Elevers intresse för skolämnet kemi sjunker mellan mellanstadiet och högstadiet. En pedagogisk arbetsform som kan verka motivationshöjande för elever är att utgå från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll [SNI] i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka hur fall av SNI skrivs fram i läroböcker för kemi riktade till mellanstadiet och högstadiet. Lärobokstexterna analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys för att se hur SNI skiljer sig mellan de olika stadierna, samt formas av innehållet. Resultaten visar att båda läroböckerna lyfter flera samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i form av intressekonflikter om samhällets användning av naturresurser. Dock ser vi att det saknas ekonomiska och politiska perspektiv i boken för mellanstadiet vilket hindrar etiska och ekonomiska diskussioner. Det leder till att det är otydligt vem som egentligen bär eller bör bära ansvar i dessa frågor, och eftersom texterna presenterar olika vanor som enskilda individer kan förändra uppfattas ansvaret ligga på dem. Däremot inkluderas ekonomiska och etiska perspektiv i högre grad i boken för högstadiet. I båda böckerna introduceras frågorna efter ämnesinnehållet, vilket går emot principen för SNI-baserat arbetssätt eftersom det är samhällsfrågan som ska styra kunskapsinhämtningen. Likaså överensstämmer inte de frågor som efterfrågar ett rätt svar med principerna för SNI. Men det finns också exempel på flertalet frågor där eleverna tränas i kritiskt tänkande, vilket är i enlighet med SNI-baserat arbetssätt. Undersökningen bidrar till att lyfta diskussioner kring kritisk granskning av läromedel och de synsätt som läroböcker ger uttryck för.

The purpose of this study was to explore the experiences of secondary school English teachers in regard to their students’ motivation toward reading and literature in school. The aim of this study was also to examine if the teachers had experienced that extramural English has had any positive and/or negative effects on their students’ motivation. The study was carried out through a survey with 60 secondary level teachers of English and four qualitative interviews with secondary level teachers. The results showed that students, in general, tend to be unmotivated and reluctant toward reading, and that teachers work to solve this by using strategies such as connecting the reading to the students’ everyday lives and clarifying the purposes of their reading assignments. Most of the respondents believed that extramural English has positive effects on the students’ learning as it helps students improve their language skills outside of school and shows the students that English is useful in their everyday lives. Moreover, most respondents also identified negative effects of extramural English, as it might provide students with a sort of language that is not appropriate in school. The short texts and language tools may also affect the students’ reading skills as they acquire English without having to read long texts or process what they read in the same ways as they would in school. Thus, extramural English was, according to many of the respondents, believed be one of the reasons as to why students are not motivated to read in school.

This study aims to investigate four English teachers’ perspectives on teaching English to students with a limited proficiency in Swedish. The study was conducted through interviews with four English teachers in secondary and upper secondary school.  The study reveals that the teachers rely much on the Swedish language in their teaching, in textbooks, translation and explanations, for instance. However, the teachers in the study show awareness of the fact that some of their students do not always follow the Swedish instructions and explanations. Therefore, the four teachers solve this issue in different ways, such as translanguaging, letting the students help each other, picture support, etc. Moreover, the study reveals an ongoing tension between English and Swedish for newly arrived students. These students need to focus on the Swedish language. Therefore, the English lessons sometimes function to support the Swedish acquisition as much as learning English. The study also shows that the teachers find it important to have a functioning first language to learn other languages, and that languages can support each other in language acquisition.

