311 |
Tekniklärares tolkning av teknikämnets styrdokument : Hur ser teknikundervisningens planeringar ut på högstadiet i Sverige 2022?Kroon, August January 2023 (has links)
Under Skolinspektionens granskning från 2019 framkom det att en tredjedel av de besökta högstadieskolorna i undersökningen saknade delar av det centrala innehållet i sin teknikundervisning. Granskningen vittnade även om en upplevd otydlighet bland tekniklärare när de tolkade Skolverkets styrdokument. Det här examensarbetet undersöker hur planeringar inom teknikämnet på högstadiet ser ut idag och vilken inverkan de har på teknikinnehållet i undervisningen. Denna studie undersöker även vad som framträder som viktigt teknikinnehåll och vad som anses högt värderat samt vad som osynliggörs och anses lågt värderat. Arbetet har för avsikt att besvara följande frågeställningar: Hur reella ämnesplaneringar ut för teknikundervisningen på några av Sveriges högstadieskolor 2022? samt Hur väl kopplade är några av Sveriges högstadieskolors reella ämnesplaneringar för teknikundervisning till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument? För att ta reda på svaret i dessa frågor kontaktades 18 stycken tekniklärare som delade med sig av sina planeringar för högstadiets tre år inom ämnet. Dessa planeringar sammanfattades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys, tillsammans med tabeller, vilket utformade diskursen som sedan en resultatanalys utfördes på. Resultatet av arbetet påvisar att det finns en relativt klar bild utifrån diskursen av vad som borde förekomma i teknikundervisningen och att majoriteten av diskursens planeringar är väl kopplade till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument. Flera områden framträder som viktigt teknikinnehåll och anses vara högt värderat och bland de områden som värderas högst finns: teknikhistoria, rit- och skissteknik, byggteknik, konstruktion, tekniska system, styr- och reglerteknik samt programmering. De områden som i större utsträckning osynliggörs och som värderas lågt utifrån diskursens resultat är: digitalisering, framtiden och AI (maskininlärning). / During the inspection of the Swedish Inspectorate (Skolinspektionen) in 2019, it was demonstrated that a third of the visited schools from the investigation lacked parts from the central content in their technology education. The inspection also shed light on an experienced ambiguity amongst the technology teachers when they interpreted the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket). This thesis examines how planning within the technology subject at lower secondary schools looks like today and what impact it has on the technology content. It examines what appears to be classified as important technology content and considered highly valued. Additionally, it also examines what is missing and is considered lowly valued. The thesis’s intention and ambition is to answer the following questions: How does real subject plannings occur within technology education at some of Sweden’s secondary schools in 2022? and How well connected are some of Sweden’s secondary school’s subject plannings within technology education with the central content of the governing documents from the School board of Sweden? To answer these questions, 18 technology teachers were contacted and they shared their subject plannings for the three years of Swedish lower secondary school. These plannings were summarized and processed through an inductive thematic analysis, together with tables, which designed the discourse that the results analysis were based on. The result of the thesis shows that through the discourse there is a relatively clear view of what should take place in technology education and that the majority of the plannings from the discourse are well connected to the central content of the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket). Many of the areas appear as important technology content and are considered to be highly valued, but the areas that are considered to be valued the highest are: technology history, draw- and sketch technique, building technique, construction, technical systems, control and regulation technology and programming. The areas which to a greater extent are missing and considered lowly valued based on the result of the discourse are: digitalisation, the future and AI (machine learning).
