• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 369
  • 8
  • 1
  • Tagged with
  • 378
  • 80
  • 76
  • 66
  • 64
  • 51
  • 47
  • 46
  • 44
  • 44
  • 43
  • 40
  • 40
  • 39
  • 39
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
281

Sagan om de nationella proven : en berättelse i tre akter. En litteraturstudie om förberedelse, genomförande och efterarbete av de nationella proven i svenska på högstadiet och i gymnasiet

Larsson, Elin, van Ginhoven, Lisa January 2023 (has links)
De nationella proven har undersökts många gånger tidigare sett till proven som fenomen, men desto mindre när det kommer till hur lärares undervisning, yrkesroll och professionella kunnande påverkas i samband med de nationella proven. Syftet med litteraturstudien är därför att med utgångspunkt i forskningsresultat från bland annat vetenskapliga studier och avhandlingar undersöka hur lärare kan förbereda sina elever inför de nationella proven samtidigt som potentiella möjligheter och hinder sett till förberedelser, genomförande och efterarbete undersöks. Studien belyser även ett internationellt perspektiv på andra höginsatsprov för att undersöka hur lärares yrkesutövning påverkas när höginsatsprovet har en mer avgörande roll än vad de nationella proven för närvarande har i Sverige. Resultaten visar att det både finns möjligheter och hinder i samtliga skeden i sambandet med nationella prov och höginsatsprov, där det mest framträdande hindret rör att proven är tidskrävande medan den mest framträdande möjligheten är att lärare kan utforma sin undervisning utifrån elevers tidigare prestationer på proven.
282

Svensklärares syn på högläsning i årskurs 7–9 : Svensklärares argument till att använda eller att inte använda högläsning som ett didaktiskt verktyg påhögstadiet / Swedish teachers' views on reading aloud in grades 7–9 : Swedish teachers' arguments for using or not using reading aloud as a didactic tool in upper secondary school

Olofsson, Erica January 2022 (has links)
Syftet med den här studien är att få en bild av svensklärares syn på högläsning som ett didaktiskt verktyg för äldre elever. Genom en kvantitativ enkätundersökning med stort kvalitativt fokus gav 100 svensklärare sin syn på högläsning av skönlitteratur som en metod i undervisningen. Resultatet visar att svensklärare ställer sig positiva till högläsning för elever i årskurs 7–9 och att det finns fyra bakomliggande argument till anledningen. Svensklärarna menar att högläsningen väcker elevernas läslust, fungerar som ett kompensatoriskt verktyg, är ett bra sätt för modellering av lässtrategier samt att det bidrar till en känsla av gemenskap. Med hjälp av transaktionsteorin kan dessa bakomliggande argument klassas som lika delar estetiska som efferenta läspositioner. Resultatet kan också ur ett sociokulturellt perspektiv anses ha ett stort fokus på det gemensamma lärandet där utveckling sker i samspel med andra. Resultatet visar även att de svensklärare som är mest positiva till högläsning som ett didaktiskt verktyg är de med kortast erfarenhet av yrket. Vidare visar undersökningens resultat att de argument som framkommer mot högläsning är att det hämmade elevernas egen lästräning och att det är tidskrävande i en redan stressad undervisning. Dessa argument kan enligt transaktionsteorin klassas som efferenta och således framstår inga argument mot högläsning för äldre elever som grundade i oro för elevernas estetiska läsning.
283

Lärare om läsning : En kvalitativ studie om svensklärares uppfattningar av den skönlitterära läsundervisningens mål, syften och begränsande faktorer

Natanaelsson, Paulin, Wesström, Joakim January 2024 (has links)
Forskning visar att svenska skolungdomar läser allt mindre skönlitteratur i skolan. Avancerad läsförmåga anses av Tengberg (2019) vara en förutsättning för ett framgångsrikt deltagande i högre utbildning och ett meningsfullt deltagande i det moderna samhället, där läsning av skönlitteratur har en viktig uppgift att fylla. Det innebär att den litterära socialisation som skolan förmedlar kan sägas ha en avgörande roll för elevernas framtid. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämneslärare i svenska ser på svenskämnets skönlitterära läsundervisning. Sammanfattat kan de svensklärare som besvarat enkätundersökningen i denna studie sägas förespråka en litteraturundervisning som tillgodoser de olika uppfattningar av vad läsundervisning, enligt forskningen, ska innehålla. Som exempel kan nämnas litteraturanalys och befästande av demokratiska värderingar. Som begränsande faktorer i litteraturundervisningen omnämns bland annat elevernas bristande läsförmåga och faktorer kopplat till tid och ekonomi.
284

För att alla ska vara på samma plan : En empirisk undersökning av hur elever i årskurs 9 uppfattar och upplever drama i relation till läsförståelse i svenskämnet