I denna uppsats undersöks om motivationen att arbeta på matematiklektionerna kan ökas genom kooperativt lärande. Undersökningen har genomförts med hjälp av aktionsforskning i en niondeklass under höstterminen 2018. Resultatet av undersökningen visar att de kooperativa metoderna upplevdes som positiva både för elevernas lärande och för klassens sociala situation. Formen på övningar som Speed dating och Bygg en triangel verkade inkluderande för osäkra elever, samtidigt som det matematiska innehållet i övningarna var utmanande för samtliga. Under försöksperioden gjordes det observationer i klassen och efter försöksperioden användes enkäter och intervjuer för utvärdering. Resultaten diskuteras i ljuset av bland annat Self determination theory. Uppsatsens slutsats är att elevernas motivation har ökat genom att kooperativa metoder använts under matematiklektionerna.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om elevers perspektiv på delaktighet i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9. Eftersom det är känt att lärare saknar ett gemensamt synsätt på vad delaktighet är, är det viktigt att också undersöka vad elever i högstadiet uttrycker om delaktighet. Som teoretisk utgångspunkt utgår jag ifrån delaktighetsmodellen, som gjorts om för att anpassas till skolmiljön av specialpedagogiska skolmyndigheten. Datainsamlingen bestod av sju semistrukturerade intervjuer med elever som går i högstadiet. Resultatet visar att även eleverna resonerar olika om delaktighet. Det framkom att många av elevernas känsla av delaktighet påverkas av vilken aktivitet som utförs, några upplever att de påverkas olika beroende av deras relation till pedagogen samt hur tydlig idrottsläraren är i sitt ledarskap. Många av informanterna pekar på en uppdelning mellan de som är tävlingsinriktade och de elever som har ett annat fokus än tävling. Enligt eleverna skapar detta klyftor och vissa av eleverna väljer att inte vara delaktiga, pga. att de inte känner sig inkluderade. Denna uppsats visar att flera av eleverna inte kände sig delaktiga inom olika moment i ämnet idrott och hälsa. / The purpose of this independent project is to contribute with some student's perspective on participation concerning the physical education and health subject in lower secondary school. Since it is known that teachers lack a unified way to describe what participation in school-activities means, makes it important to also investigate what the students in lower secondary school think about participation. As a theoretical starting point, I've chosen a participation model that has been remade to fit into the school environment by Specialpedagogiska skolmyndigheten (special pedagogy school authority). The data collected consists of seven semi-structured interviews with students in lower secondary school. The results shows that students also can't agree on how to view participation. It appears that many of the students sense of participation was affected by what kind of activity that was performed, some saidthat the relationship to their physical education teacher could affect them and some thought that a clear leadership could affect their participation. Many of the informants spoke of a divide between the competitive students and the ones with focus on wellbeing. According to the students this divide makes some students don’t want to participate due to a lack of inclusion.

Beslutsfattare i Sverige och internationellt har kommit fram till att undervisning i programmering är viktigt. I Sverige infördes således 2018 programmering i den svenska läroplanen där delar av programmeringsundervisningen ska bedrivas i matematikämnet. Många matematiklärare känner sig dock osäkra på hur denna undervisning ska utföras rent praktiskt. Syftet med detta arbete är att studera programmering i matematikämnet ur högstadieelevers perspektiv, och speciellt vad gäller matematiskt lärande och att lära sig hur man tänker vid programmering (datalogiskt tänkande). Detta görs som en fallstudie i en niondeklass som undervisades i programmering under 6 lektioner vid 5 tillfällen. Studien består av klassrumsobservationer, korta enkäter samt intervjuer med eleverna. Slutsatsen av fallstudien är att eleverna är övervägande positiva till programmering i matematik och ser det som något nytt och annorlunda. De ser programmeringen som kreativ jämfört med andra matematiklektioner och uppskattar den direkta responsen datorerna ger. Däremot har de svårt att se direkt lärande i matematik, förutom att de får använda variabler. Det räcker inte att programmeringsuppgifterna innehåller matematik för att eleverna ska uppleva att de lär sig matematik när de programmerar. Vilka tecken på datalogiskt tänkande som visar sig efter programmeringslektionerna beror på hur datalogiskt tänkande definieras. I detta arbete indelas datalogiskt tänkande i sex huvudkoncept: abstraktion, algoritmiskt tänkande, automatisering, nedbrytning i komponenter, felsökning och generalisering, varav eleverna i detta arbete visar tecken på algoritmiskt tänkande, uttrycker att de uppskattar automatisering och lär sig arbeta genom felsökning. Dessutom beskriver de att de samarbetar och kommunicerar mer på programmeringslektionerna än på andra matematiklektioner och uppskattar att få skapa egna programmeringsuppgifter och arbeta med öppna problem. / Decision makers in Sweden and internationally have come to the conclusion that teaching programming is important. In Sweden, programming was thus introduced in the Swedish curriculum in 2018, where parts of the programming education will be conducted in the subject of mathematics. Many mathematics teachers, however, feel uncertain about how this teaching should be carried out. The purpose of this work is to study programming in the subject of mathematics from the perspective of students in year 7-9, and especially in terms of mathematical learning and how to think when programming (computational thinking). This is done as a case study in a class in ninth grade that was taught programming during 6 lessons on 5 occasions. The study consists of classroom observations, short questionnaires and interviews with students. The conclusion of the case study is that the students are predominantly positive about programming in mathematics and see it as something new and different. They see programming as compared to other math lessons and appreciate the direct response the computers give. However, they have difficulty seeing direct learning in mathematics, except that the use of variables. It is not enough that the programming tasks contain mathematics for the students to experience that they learn mathematics when they program. What signs of computational thinking appear after the programming lessons depends on how computational thinking is defined. In this work, computational thinking is divided into six main concepts: abstraction, algorithmic thinking, automation, decomposition, troubleshooting and generalization, of which the students in this work show signs of algorithmic thinking, express that they appreciate automation and learn to work through troubleshooting. In addition, they describe that they collaborate and communicate more in the programming lessons than in other mathematics lessons and appreciate being able to create their own programming tasks and work with open problems.

