Global ETD Search

371	Tekniklärarnas tolkning av kunskapskraven : Tekniklärarnas uppfattning kring bedömning och kunskapskraven i teknik / The technology teachers' interpretation of the knowledge requirements Ghaderi, Dariush January 2021 (has links) Skolverkets kunskapskrav finns det vissa kravnivåer för att nå ett visst betygssteg i ämnet teknik.Olika skolor låter elever arbeta med olika teknikprojekt och det är utifrån dessa projekt som läraren bedömer sina elever. I de nuvarande kunskapskraven för teknikämnet används olika värdeord för att gradera betygsstegen. Det kan medföra att olika lärare tolkar värdeorden olika jämfört med sina kollegor. Detta kan leda till att elevernas betyg i teknikämnet inte blir jämlikt bedömt.Skolverket (2018) har publicerat allmänna råd med kommentarer för betyg och betygsättning för att hjälpa lärarna att bedöma och betygsätta elever. Men det finns inte exakta riktlinjer för hur lärarna ska bedöma en elevs teknikkunskaper och relatera dem till kunskapskraven i teknik. Skolverket har lämnat över det ansvaret till den enskilda teknikläraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare tolkar kunskapskraven för teknikämnet på högstadiet, samt hur tekniklärarna gör i praktiken när de ska tolka kunskapskraven relaterade till projektarbeten, rapporter, osv.Denna rapport beskriver en kvalitativ studie. Studien bygger på skriftliga frågor och muntliga interjuver med lärare. Sju tekniklärare deltog i de muntliga intervjuerna, samtalen spelades in och transkriberades. Därefter lästes tekniklärarnas svar flera gånger för att generera olika teman som passar för denna studies frågeställningar. Fem tekniklärare svarade på skriftliga frågor i en enkät. Processen för enkätsvaren var det samma som det transkriberade filerna. Därigenom deltog totalt 12 olika tekniklärare i denna studie.Resultatet visar att det finns ett gemensamt tankesätt bland tekniklärarnas om hur de ska tolka kunskapskraven. Studien visar att lärarna använder tidigare elevexempel för att synliggöra kvalitetsskillnaden för eleverna, detta synliggjordes då lärarna uttryckte sig att de brukar jämföra elevernas prestationer med varandra för att synliggöra kunskapskraven. Studien visar också att flera lärare använder nationella prov mall för naturvetenskap och SO för att tolka kunskapskravens värdeord. Men samtidigt visar studien att själva lärarna bestämmer var gränserna för kunskapskraven ska ligga. Resultatet visar även att lärarna kunde lägga kunskapskraven ganska högt men kunde i efterhand sänka det. Detta tyder på att kunskapskraven tolkas på olika sätt av olika lärare. / According to the Swedish National Agency for Education's knowledge requirements, there are certain requirement levels for achieving a certain grade step in the subject of technology.Different schools have let students work with different technology projects and that it is on the basis of these projects that the teacher assesses his students. In the current knowledge requirements for the technology subject, different value words are used to grade the grade steps. This can lead to different teachers interpreting the values in different ways compared to their colleagues. This can lead to students' grades in the technology subject not being assessed equally. around the country.The Swedish National Agency for Education (2018) has published general advice with comments for grades and grading to help teachers assess and grade students. But there are no exact guidelines for how technology teachers should assess a student's technology skills and related them to the knowledge requirements in technology. The National Agency for Education has handed over this responsibility to the individual technology teacher. The purpose of this study is to analyze how the technology teachers interpret the knowledge requirements for the technology subject in upper secondary school, and how the technology teachers do in practice when they are to interpret the knowledge requirements related to project work, reports, etc.This report is made up of describes a qualitative study. The study is based on questionnaires, written questions and oral interviews with teachers. Seven technology teachers participated in the oral interviews, conversations were recorded and then transcribed. the technology teachers' answers in seven different files. After that, the technology teachers' answers were read carefully several times to create generate different themes that are suitable for this study's questions. Five technology teachers answered questionnaire written questions in a questionnaire. The process for the survey responses was the same as the transcribed files. Note that a total of 12 different technology teachers participated in this study.The results show that there is a common way of thinking among technology