Formative assessment is an educational approach that challenges the traditional summative ways of teaching. Although formative assessment has been found to stimulate learning development, it also involves difficulties for teachers to implement. Moreover, a tendency of blending summative and formative assessment has caused complications among both teachers and students. Furthermore, students require support, clear instruction, and training of self-regulation in order for formative assessment to be efficient. The present study aims to explore what research say about the challenges and needs of teachers and students concerning formative assessment as well as find connection points between the perspectives of teachers and students. The study is a research overview conducted through a thematic analysis of ten empirical studies. The data is collected by database research using specific delimitations with means to analyze studies significant to the aim and target demography of research, which is secondary education English as a foreign language (EFL) teachers and students. The findings suggest four themes: Teachers’ lack of time, support, or knowledge; Students’ need for clear instruction and thorough guidance; Difficulties in interactions and expectations; and Clashes with summative habits and a grade-oriented mindset. The discussion aligns these themes with theory on formative assessment and examines its alignment with policy documents as well as a Swedish secondary education EFL context. The present study offers an insight into problematic areas regarding challenges and needs of formative assessment.

I det svenska skolsystemet sker olika stadieövergångar och övergången från högstadiet till gymnasiet är en sådan. I ämnet matematik visar tidigare forskning att en skillnad mellan dessa stadier är ett ökat studietempo och en förskjutning mot en mer formell matematik i det senare stadiet. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka innehållsmässiga likheter och skillnader det finns mellan dessa stadier inom området linjära funktioner. Detta har gjorts via en innehållsanalys av några läroböcker som används för respektive stadie då dessa kan ses som den potentiellt realiserade läroplanen. Vidare har studien baserats på Anna Sfards teori om operationell respektive strukturell begreppsuppfattning som ett sätt att få syn på och kontrastera det innehåll som behandlas i de olika läroböckerna. Resultatet visar att det finns likheter och skillnader mellan de olika stadierna, utifrån hur detta uttrycks via läroböckerna, och gymnasiet tenderar att fokusera mer på det strukturella i funktionsbegreppet medan högstadiet i högre grad betonar det operationella. Vidare finns det skillnader mellan de olika läroböckerna inom samma stadie där studien visar att beroende på kombination av läromedel för högstadiet respektive gymnasiet kan det bli olika grad av repetition på gymnasiet. Vissa kombinationer kan ge en större överlappning mellan innehållet i stadierna medan andra kombinationer riskerar att istället skapa ett glapp mellan stadierna. / In the Swedish school system, different stage transitions take place and the transition from lower secondary school to upper secondary school is one such. In the subject of mathematics, previous research shows that a difference in these stages is an increased pace of study and a shift towards more formal mathematics. The purpose of this study has been to investigate what content-related similarities and differences there are between junior high school and high school mathematics in the area of ​​linear functions. This has been done via a content analysis of some textbooks that are used for the different stages, as these can be seen as the potentially implemented curriculum. Furthermore, the study has been based on Anna Sfard's theory of operational and structural concepts as a way to gain insight into and contrast the content covered in the various textbooks. The result shows that there are similarities and differences in the different stages, from how this is expressed via the textbooks, and the upper secondary school tends to focus more on the structural concept of function, while the lower secondary emphasizes the operational aspects to a greater degree. Furthermore, there are differences between the different textbooks within the same stage, where this study shows that depending on the combination of textbooks for lower- and upper secondary school, there may be different degrees of repetition in the latter. Some combinations can provide a greater overlap between the content of the stages, while other combinations risk instead creating a gap between the stages.