Freundt, Max January 2024 (has links)
Denna empiriska undersökning behandlar högstadieelevers upplevelser och uppfattningar om drama som metod i relation till läsförståelse. Forskning visar att högstadieelever förstår mindre av det de läser och läser mindre medan annan forskning visar att drama som metod kan öka engagemang och fördjupa läsförståelse. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur elever i årskurs 9 upplever och uppfattar drama som metod i relation till läsförståelse i svenskämnet. I dataproduktionen utförs en intervention med elever i en klass i svenskundervisning i årskurs 9 som observeras och följs upp med fokusgrupper. Undersökningens producerade data analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och den transaktionella textteorin. Resultatet visar att eleverna uppfattar både inter- och intrapersonella faktorer i relation till deras läsförståelseutveckling. Bland annat uppfattar eleverna att det kollektiva arbetet ger fler perspektiv på karaktärer i den lästa litterära texten vilket skapar nyanserade tolkningar. Eleverna upplever att dramametoden är rolig vilket gör att de blir mer engagerade och insatta i läsandet samt att det finns vissa utmaningar som gör att det kan vara svårt att komma in i roll. Slutsatser som dras är att dramametoden verkar vara en metod som kan användas för att öka engagemang för läsning samt att det verkar vara en metod som eleverna uppfattar kan hjälpa dem att fördjupa sin läsförståelse. / <p>Svenska med didaktisk inriktning</p>
285

Om frågor utan svar : En fenomenografisk studie om svenska högstadieeleversuppfattningar av filosofi / It's About Questions Without Answers : A Phenomenographic Study of Swedish High School Students' Perceptions of Philosophy

Skön, Isak January 2024 (has links)
<p>Våterminen 2024</p>
286

Lärares användning av betygskriterier för muntlig förmåga i franska som modernt språk : En kvalitativ intervjuundersökning av nio högstadielärares arbete för likvärdighet och rättssäkerhet vid betygsättning

Heuyer, Elsa January 2024 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra ur ett lärarperspektiv hur man använder sig av betygskriterierna i bedömningen av den muntliga produktionen i franska som modernt språk och dessutom att undersöka vilka muntliga uppgifter och strategier som tillämpas för att uppnå en likvärdig summativ bedömning. En kvalitativ metod genomfördes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades nio lärare i franska som arbetar på högstadiet. Resultatet visade att lärare använder betygskriterierna som en vägledning för att skapa kvalitativa uppgifter och prov för muntlig förmåga. Erfarenhet och diskussion med kollegorna i moderna språk underlättar förståelsen av värdeorden. Lärarna använder sig gärna av relevanta uppgifter och prov som tillåter eleverna att använda alla sina språkkunskaper och språkstrategier. Några lärare ifrågasätter validiteten av några muntliga uppgifter som till exempel muntliga presentationer eller videoinspelningar. Dessa kan ibland producera onaturligt tal på målspråket och kan därför vara svåra att bedöma. Undersökningen pekar på att användningen av både formativ och summativ bedömning bidrar till att uppnå en mer rättvis bedömning av elevens prestation. Dessutom blir eleverna mer engagerade när muntliga bedömningskriterier anpassas efter elevernas ålder, grupp eller individuella behov. För att sträva mot likvärdighet främjar lärare vikten av sambedömning inom sitt egna ämne men också med andra lärare i moderna språk.
287

Literature in the EFL Classroom : How EFL Teachers in a Few Swedish Secondary Schools Use Novels in Their Classrooms / Skönlitteratur i engelskundervisningen : Hur romaner används i engelskundervisningen på några svenska högstadieskolor

Skog, Emma January 2019 (has links)
Since 2011 The Swedish Curriculum for the compulsory school from 2011 (revised2018) states that different types of text that should be taught in EFL classrooms inSweden are “Literature and other fiction” (Skolverket 37). In my essay, I examine theuse of novels in the English as a Foreign Language (EFL) classroom in a few Swedishsecondary schools. What types of novels are used and what kinds of assignments aregiven to the pupils during a reading project? Are there any differences in how teachersuse novels in their classroom depending on previous experience? To find out why andhow one may use literature in the EFL classroom I made a literature review, and inorder to answer my questions about how novels are used in a few Swedish EFLclassrooms, I made a survey, consisting of a questionnaire, for EFL teachers. In my literature review I find that researchers and teacher manualspropose the use of either authentic novels or Graded Readers in the EFL classroom.The respondents of my survey agree with this as the majority of them use Young Adultnovels and Graded Readers. Most common among the respondents of the study is tolet the students talk about the novel they read together in groups, a type of assignmentthat is supported by research and teacher manuals. In my study I cannot find any solidsupport that previous experience affect the use of novels in class. / I den svenska kursplanen för engelska står det att ”skönlitteratur och annan fiktion”(Skolverket 2018, 36) ska användas i undervisningen på högstadiet. I den häruppsatsen undersöker jag hur romaner används i engelskaundervisningen på någrasvenska högstadieskolor. Vilken typ av romaner används och vilken sorts uppgifter fåreleverna arbeta med under ett läsprojekt? Finns det några skillnader i hur mananvänder romaner i undervisningen baserat på tidigare erfarenheter? För att ta redapå varför och hur man ska använda skönlitteratur i undervisningen gör jag enlitteraturgenomgång. För att besvara mina övriga frågor genomför jag en studie medhjälp av en enkät för engelskalärare.I min litteraturgenomgång visar det sig att forskare och handböcker framhålleratt autentiska romaner och s.k. Graded Readers är vad som bör användas. Min studievisar att respondenterna använde just autentiska ungdomsromaner och GradedReaders i sin undervisning. Dessutom lät majoriteten av lärarna i studien sina eleverjobba med litteraturen genom att samtala i grupper, vilket framhävdes som ettfördelaktigt arbetssätt även i litteraturgenomgången. I studien fann jag inget stöd föratt tidigare erfarenhet påverkar hur man använder romaner i sin undervisning.
288