teachers' views about how to interpret the knowledge requirements. The study shows that the teachers use previous student examples to make visible the quality difference for the students, this was made visible when the teachers expressed that they usually compare the students' performance with each other to make the knowledge requirements visible. The study also shows that several teachers use national test templates for science and SO to interpret the value words of the knowledge requirements. But at the same time, the study shows that the teachers themselves decide where the boundaries of the knowledge requirements should be. The results also show that the teachers could set the knowledge requirements quite high but were able to lower it afterwards. This indicates that the knowledge requirements are interpreted in different ways by different teachers. knowledge requirements interpretation curriculum general advice technology teacher high school assessment grading specific words Kunskapskraven allmänna råd tekniklärare högstadiet tolkning bedömning betygsättning värdeord Other Engineering and Technologies Annan teknik Learning Lärande
372	Om det ska vara roligt måste det vara utmanande : Attityder till matematik hos deltagare i Matteklubben för högstadiet / To be Fun, it has to be Challenging : Attitudes towards Mathematics among Participants in the Math Club for grade 7-9 Woldegiorgis, Sara January 2021 (has links) Mycket forskning har ägnats åt att kartlägga skolelevers (ofta negativa) attityder till matematik. Denna studie undersöker attityder till matematik hos nio deltagare och tidigare deltagare i Matteklubben för högstadiet i Stockholm. Matteklubben är en frivillig efter skolan-aktivitet för unga som gillar problemlösning, där fler med positiv attityd kan tänkas finnas. Studien har utgått från TMA-modellen - en tredimensionell modell för attityd till matematik, med de tre dimensionerna Syn på matematik - Känslomässig inställning till matematik - Upplevd egen förmåga, där varje dimension kan ha en positiv respektive negativ pol. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades data med hjälp av tematisk analys. Sammantaget framträder en positiv attityd till matematik hos deltagarna. Deltagarnas syn på matematik framträder i hög grad som relationell, där de betonar matematikens strukturella och logiska uppbyggnad i sina beskrivningar av vad man uppfattar att matematik är. Alla respondenter uttrycker en positiv känslomässig inställning till matematik, även om de gör tydliga distinktioner mellan vad de gillar i matematik och vad de ogillar. Den matematiska aktivitet man tycker om handlar om ”problemlösning på riktigt”, där man vill möta utmanande problem av en passande svårighetsgrad, få tänka kreativt och gärna kunna finna lösningar med flera olika metoder. Ett undertema handlar om matematiska sammanhang och gemenskaper. Här framkommer flera erfarenheter av skolans matematik som ett mer ensamt sammanhang, där deltagarna ofta utövar matematik på egen hand, med liten lärarinteraktion och där man ger snarare än får hjälp. Vissa deltagare har dock kunnat samarbeta med klass- eller skolkamrater i sitt matematikutforskande, vilket har bidragit till en mer positiv upplevelse och inställning till ämnet. I Matteklubben beskriver deltagarna att man är mer en del av ett sammanhang, där man arbetar med samma matematiska problem och kan diskutera lösningar med andra deltagare och ledare i något högre utsträckning. Särskilt Matteklubbens tävlingar ses som sociala tillfällen, då man får diskutera problem och lösningar även med personer man inte kände innan. Vad gäller den egna upplevda förmågan så uttrycker deltagarna i stort en god tilltro till att kunna klara av skolans matematik, även om gymnasiestarten upplevts som mer utmanande. Att få yttre bekräftelse på sitt kunnande var inte oviktigt, även om flera betonade vikten av förståelse, snarare än ha många korrekt lösta uppgifter. Många deltagare har haft en stabil matematikbana, med tidigt intresse för och framgång i matematik, med uppmuntran och intresse i familjen. Några respondenter återger dock vändpunkter eller särskilda händelser, som har ändrat eller påverkat deras syn på matematik, på den egna förmågan och den känslomässiga inställningen till matematik. / A lot of research attention has been directed towards school pupils (often negative) attitudes towards mathematics. This study explores the attitude towards mathematics among nine participants and former participants in the Math club for grade 7-9 in Stockholm. The Math club is an after school activity for young people who enjoy mathematical problem solving, where possibly more positive attitudes can be found. The theoretical framework for the study is TMA - the three-dimensional model for attitude towards mathematics, with the three