Teknik som skolämne är, jämfört med många andra skolämnen, en relativt ny företeelse. Detta gäller för Sverige såväl som för resten av världen. De flesta andra skolämnen vilar på en sedan länge etablerad akademisk modersdisciplin. Dessa andra kunskapsområden är väldefinierade och har utvecklat egna ämnesfilosofier. Tekniken har varit ett dynamiskt och starkt expanderande kunskapområde under 1900-talet och detta har speglats inom filosofin, med en tilltagande debatt om teknikens väsen och även om dess förhållande till naturvetenskapen. I skolvärlden har en parallell diskussion funnits. De flesta länder anser idag att elever i grundskolan ska delges teknisk kunskap, men det saknas en samsyn på vad den tekniska kunskapen ska omfatta. Det råder även skilda meningar om hur tekniken ska integreras i schemat. Med detta som bakgrund har jag intervjuat högstadielärare i teknik från Sverige och Israel. I Sverige är teknik ett självständigt ämne, på sidan om NO-ämnena biologi, kemi och fysik. I Israel har man i stället valt att integrera dessa fyra ämnen till ett enda, kallat ”naturvetenskap och teknik”. Jag har intresserat mig för lärarnas syn på teknik som begrepp, tekniken som kunskap och förhållandet mellan naturvetenskap och teknik. Kan det sätt som skolämnena organiseras påverka lärarnas uppfattningar och synsätt? Då det gäller förhållandet mellan teknik och naturvetenskap kom några tydliga skiljelinjer fram: • De israeliska lärarna var mer benägna att se på teknik som tillämpad naturvetenskap än de svenska lärarna som hade en mer nyanserad bild. • De svenska lärarna hade svårare att beskriva vad som skiljer de båda kunskapsområdena åt, medan de israeliska lärarna hade en mer strukturerad bild avdetta. • De israeliska lärarna betonade att koppling till modern teknik var ett effektivt sätt att frambringa elevers nyfikenhet för naturvetenskap. Annars visar studiens resultat på subtila skillnader i synen på teknikbegreppet och tekniskkunskap. / Technology as a school subject is, in comparison to many other school subjects, a relatively new phenomenon. This is true for Sweden as well as the rest of the world. Most other school subjects rest on a well established academic discipline. These other areas of knowledge are well defined with developed subject philosophies. Technology has been a dynamic and strongly expanding area of knowledge during the 20th century and this has been reflected in philosophy, with a growing debate around the nature of technology and its relationship to natural science. At the school level a parallel discussion has existed. Most countries believe that students in elementary and middle school should receive technological knowledge, but there is no consensus on the content of such knowledge. In addition, opinions on how to integrate technology into the curriculum differ. In light of this, I have interviewed middle high school technology teachers from Sweden and Israel. In Sweden, technology is an independent school subject, parallel to biology, chemistry and physics. In Israel these four disciplines were integrated into one school subject, named ”science and technology”. My main interests have been the teachers’ view on the concept of technology, technological knowledge and the relationship between science and technology. Would the mode of organizing the school subjects impact the teachers’ perception and views? Regarding the relationship between technology and natural science there were some visible differences: • The Israeli teachers were more inclined to view technology as applied science than the Swedish teachers, who had a more nuanced picture. • The Swedish teachers were not so successful in describing the differences between technology and science, whereas the Israeli teachers had a more structured understanding of this. • The Israeli teachers emphasized how the connection to modern technology was an efficient way to arouse the students’ curiosity for the natural sciences. Apart from that the results from this study show only subtle differencies in the view on technology and technological knowledge.

Studiens syfte är att analysera hur tre bildlärare på högstadiet bedriver sin bildundervisning av nyanlända elever som ännu inte till fullo behärskar svenska språket. Frågeställningarna innefattar olika strategier i bildundervisningen samt vilka problem och möjligheter lärarna upplever i en undervisning utan gemensamt talat språk. Studien innefattar tre semistrukturerade intervjuer – två muntliga och en skriftlig. Resultatet visar att samtliga lärare hade utarbetat och var i färd att utveckla en mängd olika strategier. Bildämnets multimodala resurser och de nyanlända elevernas flerspråkighet var centrala strategier för att överbrygga språkbarriären och skapa förståelse i ämnet. Främst två av lärarna ville även vidareutveckla undervisningen genom utökat kollegialt samarbete. Problemen lärarna uppfattade handlade till stor del om tidsbrist.  För att främja de nyanlända elevernas lärandesituation behövde exempelvis en av lärarna mer tid tillsammans med dem innan de började i ordinarie bildundervisning. Lärarna nämnde många möjligheter angående bildämnets resurser som medel för förståelse, samt möjligheter med att använda elevernas starkaste språk vid bedömning av teoretiska delar. / The purpose of the study is to analyze how three high school art teachers educate newly arrived pupils who do not fully understand the Swedish language. The issues contain how the teachers work with certain strategies and what kind of problems and possibilities they perceive when teaching without a common spoken language. The study includes three semi structured interviews – two oral and one written. The results illustrate that all of the teachers had developed, and were in the process of developing, a variety of strategies. Central strategies in creating understanding were multimodal resources specific for the art subject, and the newly arrived pupils’ multilingualism. Mainly two of the teachers wanted to develop their education further through expanded collegiate corporation. The problems that the teachers perceived mainly had to do with lack of time. To better support the newly arrived pupils’ learning situation the teachers needed more time together with the pupils, before they entered the ordinary classes. The teachers mentioned several possibilities concerning the art subjects’ resources as tools in understanding each other. They also emphasized the possibilities of using the pupils’ strongest language in the matter of theoretical assessment.