Är Python pyton? : Erfarenheter vid användning av programmering i matematikundervisning i grundskolans senaste år / Is Python Plausible? : Experiences in Using Programming in Swedish Secondary School Mathematic

Balla, Ulrika January 2019 (has links)
Hösten 2018 inrättades en reviderad läroplan för grundskolan och gymnasiet. Den största förändringen var att programmering har lagts till i matematik- och teknikämnena. Med detta kommer frågor om hur programmering ska användas i matematikundervisningen och samtidigt inte försämra elevernas kunskaper och resultat. I denna pilotstudie undersöks elever i årskurs 9 och deras kunskapsutveckling och attitydförändring när programmering används för att räkna på aritmetiska talföljder. För denna studie användes programmeringsspråket Python som är ett lämpligt nybörjarspråk i programmering. I resultatet finns det inte några större skillnader i kunskapsutvecklingen varken hos kontrollgruppen som endast fick grundläggande programmering, eller hos de andra klasserna som hade totalt 6 lektioner med programmering med matematisk inriktning. Det fanns inte heller några tydliga förändringar i elevernas attityd mot matematik och programmering.  I studiens slutsats belyses många förbättringar som kan göras för framtida studier samt hur verksamma lärare kan använda programmeringen i matematikundervisningen. / This is a pilot study about implementing programming in the teaching and learning of mathematics at the lower secondary school level. The programming language used is Python and a selection of students use it to learn arithmetic sequences. The result of this study is inconclusive about the students’ knowledge learning over time as well their change with respect to their  attitudes towards mathematics and programming.
289

Lärobokens möjligheter för utveckling av det algebraiska tänkandet : En granskning av läroböcker för grundskolans senare år / Opportunities offered by the textbook for development of algebraic thinking : A review of textbooks for the lower secondary school

Nordström, Lisa January 2019 (has links)
Matematikundervisningen i den svenska grundskolan är starkt läromedelstyrd. Med en fundamental grund i det svenska styrdokumentet LGR 11 har läromedlen genom undervisningen en betydande roll för att utveckla och gynna elevernas lärande. Undervisningen påverkas således av det ämnesinnehåll ett läromedel består av. Kunskaper i algebra har visat ha en betydande roll för elevers matematikinlärning. Syftet med denna studie är att undersöka vad som kännetecknar det algebraiska innehållet i dagens läroböcker. Detta med fokus på hur det algebraiska tänkandet kan karakteriseras och gynnas för elever i grundskolans senare årskurser. Med läroböckernas starka koppling till styrdokumenten tas även i beaktning hur algebraiskt innehåll beskrivs och hanteras där. Matematikdidaktisk forskning finns att tillgå med liknande syfte för grundskolans tidigare år där ett ramverk av fem Big Ideas fastställts för att karakterisera det algebraiska innehållet i läroböcker. Detta ramverk har använts även i denna studie med fokus på årskurs 7-9. Resultaten visar att det algebraiska innehållet i grundskolans senare år är starkt präglat av variabelhantering såväl som olika metoder och aspekter relevanta för ekvationslösning. / Mathematics education in Sweden is heavily influenced by textbooks. Being based on the Swedish curriculum and adapted to its content, the textbooks carry great weight in relation to the pupils’ teaching experience. Algebraic knowledge comprises an important role in the learning of mathematics. The aim of this study is to identify what characterizes the algebraic content in Swedish textbooks and curriculums for the lower secondary school. Researchers within mathematics education have previously published studies related to this aim in the lower level of elementary school. Five Big Ideas were identified and used as a framework to characterize the algebraic content in earlier studies. Those five Big Ideas were also used as a framework in this study. The results show that the algebraic content in lower secondary school is largely composed of methods for using variables. Methods and aspects suitable for solving equations were also frequently represented.
290

Skolans etikundervisning och Förintelsen : en kvalitativ intervjustudie

Jonsson, Jennifer January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg <em>vad,</em> <em>hur </em>och <em>varför </em>verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar – på ett eller annat sätt.</p>

Page generated in 0.0541 seconds