Huvudräkning är den av de matematiska förmågorna vi lär oss i skolan som vi sedan oftast använder utanför och efter skolan. Därför är det ur ett samhällsperspektiv viktigt att alla skolelever får lära sig huvudräkning. Studiens syfte är att undersöka hur elever i åk 8 gör när de löser additions- och subtraktionsuppgifter med huvudräkning samt hur de kommunicerar om sitt arbete med huvudräkningen. Empiriska data samlades in genom intervjuer med 11 elever där eleverna fick lösa 11 huvudräkningsuppgifter och svara på frågor om hur de upplevde arbetet med att lösa uppgifterna. Huvudräkningsuppgifter kan lösas med hjälp av talfakta, uppräkning, visualiserad uppställning eller en sekvens av åtgärder, ofta kallat att använda strategier. Flexibel huvudräkning består av talfakta, förmåga, förståelse och attityd. Intervjudata sorterades och analyserades utifrån dessa fyra komponenter. Resultaten från studien visar att alla eleverna har tillräckligt god kunskap om talfakta för att lösa uppgifterna under intervjun. Förmåga består av kunskap om metoder och procedurer samt kommunikativ förmåga. Eleverna visade olika grad av procedurförmåga. De använde mellan fem och nio olika strategier för att lösa de 11 uppgifterna. Den kommunikativa förmågan var avsevärt lägre än procedurförmågan hos alla elever. Det märktes inte minst av att eleverna hade svårt att hitta rätt begrepp när de skulle berätta om sina lösningar. Förståelse har i det här arbetet brutits ner i taluppfattning, flexibelt eller mekaniskt val av strategi, mentala bilder och medvetenhet i val av strategi. Vissa elever väljer strategi efter talens beskaffenhet och numeriska relationer, medan andra i möjligaste mån håller sig till de bäst inövade strategierna oavsett talen i uppgiften. Under intervjuerna framkom att de flesta eleverna hade någon form av mentala bilder till hjälp när de räknade. Ingen av eleverna förklarade hur de gjorde när de bestämde vilken strategi de skulle använda, vilket tolkats som att de valde strategi undermedvetet. I komponenten attityd ingår tillit till sin egen förmåga och hur ansträngande huvudräkningsuppgifterna i intervjun upplevdes. Ansträngningen skattades av eleverna på en skala 1-10 och svaren varierade mellan 1-8. Flera elever uppgav en skattning för själva arbetet att räkna och en högre skattning när momentet att förklara sina beräkningar inkluderades. Ett problem ur ett samhällsperspektiv är att drygt två tredjedelar av eleverna i studien har så låg tillit till sin förmåga att räkna huvudräkning. Komponenten attityd befanns vara den svagaste delen i elevernas huvudräkning, följt av förståelse. För att stärka elevernas självförtroende är det viktigt att de får känna att de lyckas. Ett sätt att uppnå det är att arbeta mer med muntlig kommunikation, så att idéer får prövas och tankar utvecklas. / Arithmetic is one of the mathematical skills we learn in school, which we most frequently use outside and in our grown up life. Therefore, from a societal perspective, it is important that all school students learn arithmetic. The purpose of the study is to investigate how students in year 8 do when they solve addition and subtraction problems with mental arithmetic and how they communicate about their work with mental arithmetic. Empirical data were collected through interviews with 11 students where the students had to solve 11 mental arithmetic problems and answer questions about how they experienced the work of solving the problems. Mental arithmetic can be done using number facts, counting, a mental representation of a written procedure or by constructing a sequence of transformations, often called using strategies. Flexible mental arithmetic consists of four components: number facts, ability, understanding and attitude. The interview data were sorted and analyzed based on these four components. The results from the study show that all students have sufficient knowledge of number facts to solve the problems presented at the interview. Ability consists of knowledge of methods and procedures as well as communicative ability. The students showed different degrees of procedural ability. They used between five and nine different strategies to solve the 11 problems. The communicative ability was significantly lower than the procedural ability of all students. It was not least noticed that the students had difficulty finding the right concepts when they had to talk about their solutions. Understanding has here been broken down into number perception, flexible or instrumental choice of strategy, mental images and awareness in choice of strategy. Some students choose strategy according to the nature of the numbers and numerical relations, while others, as far as possible, stick to the best practiced strategies regardless of the numbers in the problem. During the interviews, it emerged that most students had some form of mental pictures to help when they calculated. None of the students explained how they did when deciding which strategy to use, which was interpreted as them choosing strategy subconsciously. The attitude component includes confidence in one's own abilities and how strenuous the interview tasks were experienced. The effort was rated by the students on a scale of 1-10 and the answers varied between 1-8. Several students stated one estimate for the actual work of calculating and a higher estimate when the element of explaining their calculations was included. A problem from a societal perspective is that just over two thirds of the students in the study have such low confidence in their ability to do mental arithmetic. The attitude component was found to be the weakest part of students' mental arithmetic, followed by comprehension. To strengthen students' self-confidence, it is important that they feel that they are succeeding. One way to achieve this is to work more with oral communication, so that ideas can be tested and thoughts developed.