Syftet med denna undersökning är att få kunskaper om skillnader i läsförståelse som existerar mellan pojkar och flickor. Detta görs genom analys av resultat från ett läsförståelseprov. Undersökningen analyserar hur skillnaderna ser ut mellan grupperna generellt men även med avseende på olika läsprocesser, uppgiftsformat och texttyper. Materialet består av ett läsförståelseprov som genomförts av 520 elever i årskurs 7 inom ramen för LISA-projektet vid Karlstads universitet. Undersökningens resultat visar att flickorna presterade bättre än pojkarna på provet som helhet och på samtliga undersökta aspekter. De största skillnaderna fanns på uppgifter som mäter förmågan att tolka text samt de uppgifter där eleverna själva behövde skriva sitt svar, constructed response-uppgifter. Små skillnader fanns på uppgiften som prövade förmågan att reflektera och utvärdera text och på de uppgifter som var av flervalsformat, multiple choice-uppgifter. De uppgifter som visade minst skillnader mellan grupperna var de som baserades på icke-löpande text, denna skillnad var även den enda som inte var statistiskt signifikant. Detta skulle kunna förklaras genom bristande motivation men även genom textens innehåll som skulle kunna kategoriseras som pojkvänligt. Gällande uppgiftsformat bekräftar resultaten det som tidigare forskning har visat: CR-uppgifter gynnar flickornas resultat. I kontrast till detta skiljer sig resultatskillnaderna fördelat på läsprocess från tidigare mätningar som istället visat störst skillnader på processen reflektera. Detta skulle kunna förklaras av att det analyserade provet består av en stor andel multiple choice-uppgifter istället för constructed response-uppgifter. / The aim with this study is to acquire knowledge of differences in result between boys’ and girls’reading comprehension. This is made by analyzing the results from a test on reading comprehension. The study analyzes the general differences between the genders but also how the results differ based on difference aspects of reading, task formats and text types. The material consists of a test on reading comprehension that has been performed by students in the seventh grade within the frames of the LISA-project at Karlstad’s university. The results of the study show that the girls outperformed the boys both on the test as a whole but also on all of the analyzed aspects. The biggest differences were found on tasks that measure the students’ability to interpret the text. Big differences are also found on constructed response tasks. Thesmallest differences are found on tasks that measure the students’ ability to reflect on the textand the multiple-choice tasks. Small differences were found on tasks that were based on non- continuous texts. This was also the only difference that was not statistically significant. Thiscould be explained by lack of motivation but also by the text’s content which could be labeledas boy-friendly. The result regarding task format confirms what earlier research has shown. CR-tasks favor the girls’ results. In contrast to this, the result differences based on different aspects of reading showed small differences on the aspect reflect which in earlier research has been the aspect with the biggest differences. This could be explained by the construction of the analyzed test which is constructed of mostly MC-tasks rather than CR-tasks.

I föreliggande C-uppsats i Geografi söker jag ta mig an ett avgränsat ämnesområde i skolans värld genom att undersöka vad högstadieelever tänker och känner inför ämnet Geografi. Syftet med undersökningen är således att undersöka högstadieelevers tankar om och attityder till skolämnet Geografi. Undersökningens material och bakgrundsdata har inhämtats med hjälp av enkäter som elever i årskurs 7-9 vid en medelstor högstadieskola i staden Nybro i Småland har besvarat. Sammanlagt har ett sjuttiotal högstadieelever varit delaktiga i att delge sina tankar om skolämnet Geografi. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande: Vilka är elevernas tankar om, och attityder till, skolämnet Geografi? Vad har elevernas tidigare undervisning i Geografi omfattat? Hur uppfattar eleverna skolämnet Geografi – är ämnet viktigt, gillar eleverna Geografi? Vad anser eleverna vara det viktigaste att lära sig i Geografi? Att ha Geografi varje termin/läsår eller att ha Geografi varierande termin/läsår, vad anser eleverna fungerar bäst för dem? Hur rangordnar eleverna Geografi i förhållande till övriga SO-ämnen? Undersökningen ger vid handen att eleverna rankar ämnet Geografi högt. Resultaten visar dock att pojkar och flickor rangordnar SO-ämnena olika; pojkarna rankar bland annat Geografi högre än vad flickorna gör. För att med säkerhet kunna svara på varför det är just så, skulle förslagvis en longitudinell studie av elevernas attityder och tankar behöva utföras, vilket dessvärre inte ryms inom ramarna för denna undersökning, men som eventuellt skulle kunna komma att genomföras i framtiden.