|
312 |
Är lättläst alltid så lätt att läsa? : En systematisk litteraturstudie om den lättlästa skönlitteraturens påverkan på elevens läsutveckling samt dess förtjänster och utmaningar / A systematic literature study on the impact of easy-to-read fiction on the student's reading development as well as its profits and challengesEriksson, Ella, Särg, Pauline January 2022 (has links)
Är lättläst skönlitteratur till hjälp för elever och lärare i dagens klassrum på högstadiet? Med PISA-undersökningarnas försämrade resultat i åtanke undersöker den systematiska litteraturstudien 15 olika forskningar samt uttalanden från bland annat förlag och författare bakom lättläst skönlitteratur. I underlaget för litteraturstudien undersöks vad forskningen säger om läsundervisning och studierna försöker finna hur det påverkar elevernas läsutveckling. Litteraturstudien resulterar i att det finns forskning som definierar lättläst skönlitteratur som fenomen och även om hur lärare kan arbeta didaktiskt med läsning i klassrummet. Det finns även forskningar i resultatet som visar på hur lättläst skönlitteratur påverkar elever på högstadiet. Litteraturstudiens slutsats är att forskning angående definitionen av lättläst finns, men dess påverkan på ungas läsutveckling är ett desto mindre beforskat ämne. Lättläst skönlitteratur anses vara totalt nödvändigt för elever i behov av det. Den här gruppen elever identifieras som elever med ett annars modersmål än svenska, omotiverade läsare samt elever med faktiska lässvårigheter. Många elever anses dock vara ”läslata” då att de har förmågan att läsa svårare texter. Bibliotekarier samt lärare finner det svårt att avgöra vilka elever som ska ges lättläst skönlitteratur. De kan ge lässtarka elever lättläst skönlitteratur trots att de har en utvecklad läsförmåga, då att det faktum att eleven då läser över huvud taget väger tyngre än vad de läser. Nackdelen med ett sådant resonemang blir att den ”läslata” eleven inte utmanas av den lättlästa skönlitteraturen och således inte utvecklas i sitt läsande. Väljer bibliotekarien eller läraren att neka den lässtarka eleven lättläst skönlitteratur på grund av detta, riskerar man att eleven väljer att avstå från läsningen helt och hållet. Lärarens didaktiska val påverkar således elevernas läsutveckling. Lättläst kan hjälpa vissa elever att utveckla sin läsförmåga, men lättläst skönlitteratur kan även hämma redan läskunniga elever att utvecklas. / Does easy read literature have a positive effect for students and teachers in contemporary classrooms in Swedish high schools today? PISA-results shows a down going spiral when it comes to reading comprehension in Swedish. This Systematic literature study focuses on 15 different studies, and statements from writers behind easy read literature. Our study tries to discover what researchers say about easy read and how it may affect the students’ reading ability. The result shows that researchers define the genre easy read as a phenomenon, and it tell us about how teachers can work through a didactic point of view. In addition, there are studies that show how easy read literature affect student in the age 13-15 years old. The literature study concludes that there is research that takes on easy read as a genre, but there is a lack of studies that shows the direct effect on the reading comprehension on students. Easy read literature is considered a necessity to the students who are in need. This group of students identifies as those who have Swedish as their second language, unmotivated students and the student who have difficult with reading due to medical conditions. A lot of students today ar econsidered as “lazy readers” because they choose not to read the most challenging text compared to their ability. Librarians and teachers find it hard to decide which students that should read easy read literature and may give a student with a higher reading ability easy read material because it's better that students read something than nothing at all. A negative effect of that would be that you don’t challenge the “lazy reader”, and therefore their reading ability will stay the same as before. On the other hand, there might be no reading at all if the student is denied easy read literature, which isn’t what neither teachers nor librarians wish. The didactic choice of teachers does influence students reading development. If it’s given to the students who need it, there can be a positive development, but if given to the students who are bette readers the effect will be on the contrary.