dimensions; Vision of mathematics – Percieved competence – Emotional disposition. Data was collected through semi structured interviews and analyzed by using thematic analysis. Overall the participants expressed positive attitudes towards mathematics. The participants express a mostly relational vision of mathematics, where they notice and appreciate the logical structure of the subject. Although all participants express their liking of mathematics, they make distinctions about what they like and dislike in mathematics, both regarding content, tasks and social context. In general there is an appreciation of creative problem solving. Many participants experienced mathematics in school as a mostly separate activity with limited help from teachers, although some have had friends with whom they shared the interest. The Math Club seemed to have offered a context in which participants worked on the same problems and could get help and discuss solutions among each other, especially during competitions. The participants were confident about their own mathematical competence, at least until the start of secondary school. Confirmation of competence were appreciated, but many participants stressed that understanding of concepts were more important than getting many right answers. Though most participants described a stable trajectory in their appreciation of math, with early interest, success and encouragement from families as common features, some incidents of turning points or special events, that led to a sudden change of vision of mathematics, the own perceived competence and liking of mathematics were described. Pupils attitude towards mathematics TMA Math club Math circle After School Math activity grade 7-9 Elevers attityd till matematik Matteklubb Mattecirkel TMA högstadiet Other Engineering and Technologies Annan teknik Mathematics Matematik Learning Lärande
373	Dialogisk undervisning inom matematik : En fallstudie kring hur dialogisk undervisning framträder på låg-, mellan- respektive högstadiet / Dialogic Teaching in Maths Bazzazi, Sogol January 2021 (has links) På grund av mångfalden i dagens svenska skolor kan inte alltid traditionellt arbetssätt i matematikundervisning främja elever att utveckla sina förmågor såsom analys- och resonemangsförmåga. Läroboksstyrda lektioner ger inte elever möjligheter att komma till tals, lyssna på andras resonemang, tänka kritiskt och analysera andras tankesätt. Därför som matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärarna på alla stadier (låg-, mellan- respektive högstadiet) använder sig av dialogisk undervisning och vilken form av dialogisk undervisning som dominerar i respektive stadie. Därför genomfördes en fallstudie av dialogisk undervisning inom ramen för detta självständiga arbete. Datainsamlinggenomfördes genom observation samt ljudinspelning, i en lågstadie-, i en mellanstadie- och i en högstadieklass, sammanlagt nio lektioner. För att kunna analysera data har Robin Alexanders välkända ramverk för dialogisk undervisning använts (presenterat bl.a. i artikeln Developing dialogic teaching, 2018). I ramverket kategoriseras undervisningen utifrån repertoarer och principer som belyser olika aspekter av dialoger i klassrummet. Fallstudien visade att lektioner präglade av dialog förekom mest på låg- och mellanstadiet och i mindre utsträckning på högstadiet. Lärarnas främsta teaching talk bestod av recitation (initiera-respons-feedback) men kompletterat med hur och varför i hög grad i låg- och mellanstadielektioner med syfte att föra samtalet vidare vilket i sin tur möjliggjorde för att eleverna att komma till tals för att förklara och motivera sitt tänkande till skillnad från på högstadielektionerna där elevernas främsta learning talk bestod av korta svar. / Due to the diversity in today's Swedish schools, traditional methods in mathematics teaching can’t always promote students to develop their abilities such as analytical and reasoning skills. Textbook-guided lessons don’t give students opportunities to speak, listen to others thoughts, think critically and analyze the thinking of others. Therefore, as a mathematics teacher, it will be interesting to investigate how teachers at all stages (primary, intermediate, and upper-secondary) use dialogic teaching and which form of dialogic teaching dominates in each stage. Therefore, a case study of dialogic teaching was conducted within the framework of this independent work. Data collection was carried out through observation and sound recording, in an elementary school, in an intermediate school and in a high school class, a total of nine lessons. In order to be able to analyze data, Robin Alexander's well-known framework for dialogic teaching has been used (presented in the article Developing dialogic teaching, 2018). The framework categorizes teaching