Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i grundskolans årskurser 7-9. Analysen av det empiriska materialet är genomförd ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att synliggöra musikskapande i bemärkelsen komposition i musikundervisningen och att synliggöra musiklärares reflektioner över hur den egna undervisningen möjliggör elevers skapande process samt att synliggöra hur lärare arbetar för att främja musikskapande och ett kreativt förhållningssätt hos elever. Resultatet visar att musikskapande sker stegvis, att processen behöver få ta tid och att formerna för genomförandet är beroende av vilka verktyg som finns tillgängliga, samt att tillgång till verktyg skiljer sig åt mellan olika skolor. Elever arbetar med analoga och digitala verktyg och artefakter i samspel, enskilt och i grupper, och kamratrespons och det sociala samspelet är av stor vikt för lärprocessen. Lärarens tillrättaläggande med ramar och tydlig struktur samt stöttning i den proximala utvecklingszonen är avgörande för elevers kunskapande. Elever behöver ges möjlighet att använda olika slags verktyg och artefakter, ges möjlighet att arbeta skapande i processform under trygga och fria omständigheter samt ges möjlighet att reflektera över sitt eget och andras skapande för att utveckla fantasi, kreativitet och ett kreativt tänkande.

Matematikångest är relaterad till matematiksvårigheter och att elever misslyckas i ämnet matematik. Lärare har en betydande roll i sammanhanget för att hjälpa och stötta eleverna som lider av matematikångest. Eftersom matematikångest är en problematik som kan bero på flera olika faktorer är det en utmaning för lärare och annan skolpersonal att hantera fenomenet. Därför är syftet med studien att belysa hur lärare kan identifiera, förebygga och lindra matematikångest hos elever. Studien utfördes genom att fyra högstadielärare intervjuades i relation till syftet med studien. Resultatet visar att det finns en samstämmighet bland informanterna men också en del olikheter. Vanligtvis upptäcker informanterna elever med matematikångest genom att deras betyg skiljer sig från övriga ämnen samt att deras beteende förändras i samband med matematikundervisningen. De preventiva strategierna informanterna använder är att de varierar undervisningen, avdramatiserar ämnet genom kommunikation och slutligen försöker de skapa goda relationer till eleverna. Det fanns en total enighet bland informanterna att det bästa sättet att lindra matematikångest hos en elev är genom samtal. Genom detta samtal kan problematik hos eleven synliggöras och motverkas genom lämplig strategi beroende på problematik. På grund av de konsekvenser matematikångest bidrar till är det relevant för lärare att ha vetskap om fenomenet samt strategier för att hantera det. / Mathematic anxiety is closely linked to math difficulties and students’ struggles in the subject. Teachers play a crucial role in supporting and assisting students who experience math anxiety. Sine math anxiety can stem from various factors, it poses a challenge for teachers and other school staff to effectively address the issue. Thus, the aim of this study is to shed light on how teachers can identify, prevent, and alleviate math anxiety among students. The study involved conducting interviews with four middle school teachers to explore this objective. The findings indicate a general consensus among participants, while also revealing some variations. Typically, the teachers identify students with math anxiety by noticing differences in their grades compared to other subjects and observing changes in their behaviour during math lessons. To tackle this issue proactively, the teachers employ preventive strategies such as employing diverse teaching methods, destigmatizing subject through effective communication, and striving to foster positive relationships with the students. All the interviewees agreed that engaging in conversations with students is the most effective approach to alleviate math anxiety. These conversations enable the identification to specific issue faced by students and allow for the implementation of suitable strategies to address those problems. Given the consequences associated with math anxiety, it is essential for teachers to be aware of this phenomenon and equipped with effective strategies to handle it.