|
313 |
Filmens effekt i teknikundervisning : En studie i hur en film påverkar elevers beskrivningar av elektronikkomponenter / The Film's Effect in Technology TeachingShiltagh, Charlotte January 2022 (has links)
Digitala verktyg dominerar livets alla aspekter nuförtiden. Detta inkluderar naturligtvis utbildningssektorn på alla nivåer. I grundskolans teknikundervisning på högstadiet är det vanligt att se filmer som relaterade till ämnesinnehåll. En tekniklektion är annorlunda än andra ämnen, där det kan vara svårt att undervisa teoretiskt under hela lektionen. När lärare vill beskriva en process eller ett system i lektionen räcker det inte med att bara visa bilder inom ämnessammanhang. Dynamiken i lektionen är kopplad till interaktionen mellan lärare och elever, mellan elever och mellan elever och ämnesinnehåll i klassrummet. Det krävs ett praktiskt arbete för att förbättra interaktionen med ämnesinnehåll och därmed får eleverna bättre lärande, men begränsade resurser i högstadiet gör att lärarna försöker hitta olika enkla läromedel för att kunna skapa en lektion där elever känner sig intresserade och får ett maximalt lärande utifrån undervisningen i ämnet.Detta examensarbete handlar om filmens inverkan på det eleverna förklarar i teknikundervisning utifrån nedanstående forskningsfrågor: 1. Hur beskriver elever det som de har förstått genom användning av film som läromedel? 2. Hur förändras elevers beskrivning av ämnesinnehållet innan och efter de fått se en film som komplement?Syftet med denna studie är att undersöka och skapa kunskap om elevers upplevelser av sin förståelse genom att använda digitala läraktiviteter i form av filmer i teknikundervisning. Datainsamlingen genomfördes i en grupp av högstadieelever i årskurs 9, gruppen består av 25 elever, där fick eleverna svara på samma frågeformulär på två lektioner, svaren låg till grund för datainsamlingen.Datainsamlingen gick till på så sätt att elever fått svara på frågor efter en undervisning i ett speciellt tekniskt område. Sedan upprepades undervisningen i momentet och eleverna fick besvara samma frågor efter att de tittat på en film som är relaterad till samma tekniskt ämnesinnehåll. Elevernas förståelse och lärande med och utan film jämfördes, analyserades och slutsatser drogs efteråt med hjälp av induktiv tematisk och fenomenografisk analys som kvalitativa metoder. Slutsatsen av denna studie visar att en positiv förändring sker i elevers beskrivningar genom att se en film. Detta är tydligt genom att eleverna kunde använda rätt begrepp och uppfatta ämnesinnehåll mer fördjupat efter att ha sett filmen. Vilket påpekar att det finns ett behov av att inkludera den typ av digitala lärresurser i teknikundervisning för att kunna hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för teknikämnet. / Digital tools dominate every aspect of life these days. This of course includes the education sector at all levels. In primary school technical education at upper secondary level, it is common to see films related to subject content. A technology lesson is a little bit different to other subjects, where it can be difficult to teach theoretically throughout the lesson. When teachers want to describe a process or a system in the lesson, it is not enough to just show images within the context of the subject. The dynamics of the lesson is linked to the interaction between teacher and students, between students and between students and subject content in the classroom. Practical work is required to improve the interaction with the content of the subject and thus the students get better learning, but limited resources in junior high school mean that teachers try to find various simple teaching aids to create a lesson where students feel interested and get maximum benefit from the subject. This degree project carries out an investigation that deals with the impact of the film on what the students explain in technology education based on research questions below: 1. How do students describe what they have understood through the use of film as a teaching tool 2. How does the students describe the subject content before and after seeing a film as a teaching complementary activity? The purpose of this study is to investigate and create knowledge for students' experiences and understanding by using learning activities in the form of films in technology education. The data collection was carried out in a group of elementary school students in year 9, the group consists of 25 students, where the students had to answer the same questionnaire in two lessons, the answers were the basis for the data collection.The data collection was organised by letting students answer questions after a lesson in a special technical area, then repeating answering the same questions after watching a film related to the same technical subject content.Students’ understanding and learning with and without film were compared, analysed and conclusions drawn afterwards using inductive thematic and phonomyography analysis as qualitative methods. The conclusion of this study shows that a positive change occurs in students' descriptions by watching a film. This is clear by the fact that the students were able to use the correct concepts and perceive subject content more deeply after watching the film. Which points out that there is a need to include this type of digital learning resources in technology teaching in order to help students develop their understanding of the technology subject.