on the basis of repertoires and principles that illuminate various aspects of dialogues in the classroom. The case study showed that lessons characterized by dialogue occurred mostly in primary and middle school and to a lesser extent in high school. The teachers' main teaching talk consisted of recitation (initiate-response-feedback) but supplemented with how and why to a large extent in the primary and intermediate stage with the aim of passing on the conversation, which in turn made it possible for the students to speak to explain and motivate their thinking unlike in high school where the students' main learning talk consisted of short answers. dialogic teaching talk repertoires principles teaching talk learning talk middle stage upper stage) dialogisk undervisning samtal repertoarer principer teaching talk learning talk lågstadiet mellanstadiet högstadiet matematikundervisning Engineering and Technology Teknik och teknologier Mathematics Matematik Learning Lärande
374	Missförstånd och begreppsproblematik i evolutionsundervisningeni grundskolans senare del / Misunderstandings and conceptual problems in the teaching of evolution in the latter part of comprehensive school Arndorff, Leif January 2024 (has links) Det är allmänt accepterat att lärare bör använda sig av evolutionsteorin som ett sätt att binda ihop undervisningen i biologi. Åtskilliga studier har dock påvisat att flertalet elever har missuppfattningar och föreställningar inom evolution som motverkar deras inlärning av evolutionsteorin. Det samma gäller för begreppsförståelse och konflikten mellan betydelsen av ett ord i vardagsspråket och i ämnesspråket. Tidigare forskning har också kartlagt att biologilärare inte alltid är medvetna om elevers svårigheter eller utformar en evolutionsundervisning som utmanar elevers begreppsförståelse. Denna kvalitativa studie som genomfördes med hjälp av intervjuer med sex olika lärare visar på samma mönster och pekar på några möjliga lösningar för att förbättra elevers förståelse för de evolutionära mekanismerna. Samtidigt som det finns en stor samstämmighet bland de intervjuade biologilärarna kring begreppsförståelse, precis som i många andra ämnen, resonerar de olika om vilka delar som är viktiga i evolutionsundervisningen och varför. En del fokuserar mer på att lära ut innehållet enligt den lärobok som används medan en del förklarar mer om varför eleverna ska lära sig om evolution. Som ett resultat av denna studie föreslås bland annat att undervisningen om evolution borde inledas så tidigt som möjligt för att i största möjliga mån minimera risken för att olika missuppfattningar och föreställningar kring evolution inte ska cementeras tidigt. I detta sammanhang bör också information kring ämneskunskap förmedlas vid överlämningarna från ett stadium till ett annat i grundskolan. Vidare föreslås att användandet av CoRe-verktyget implementeras i planeringen av undervisningen och att det införs som ett moment under VFU- arbetet för blivande ämneslärare. Det faktum att tid är en bristvara för lärare innebär att det sällan finns tid för egen reflektion. Därför måste arbetet med CoRe-verktyget schemaläggas på samma sätt som många skolor idag arbetar med kooperativt lärande. evolution misconceptions conceptual understanding pedagogical content knowledge (PCK) Content Representation (CoRe) comprehensive school evolution missuppfattningar begreppsförståelse pedagogical content knowledge (PCK) Content Representation (CoRe) högstadiet Learning Lärande Pedagogy Pedagogik Didactics Didaktik Evolutionary Biology Evolutionsbiologi
375	”Samerna har bott i vårt land under tusentals år” : En diskursanalys om framställningen av samer i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 7–9 / “The Sami have lived in our country for thousands of years” : A discourse analysis about how Samis are being portrayed in civics textbooks in Junior high school Frisk, Evelin January 2024 (has links) Detta examensarbete är en läromedelsanalys av läroböcker i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9. Syftet är att undersöka vilken diskurs som framträder vid framställningen av samer i dessa läroböcker samt att undersöka hur det kommer sig att denna diskurs framträder. De frågeställningar som besvarats är Vilken diskurs framträder i beskrivandet av samer i samhällskunskapens lärobokför årskurs 7–9? samt Hur framträder denna diskurs i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 7–9? Den teori som utfåtts ifrån i undersökningen är det socialkonstruktivistiska och den metod som använts för att besvara forskningsfrågorna är kritisk diskursanalys med en komplimenterande bildanalys. Resultatet visar att det i framställningen av samer i läromedlen framträder en diskurs där samer andrafieras och skildras som ”dem”, vilka står i kontrast till ”vi”, majoritetssamhället. Detta