects of writing that particularly have an effect on the assessment of the student texts. The aspects in focus are: contents, genre, text length, paragraphing, sentence structure and choice of words. The data is drawn from six texts in the national test in Swedish for the 9th grade. Thetexts are analyzed quantitatively and qualitatively regarding contents as well as language. The results show that the qualities of language influence the assessment more than the qualities of contents. Both word variation index and the number of long words increase in relation to raising marks. Uncommon words are also more frequent in texts which receive higher marks. In texts with high marks the sentence structure is more advanced which means that the texts are characterized by a frequent use of subordinate clauses and a stylistic use of sentence fragments.

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag.   Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta.   Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte. Det handlar om vilken grupp man vill tillhöra, om man vill betraktas som Lyckselebo i resten av livet eller om man vill bli något annat.

Klimatförändringarna är ett av samhällets största bekymmer och i hållbar utveckling finns svaren på lösningarna, om man väljer att följa dem. I framtiden behövs det innovativa människor som arbetar på lösningar för att komma på andra energikällor till de fossila bränslena. Människans påverkan på växthuseffekten måste bromsas och den globala temperaturökningen måste hållas under två grader. För att få fram dessa innovativa människor så måste de få en utbildning först. Den här studien ska bland annat ta reda på hur geografilärare undervisar om klimatförändringarna och vad målet med undervisningen är. Där de didaktiska frågorna vad, hur och varför är utgångspunkten för analysarbetet och de frågor som resultatet blivit indelat i. I tidigare forskning framkommer det en önskan om att utveckla lärarutbildningen samt att redan yrkesverksamma lärare ska få tillgång till fortbildningar för att säkerställa att undervisningen blir så bra som möjligt. Kursplanen för geografi på högstadiet har ett stort omfång och stora delar av syftet handlar om hållbar utveckling samt att det centrala innehållet och kunskapskraven handlar om klimatförändringarna. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad lärare undervisar om angående klimatförändringar. En semistrukturerad intervjumetod har använts när fyra geografilärare blev intervjuade. Från intervjuerna framkom det att lärarna försöker ha en så omfattande undervisning om klimatförändringarna som möjligt och att de anser sig ha tillräckligt med kunskap för en bra undervisning. / Climate change is one of the biggest concerns of today and within sustainble development you can find the answers, if you choose to follow them. The future need innovativ people to work on alternative solutions to fossil fuel. The negativ greenhhouse effect caused by humans needs to stopp so the global temperature increase stayes below 2 degreeds. In order to get those innovative people, they need an education first. This study will, among other things, try to answer questions as how teachers in geography teach about climate change and what the goal is with their education. The issue of didactics what, how and why is the startingpoint for the analysis work and the issues that the result has been divided in to. In previous research there is a disire to develop the teacher education and that already working teachers should have the availability to do in-service training just in order to make sure that the education is as good as possible. The geography curriculum for secondary school is comprehensive and a big part of the purpose of the curriculum is about sustainble development, the main content and knowledge requirements is about climate change. The purpose with the study is to find out what teachers teach about regarding climate change. The method used in the study is semistructured interviews with four secondary teachers in geography. From the interviews it was found that teacher's teaching tries to be as comprehensive as possible about climate change and that they believe that they have enough knowlede to teach about this topic.

Hösten 2018 inrättas det en ny version av läroplanen från 2011 med mer fokus på programmering. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa forskningslitteraturens resultat om olika programmeringsspråks lämplighet för högstadiets matematikundervisning, samt lämpliga matematikområden. Frågeställningarna jämför tre programmeringsspråk med avseende på deras lämplighet och för- och nackdelar i matematikundervisningen. Programmeringsspråken, som jämförs, är Scratch, Python och VBA (Visual Basics of Application, programmering i Microsofts kalkylprogram Excel). Litteraturstudiens resultat visar att Scratch och Python anses vara lämpliga för nybörjare och är utvecklade för att de ska vara lätta att lära sig och förstå medan VBA är det programmeringsspråk som är utvecklat för att utföra matematiska beräkningar med. Programmeringsspråken kan användas i matematikundervisningen på likvärdiga sätt och i de flesta matematikområdena beroende på elevernas kompetens och lärarens val av uppgifter och tillvägagångssätt. Vidare är det möjligt att eleverna kan bli mer motiverade till att lära sig matematik om de har tillgång till digitala hjälpmedel eller programmering inom matematikundervisningen