|
314 |
Hur undervisning och guidade naturvetenskapliga undersökningar kan stödja elevers kreativitetJonsson, Malin January 2023 (has links)
The use of guided instructions are often debated in science education research, but nevertheless often used in lower secondary school. The aim of this licentiate thesis is to contribute to knowledge about science education in lower secondary school when pupils’ do lab work using guided instructions. Two pupils are observed when they, during an activity, are expected to interpret an instruction and handle different artifacts. In study 1, the aim is to exploratory investigate and illustrate and discuss how a pragmatic analysis of learning (a combination of practical epistemology analysis and pragmatic theory) may contribute when developing principles for guided lab work. The result showed that central principles for teaching is needed. Teachers need to participate during pupils’ lab work and focus on how pupils handle their learning environment and what pupils acknowledge as a learning environment. In study 2 the aim is to develop, empirically test and discuss a methodology (i.e. a combination of an analytical method, a strategy for analysis and pragmatic theory). The pragmatic inspired methodology is developed and tested to create knowledge about what kinds of different engagement may develop when pupils participate in guided lab work. In this study, which is based on earlier contributions to our understanding of engagement, interest and taste, two different intrinsic engagements were found; one is linked to the purpose of the activity and the other to enjoyment. The result showed that the first type of engagement is developed while the pupils solve a practical problem furthermore the pupils’ solution carries artistic qualities, (i.e. a personal investment beyond what is expected from the teacher regarding the laboratory work that they are involved in). Finally, I draw on studies 1 and 2 to conclude principles for guided lab work in lower secondary school. These principles may be useful when teachers want pupils to engage artistically in an activity.
|
315 |
Elever om moderna språk : Några elevers erfarenheter om hur man bäst lär sig tyska, franska, spanska / Students about modern languages : A few students´ experiences of the best way to learn German, French, SpanishZiemann, Birgitta January 2023 (has links)
Syftet med min studie är att synliggöra elevers erfarenheter om vad som gör ämnet moderna språk i år 8 och 9 intressant, genom att ta reda på hur eleverna upplever sina språkstudier och studera vilka faktorer som styr deras motivation. Jag har genomfört två intervjuer med sammanlagt åtta elever i åk 8 och 9 på högstadiet. Två elever i franska , fem elever i tyska och en elev i spanska. Elevsvaren har sedan analyserats och sorterats upp utifrån uppsatsens huvudkategorier. De olika teorierna är: "mentala självbilder", "autentiska/verklighetsbaserade skoluppgifter", "growth mindset/självkänsla" och "lärarens roll". Eleverna tycker att läraren är den viktigaste källan till motivation i språkklassrummet. Andra exempel på motiverande faktorer eleverna nämner inkluderar mer muntliga verklighetsbaserade uppgifter och riligare lektionsupplägg. Några demotiverande faktorer som nämns av eleverna är att deras goda engelskakunskaper har negativ inverkan på inlärningen av det moderna språket samt att deras upplevelser av att kunna för lite på målspråket för att kunna uttrycka sig fritt.
|
316 |
"Den är helt OK, faktiskt" : Pulsträning och elever i behov av särskilt stöd / "It's allright, I guess" : High intensity training and students with special educational needsDrottz, Caroline, Edsheim, Oskar January 2024 (has links)
Drottz, Caroline och Edsheim, Oskar (2023). “Den är helt OK, faktiskt” pulsträning och eleveri behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur stor andel elever i behov avsärskilt stöd på en högstadieskola som deltar i styrd daglig fysisk aktivitet, så kallad pulsträningjämfört med övriga elever. Syftet är även att bidra med kunskap kring vad dessa elever självaanser möjliggör respektive hindrar deras deltagande. Denna kunskap kan sedan användas i syfteatt främja deltagandet i styrd daglig fysisk aktivitet för elever i behov av särskilt stöd, vilket isin tur gynnar den fysiska och psykiska hälsan samt inlärningen hos denna elevgrupp.Som teoretisk förankring för studien har vi valt den socialkognitiva teorin och dess trecentrala begrepp triarkisk ömsesidig kausalitet, självreglering och självtillit.För att uppnå studiens syfte används en mixad metod då syftet och frågeställningarna bådehar en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Forskningsdesignen på den mixade metoden är enså kallad förklarande sekventiell design där studien inleds med en kvantitativ del varpå enkvalitativ del följer.Resultaten visar att elever i behov av särskilt stöd deltar i pulsträningen i avsevärt mindreutsträckning än övriga elever. Det beror dels på att de i många fall har anpassat bortpulsträningen eller på att de har hög frånvaro. Elever i behov av särskilt stöd anser att det sommöjliggör deras deltagande i pulsträning är att pulsträningen sker inomhus, att det finnsmöjlighet att välja aktiviteter och bra relationer till klasskamrater och undervisande pedagog.Även aktiviteter som involverar hela klassen, personliga insikter om positiva effekter av fysiskaktivitet, att pulsträningen är en obligatorisk aktivitet, att eleverna tycker det är roligt ochlektionens utformning är saker som möjliggör deltagande.Studien har tydlig specialpedagogisk implikation då det dels handlar om att förebygga ochundanröja hinder i lärmiljön utifrån perspektivet elever i behov av särskilt stöd.