bottnar i att det är mycket svårt att ställa sig utanför den rådande diskursen. / This bachelor thesis is a teaching aid analysis in the school subject civics in junior high school. The purpose is to examine which discourse emerges when Samis being presented in these textbooks and also to examine why this discourse emerges. The questions that have been answered is Which discourse emerge in the description of the Sami in civics textbooks for Junior high school? and How does this discourse appear in civics textbooks for Junior high school? The theory that has been used in the emerge is the social constructivistic and the methods being used to answer the questions is critical discourse analysis with a complementary picture analysis. The result shows that in the description of the Sami in textbooks a discourse where the Samis othering and being named as them in contrast to us, the majority society, appears. This depends on that it is very difficult to act outside of the prevailing discourse. textbook social studies education the sami teaching aid analysis junior high school discourse läroböcker samhällskunskap samer läromedelsanalys högstadiet diskurs Social Sciences Samhällsvetenskap
376	När ämnen möts : En analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning Blanck, Sara January 2014 (has links) This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration. In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world. The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed. In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world. / Baksidestext I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen. Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen. Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan. civics civics didactics social studies social studies teaching interdisciplinary curricula interdisciplinary teaching subject integration interdisciplinarity first order concepts second order concepts lower secondary education samhällskunskap samhällskunskapsdidaktik ämnesintegration ämnesövergripande ämnessamspel projektinriktat arbete första ordningens kunskap andra ordningens kunskap högstadiet Social Sciences Samhällsvetenskap Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
377	Praktiska digitala medium i historieundervisningen : En översikt av forskning om hur digitalt game-based learning kan användas för att förbättra elevernas kunskap om historieämnet / Practical digital mediums in historical education : An overview of research regarding digital games uses of improving the students knowledge of history Gullstrand, Dennis, Lund, Erik January 2024 (has links) The traditional history educational methods mainly consists of and are focused on memory, reading, repetition and writing skills, however this paper aims to give an overview of research regarding “Game-based learning”, it’s uses in education of history, and if it can be used as a way to complement the traditional education and give history teachers the tools to make their teaching more diverse. Useful materials were found in the databases: EBSCO, IEEE Xplore och Science Direct. Each of the 3 practical and 3 informational studies has been carefully selected by their subject relevance and the quality of the study’s gathering, use and compilation of data. The results in this overview are both positive and negative. The studies found on the subject show that the students not only learn historical facts when using game-based learning but also become very engaged in the lesson and achieve a deeper historical perspective where they can understand the historical events in the historical context and relate to people of that point in time. However, the drawbacks are that some students have been reported to have missed some facts altogether, and that would have been avoided in traditional education (Erhel & Jamet, 2013). Another drawback that has been noted is that Game Based learning is incredibly time consuming and if it is not used correctly it risks creating a dilemma for the history teacher where the teacher has to choose Game-based learning or traditional education of history (Watson & Mong & Harris, 2010). But if it is used correctly, studies have also shown that they can be combined (Erhel & Jamet, 2013; Kuran & Tozoglu & Tavernari, 2018). history history didactics history education didactics practical game based learning game games digital computer Assassin's Creed Making History Crusader Kings Hearts of Iron high school historia historiedidaktik historieundervisning undervisning didaktik praktiskt game based learning spel digital digitala dator Assassin's Creed Making History Crusader Kings Hearts of Iron gymnasie gymnasiet högstadium högstadiet grundskola History Historia
378	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Search results