Lindmark, Camilla (2016). Lärares erfarenheter av laborativ matematik – finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Speciallärarprogrammet. Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragForskning, se t.ex. Rystedt och Trygg (2010), Malmer (2002), Bishop (1991), belyser alla vikten av att använda sig av laborativt material i matematik för att på så sätt befästa begrepp. Syftet är att skapa ”broar” mellan det konkreta och det abstrakta inom matematiken och därigenom öka förståelsen. I detta arbete undersöks behovet, utifrån lärarnas syn, av laborativt material på högstadiet. Syfte och frågeställningarEtt intresseområde som alltid har följt mig är praktisk matematik. Utifrån detta intresse har jag formulerat mina frågeställningar och mitt syfte. Med denna studie vill jag ta reda på mer om laborativ matematik i matematikundervisning. Syftet med min studie är att undersöka lärarnas erfarenheter av laborativ matematik - finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Frågeställningar:•Vilka vinster ser lärare som använder sig av laborativt material med detta arbetssätt?•Hur arbetar lärarna i studien med planering och genomförande av matematikundervisningen?TeoriI min studie utgår jag ifrån systemteori och hur denna teori är uppbyggd. Tanken med systemteori är att alla delar i systemet, på alla nivåer, påverkar varandra och är beroende av varandra. I denna studie påverkar individ, grupp och organisation varandra och samspelar i skolans verksamhet. För att få till en förändring i ett sådant system krävs att alla delar i systemet är involverade. Individen måste betraktas utifrån helheten, i det sammanhang som individen ingår. MetodEmpirin som samlats in kommer från olika skolor. Fokus har jag lagt på att välja skolor som arbetar aktivt med laborativ matematik och skolor som väljer att inte arbeta praktiskt. Samtliga lärare som ingått i studien är behöriga och legitimerade matematiklärare med minst fem års arbetslivserfarenhet. Jag valde att skicka ut 12 frågeformulär med öppna frågor, en del formulär kompletterades med följdfrågor för att få en tydligare och djupare bild av undervisningen. ResultatI min studie har jag inte kunnat dra någon slutsats kring viljan att arbeta med laborativt material eller oviljan att vilja arbeta laborativt. Lärarna har helt olika syn på att undervisa i matematik, några lärare använder sig regelbundet av laborativt material medan andra aldrig använder det samma. Alla lärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta laborativt men vad begreppet innebär rent teoretiskt och praktiskt rådet det ingen enighet kring. Jag tycker mig kunna se ett samband mellan rektors prioriterande av fortbildning och satsning på matematikämnet, och mot en positivare inställning till att arbeta laborativt parallellt med den traditionella undervisningen. ImplikationerForskare och författare menar att matematikundervisningen måste förändras i Sverige. Skolverket har satsat på fortbildning för matematiklärare och lägger betoningen på kollegialt lärande. Många lärare behöver ett nytt synsätt kring matematikundervisningen. För att få till en förändring krävs det en samverkan genom hela systemet från individ, grupp till organisation. Det är viktigt att matematiklärarna tillsammans sätter sig ner och tolkar kunskapskraven från Lgr 11 (Skolverket, 2011), utifrån nya perspektiv så att det skapas en samsyn där lärarna kommer fram till en gemensam utgångspunkt att jobba vidare med. Undervisningens mål är att förklara och befästa begrepp och skapa broar mellan konkret matematik och abstrakt matematik. I detta arbete är det en fördel att använda konkret material. Meningen är inte att lärarna ska tvingas använda laborativt material inom alla områden utan materialet ska användas där det känns naturligt i t.ex. sannolikhetslära, ekvationer, geometri och bråk. Min utmaning blir att skapa en samsyn kring laborativ matematik och belysa fördelarna med detta material. Konkret material är inte alltid självklart på högstadieskolor, här sker undervisning oftast traditionellt med tyst räkning i matematikboken. Jag vill bidra till att fler matematiklärare påbörjar ett förändringsarbete som, upplever jag, är nödvändigt för en del skolor.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse. Frågor som väckts rör främst lärarens roll, samt i vilken mån det skapas möjligheter även för de svagare eleverna att träna alla aspekter av läsförståelsen.

Ämnet idrott och hälsa har fått ett större ansvar att lära elever att ta hand om sin hälsa pålängre sikt jämfört med tidigare sekel enligt Larsson (2016, s.266). Sett till dagens samhälle har den psykiska och fysiska hälsan enligt Ekblom och Ekblom (2021, s.19) drastiskt försämrats bland barn och unga. I Sverige har Skolverket (2019, s.37-38; 2021) gått ut med att undervisningen ska ske utifrån ett salutogent perspektiv vilket är en förändring gentemot hur idrott och hälsa har sett ut historiskt. Det har visat sig att hälsoundervisning i skolan har varit bristande (Skolinspektionen, 2021, s.15). Syftet med denna studie är att analysera och diskutera hur lärare undervisar om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på inhämtad data genom kvalitativa intervjuer med sex lärare inom ämnet idrott och hälsa, från sex olika skolor i västra Skåne. Antonovskys(2005) begrepp KASAM har använts för analys av insamlat material. Empirin har sedermera legat till grund för resultat som diskuteras med hjälp av bland annat tidigare forskning. Studien visar att samtliga lärare har utgått från ett salutogent perspektiv i sin undervisning där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skapats genom varierande tillvägagångssätt. Resultatet synliggör att våra intervjuade lärare arbetar mycket med att göra kunskaperna om hälsa begriplig i form av hur de planerar lektioner oavsett om lektionen sker praktiskt eller teoretiskt. De arbetar konsekvent med relationsbyggande och individanpassningar för att göra undervisningen om hälsa hanterbar för eleverna.Slutligen försöker de sätta hälsa och idrott i relation till varandra för att på så vis motivera eleverna och därigenom uppnå meningsfullhet. Detta görs för att eleverna ska uppleva en känsla av sammanhang i undervisningen och utveckla ett livslångt lärande.