|
317 |
Problemlösningsstrategier, ett elevperspektiv. : En kvalitativ studie. / Problem solving strategies, a student perspective. : A qualitative study.Fahlström, Hampus January 2024 (has links)
När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning. / When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.
|
318 |
Meningserbjudanden som exkluderar : En litteraturstudie om Sveriges nationella minoritetsfolk i samhällskunskapens läromedel för årskurs 7-9 / Sentence offering that excludes : A literature study about Sweden’s national minorities in social studies textbooks in Junior high school.Frisk, Evelin January 2024 (has links)
Denna undersökning är utförd inom ramen för samhällskunskapsdidaktiken. Dess syfte har varit att sammanställa och analysera vad tidigare forskning synliggör om Sveriges minoritetsfolk i läromedel i ämnet. Den metod som använts är litteraturstudie med innehållsanalys som analysverktyg. Undersökningen omfattar tidigare forskning om läromedel för årskurs 7-9. Som teoretiskt verktyg har det didaktiska meningserbjudandet använts. Resultatet visar att representationen av de olika nationella minoritetsfolken skiljer sig åt där samer är den nationella minoritet som ges mest utrymme medan tornedalingar och sverigefinnar är givna minst. Hur minoritetsfolken beskrivs skiljer sig åt, men sammanfattande, i de fall minoritetsfolket beskrivs mer nyanserat är det framför allt från ett majoritetsperspektiv med stereotypiserande inslag. / This survey is conducted within the subject area social studies educations didactics. Its purpose has been to conclude and analyse what previous research highlight about the Swedish national minorities in social studies textbooks. The method that has been used is literature studies with content analysis as analytical tool. The survey encompasses previous research about textbooks for junior high school. The sentence offering has been used as didactic tool. The result shows that the representation each national minority differs and that Samis are the most represented while Tornedalingar and Swedishfinnishs are the least. How the minorities are described differs, but in summary, in those cases the minorities are described more nuanced it is above all from a majority perspective with stereotyping elements.
|
319 |
Problemlösningsstrategier, ett elevperspektiv. : En kvalitativ studie. / Problem solving strategies, a student perspective. : A qualitative study.Fahlström, Hampus January 2024 (has links)
När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning. / When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.
|
320 |
Läsförståelse och litterär förståelse i andraspråksklassrummet : En kvalitativ studie om litteraturundervisning i svenska som andraspråkTuncer, Gökce, Hoel, Elin January 2024 (has links)
I denna uppsats undersöks hur lärare i svenska som andraspråk på högstadiet formar litteraturundervisning som utvecklar elevernas läsförståelse och litterära förståelse. Uppsatsen fokuserar arbete med skönlitterära texter i svenska som andraspråksklassrummet. Detta med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Metoden utgörs av åtta kvalitativa intervjuer med nio lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras utifrån en tematisk analysmetod. Studiens analys visar en variation i hur lärare i svenska som andraspråk balanserar relationen mellan kognitiv utmaning och stöttning för att utveckla elevernas läsförståelse vid arbete med skönlitteratur. Sju av studiens nio SVA-lärare verkar utforma litteraturundervisning som i någon mån skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse i den närmaste utvecklingszonen. Vidare antyder studiens analys att lärare i svenska som andraspråk planerar och genomför litteraturundervisning som i någon mån kan tänkas utveckla elevernas litterära förståelse. Majoriteten av studiens SVA-lärare formar litteraturundervisning som leder till att eleverna får möjlighet att bygga föreställningsvärldar och röra sig mellan fas 1, fas 2, fas 3 och fas 4. I endast en lärarintervju framgår strävan efter fas 5. Litteraturundervisningen i SVA-klassrummet bidrar således till utveckling av såväl läsförståelse som litterär förståelse genom att inkludera en bredd av arbetssätt, tillvägagångssätt och förhållningssätt vid arbete med skönlitterära texter.
|
Page generated in 0.1417 seconds