For a long time, inclusion or inclusive education (IE) has been high on the agenda both internationally and in Sweden, not least since the signing of the Salamanca Declaration in 1994 and the ratification of the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities in 2006. These call for inclusion to be the norm and are guided by the principle that all pupils, regardless of needs, feel that their social, emotional and academic needs are being met. Since the introduction of Lgr11 (2011), the most recent Swedish curriculum, special educational needs (SEN) should be seen as arising out of educational environments and methods that are not adapted enough to be accessible to a wide diversity of pupils. Despite a significant body of research into inclusive education, several researchers raised that few studies focused on the pupil perspective, few were collaborative and few focused on all pupils, that is to say, their focus lies only on pupils with SEN. Arguably, selecting certain groups to investigate goes against the ethos of inclusion and risks missing information from pupils experiencing difficulties that are not yet identified.  When considering factors impacting feelings of inclusion, many studies have raised the importance of socio-emotional functioning alongside academic self-concept. This collaborative study looks at how included pupils in a free school in Stockholm feel, with a focus on whether there is a difference between the pupils’ perception of inclusion depending on whether they have self-reported SEN or not, what grade they are in and their gender. This is measured using a new instrument, the ‘Perception of Inclusion Questionnaire (PIQ) - student version’, which is also being validated as a tool for measuring inclusion in Sweden. Results indicate clearly that pupils with SEN feel significantly less included than their typically-developing peers across all three scales, emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept. In addition, grade has an impact, with pupils in Grade 8 having lower feelings of emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept than in Grade 5. This difference was apparent for all pupils but the effect was greater in pupils with SEN. Gender returned insignificant results on all three scales. Another interesting result is that more pupils self-report actual or suspected SEN than the school reports, indicating that there are a number of pupils with difficulties who would be overlooked in studies that do not include all pupils. The Swedish version of the PIQ for Students has been validated.

What do history teachers teach about? How do they represent it? Why do they choose to teach the way they do? The main purpose of this study is to analyse what teaching patterns and strategies history teachers in lower secondary schools use in their history teaching for pupils aged 13-16. An additional aim is to get hold of how teachers transform their knowledge and experiences into history teaching. The results are then compared to previous research concerning teaching strategies for history teachers in upper secondary schools. The language the teachers use when they talk about their teaching is also compared to the language found in the field of history didactic research.   Through interviews with five experienced history teachers in two different school contexts their own speech about what they regard as the aim of the teaching of history, what they choose to teach about and what methods they use in history teaching make the foundation for this empirical study. It is the teachers’ words about their own practice, i.e. the thought processes of experienced teachers that are in focus.   Although the study is based on the method of semi-structured qualitative interviews and in some aspects can be regarded as a Grounded Theory study, one theoretical point of view is developed from the thoughts around transformation of the subject history. It concerns how the teachers approach history teaching and what factors the teachers talk about as the main factors of influence.   The study shows both similarities and differences between the teachers’ teaching patterns and strategies as well as between the teachers at lower secondary schools compared to those who teach at upper secondary schools. There seem to be individual patterns for each teacher where their subject matter competence alongside with their personal experiences and interest for the subject history are factors that seem to influence the way the teachers teach. The pupils are one main factor that seems to be important for the teachers in lower secondary schools, as is the use of the national curriculum when planning their teaching. Concerning transformation the question about what methods to use is observed to be the most central. The didactic why, what and how-questions in history teaching are found to be intertwined, and together they build what can be viewed as a teacher’s subject didactic teaching pattern. There are only hints that some of the teachers have developed more sustainable and consequent strategies for their history teaching. One result is that teachers, although they in some sense talk about historical didactic concepts, lack a historical didactic vocabulary to talk about their teaching. / Baksidestext Vad väljer historielärare att undervisa om, vilka metoder används och varför gör lärarna de val de gör? I denna studie intervjuas fem erfarna högstadielärare i två olika skolkontexter. Lärarnas tal om vilka mål, vilket innehåll och vilka metoder som har varit mest centrala under deras senast genomförda historieundervisning ligger till grund för en beskrivning och tolkning av den didaktiska processen där lärare omformar sina ämneskunskaper och erfarenheter till konkret undervisning. De termer och begrepp lärarna använder när de talar om sin historieundervisning är liksom de omformningsfaktorer som påverkar lärarna i den didaktiska processen också av intresse. Resultatet visar att lärarna har funnit särskilda sätt att hantera skolämnet historia vilka kan betraktas som en lärares undervisningsmönster eller, i de fall där mönstret är mer varaktigt och sammanhållet, kan benämnas undervisningsstrategi. Studiens resultat visar både likheter och skillnader mellan lärarna, samt i jämförelse med tidigare studier av gymnasielärares undervisningsstrategier. Det språk lärarna använder liknar snarare den vokabulär som syns i läroplaner och läroböcker än det språk som används i historiedidaktisk forskning.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel <em>Att sekter är farliga - det vet väl alla? </em>stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner.</p><p>I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet.</p><p>Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor.</p><p>Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel Att sekter är farliga - det vet väl alla? stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner. I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet. Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor. Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.