Uppsatsens syfte är att synliggöra elevernas relation till den visuella kulturen och bildämnet, samt bidra med kunskap om vilken plats multimodala inslag har i bildundervisningen. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en enkätundersökning med elever i fyra klasser samt intervju med undervisande bildlärare på en högstadieskola i Sverige, för att hitta mönster utifrån ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv. Den tidigare forskningen fastslår hur digitala tekniker tenderar att hamna i skuggan och att bildämnets traditionella inslag fortfarande dominerar i bildsalen. Forskningen lyfter även fram hur eleverna inkluderar den visuella kulturen i sitt bildskapande men att det sällan förs dialoger om den i bildundervisningen. Resultatet och analysen visar hur eleverna interagerar med den visuella kulturen dagligen och använder den som en inspirationskälla i sitt bildskapande. Den undervisande bildläraren beskriver en svårighet att arbeta efter 2022 års läroplan genom begränsad tillgång till digitala verktyg. / <p>Bild</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur formativ återkoppling kommuniceras avlärare till elever inom musicerande i årskurs nio samt hur några elever upplever det. I studien har fokus inom musicerandet lagts på ensemblespel. I studien har den hermeneutiska vetenskapsteorin använts som ansats. Det sociokulturella perspektivet har använts som lärandeteori. Två lektioner inom ensemblespel i årskurs nio har observerats och sex elever, tre från respektive skola, har intervjuats i samband med besöket. Resultatet visar att formativ återkoppling främst kommunicerats muntligt samtpraktiskt och att dessa kommunikationsformer ofta kompletterar varandra. Återkoppling genom kroppsspråk som en del av den praktiska återkopplingenframhölls också av eleverna. Skriftlig formativ återkoppling var mer sällsynt inom ensemblemusicerandet. Den formativa återkopplingen kommunicerades individuelltsåväl som kollektivt enligt eleverna, även om observationerna övervägande visade på individuell återkoppling. Eleverna var generellt nöjda med omfattningen formativ återkoppling som de fått och hade inte velat få den på något annat sätt. Eleverna sade sig främst föredra muntlig och praktisk återkoppling. Nyckelord: Bedömning, ensemblespel, formativ feedback, formativ återkoppling, framåtsyftande, högstadiet, musicerande, återkoppling

Genom åren har flertalet granskningar visat att en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning inom skolan varit en svår del att uppnå. Därför har denna studie haft som syfte att undersöka hur arbetssättet tvålärarsystem påverkar möjligheterna till att skapa en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning med inriktning mot ämnet idrott och hälsa på högstadiet. För att besvara syftet intervjuades sex högstadielärare med erfarenheter av tvålärarsystem. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att lärarna överlag har en positiv inställning till tvålärarsystem som arbetssätt för att skapa en mer inkluderande undervisning och likvärdig bedömning. Utöver det berättar lärarna om några svårigheter som medföljer vid införandet av tvålärarsystem, där stora elevgrupper och brist på material lyfts fram. Studiens slutsats är att tvålärarsystem medför många fördelar gentemot en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning. Några av dessa fördelar är möjligheten till diskussion med kollegan samt mer anpassning och stöd för eleverna. Förutom detta visar studien att en tydlig och strukturerad plan för arbetssättet krävs, detta för på bästa möjliga sätt kunna utnyttja fördelarna gentemot planering, undervisning och bedömning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om olika utmaningar och möjligheter som kan förekomma i samhällskunskapsundervisningen i mångkulturella klassrum. Vidare är syftet att bidra med kunskap om samhällskunskapslärares interkulturella kompetens. Frågeställningarna som studien vilar på är vilka utmaningar och möjligheter möter lärare i sin undervisning i mångkulturella klassrum? Samt på vilka sätt framträder lärares interkulturella kompetens i undervisningen? För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer, där sju högstadielärare i SO-ämnena har intervjuats. De utmaningar som lärarna beskrivit kan förekomma i undervisningen är olika synsätt, att undervisa om kontroversiella frågor samt språk. Möjligheten som beskrivs av lärarna är att elever utbyter sina erfarenheter med varandra, vilket bidrar till en ökad förståelse för sina medmänniskor. Huruvida lärares interkulturella kompetens framträder i undervisningen beskrivs på olika vis. Majoriteten av de intervjuade lärarna hävdar att deras interkulturella kompetens framträder omedvetet, medan andra lärare menar att den framträder genom att vara nyfiken på sina elever. Vidare är även främlingsfientlighet ett centralt tema samt att lärarna motverkar fördomar genom sin interkulturella kompetens. / This study aims to contribute knowledge about various challenges and opportunities that may occur in social studies teaching within multicultural classrooms. Furthermore, the aim is to examine how teachers’ intercultural competence in teaching emerges. The research questions for this study are based on what challenges and opportunities teachers experience which may arise in their teaching in multicultural classrooms? And how do teachers’ intercultural competence appear in teaching? The study is based on a qualitative research of semi-structured interviews, where seven teachers in social study subjects in upper secondary school have been interviewed. Furthermore, the study is based on the socio-cultural perspective. The challenges that the teachers describe can occur in teaching are different approaches, teaching about controversial issues and language. One opportunity that can occur is that students exchange experiences, which contributes to an increased understanding of other people. Whether teachers’ intercultural competence appears in teaching is described differently. The majority of teachers experience that their intercultural competence emerges unconsciously, while other teachers believe that it emerges by being curious about their students. Furthermore, xenophobia is also highlighted as a theme and how they counteract prejudice through their intercultural competence.