Utgångspunkten i den här uppsatsen har varit att lyfta fram ungdomars reflektioner kring hur de uttrycker sig via film, i en diskussion där ett vuxenperspektiv generellt är framträdande i många andra studier om ungdomars mediepraktiker. Uppsatsen undersöker hur dagens högstadieelever använder film som en kommunikationsform, samt deras idéer kring hur detta skulle kunna användas som ett hjälpmedel inom skolan. Studien som ligger till grund för de teman som diskuteras utgörs av sex reflexiva intervjuer med högstadieelever från en skola i södra Sverige. Materialet från dessa samtal har genomgått en kvalitativ analys där gemensamma ämnen redovisas och analyseras. Att ungdomar idag har ett väldigt avslappnat och naturligt förhållningssätt till att uttrycka sig via film leder till intressanta och nytänkande användningsområden att redogöra för. Utöver mediets roll i elevernas vardag presenteras deras förslag på flertalet kreativa funktioner för det inom högstadiet. Resultatet av att välja ungdomarnas perspektiv på hur de använder film blir en utgångspunkt där mediet beskrivs som en tillgång och ett hjälpmedel. Ett uppfriskande och positivt synsätt som har fått inspirera uppsatsen angreppssätt av ämnet.

The purpose of this research is to learn and understand how successful learning in mathematics affects students in their studies overall. The research also aims to define how mathematics can be useful as a motivator in other school related subjects. According to Stenhag (2010), it is possible to use the grade in mathematics as an indicator of students’ grades in general. The higher the grades are in mathematics, the higher they tend to be in other school subjects. The report also tries to explain what it is about mathematics that help students achieve higher results. Is it the character of mathematics in itself, or is it the fact that good results in mathematics give the students a higher motivation? The report consists of a thorough literature study on learning, what happens in our brain as we learn new things, what motivational factors there are and which part mathematics play in all of these. Furthermore, the study presents a text analysis of the core content in mathematics, to define whether there is something particular in common with other subjects. There is also a survey presented in the report, executed by students in year nine, that presents the students’ own thoughts and opinions on mathematics in general. Additionally, there are a couple of interviews with students’ in which they tell about their own experiences of how mathematics have helped them achieve better in other school subjects. The conclusion of the study is that students that do well in mathematics enhances their motivation to study other school related subjects.

I naturvetenskaplig undervisning har praktiskt arbete spelat en viktig roll. I tidigare forskning har flera forskare diskuterat vad praktiskt arbete innebär och hur praktiskt arbete bör bedömas. Praktiskt arbete bedöms oftast inte direkt under utförandet av exempelvis en laboration utan i efterhand i form av laborationsrapporter. Den här studien handlar om hur lärare motiverar sin bedömning av praktiska arbetet och vilka svårigheter och möjligheter de kan möta. Fem behöriga biologilärare har intervjuats genom kvantitativa intervjuer med stöd av en semistrukturerad intervjuguide och spelats in under intervjuns gång. Därefter har det inspelade materialet analyserats och tolkats utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar att lärare bedömer praktiskt arbete genom både direkt och indirekt bedömning. Lärarna upplevde att det är svårt att bedöma eleverna direkt på grund av att de ska bedöma många elever samtidigt. Dessutom upplever lärare att det är svårt att bedöma eleverna på grund av för få laborationstillfällen, materialbrist och språksvaga elever. Studien har dessutom visat att lärarna upptäcker möjligheter kring elevernas kunskaper under det praktiska arbetet. Min undersökning har bidragit till en bredare förståelse av lärares perspektiv och visar att den direkta bedömningsmetoden inte alltid är optimal. Genom att förstå deras erfarenheter och upplevelser behöver vi lärare hitta en bättre lösning på problemen för att elever ska få en meningsfull och lärorik kunskap kring sitt praktiska arbete.