The overall purpose of the present study is to investigate experiences of adaptations and special support during the final years of school, from junior high school to high school. Part of the aim is to analyse teachers' perceptions of the support they provide in the Swedish language subject to students who have dyslexia and/or reading and writing difficulties. The other part is to establish how students with dyslexia and/or reading and writing difficulties perceive the support they receive. To achieve the aim, three semi-structured interviews were conducted with one junior high school teacher and two high school teachers, all of whom are experienced teachers in Swedish. Furthermore, three semi-structured interviews were conducted with high school students.                      The empirical evidence obtained was analysed based on Lev Vygotskij's sociocultural theory. The results show that the teachers partially agree on how they can adapt the teaching of Swedish for students with dyslexia and/or reading and writing difficulties from a socio-cultural perspective. Furthermore, the results demonstrate that the three teachers believe that they lack on-going education about dyslexia and reading and writing difficulties. The results from the interviews with the high school students show that they experience less support from teachers at high school compared to junior high school. We can conclude that Swedish teachers need more knowledge about the causes of dyslexia and other reading and writing difficulties in order to design sustainable and well-functioning support and adaptations. Another conclusion is that most of the teachers (2 out of 3) have insight into how the external conditions in the learning environment can be adapted to accommodate students’ reading and writing problems. A second conclusion drawn from the high school students' responses is that they would like more support from teachers in all subjects, not only Swedish. The final conclusion, which is considered very important, is their wish for the teachers to acknowledge and highlight their strengths instead of pointing out their weaknesses.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå sjundeklassares upplevelser av sin skolgång. Mer specifikt vill vi veta mer om deras motivation att engagera sig i sina studier samt få en förståelse för de variationerna av studiemotivation som finns bland elever i årskurs 7. Vi har intervjuat elever som går i årskurs 7 på tre olika skolor i Mellansverige om hur de ser på sin skolgång och vad som motiverar dem samt vad som gör att de inte känner sig studiemotiverade. Utifrån tidigare forskning har vi använt oss av fem teman som grund för våra gruppintervjuer. Med hjälp av faktorer som Boström och Bostedt (2022) kommit fram till som viktiga för elevers studiemotivation och Ryans & Decis (2000) motivationsteorin self-determination theory har vi analyserat vår empiri. Studiens resultat bygger på en beskrivning av elevernas upplevelse av att börja högstadiet och det gemensamma är att alla elever tycker det är roligt, oavsett vilken motivationsnivå de befinner sig på. Den faktor som framträder som viktigast i studiens resultat är relationsskapande mellan elev och lärare. För de elever som är amotiverade och som drivs av yttre motivation, med regleringen yttre kontroll, har inte någon bra relation till sina lärare och de elever som var mer studiemotiverade upplever sina lärare som snälla och tycker att lärarna bryr sig om dem. Med stöd av denna studie får studie- och yrkesvägledare en förståelse för hur studiemotivation kan påverkas av olika faktorer och genom att kartlägga elevernas motivationsnivå kan studie- och yrkesvägledare anpassa sin vägledning utifrån elevens behov. / The purpose of this study is to describe and understand seventh graders' experiences of their schooling. More specifically, we want to know more about their motivation to get involved in their studies and gain an understanding of the variations in study motivation that exist among students in year 7. We have interviewed students who are in year 7 at three different schools in Central Sweden about how they look at their schooling and what motivates them and what makes them not feel motivated to study. Based on previous research, we have used five themes as a basis for our group interviews. With the help of factors that Boström and Bostedt (2022) found to be important for students' study motivation and Ryans & Deci's (2000) motivational theory self-determination theory, we have analysed our empirical evidence. The results of the study are based on a description of the students' experience of starting upper secondary school and the commonality is that all students find it fun, regardless of their level of motivation. The factor that emerges as most important in the study's results is relationship building between student and teacher. For the students who are amotivated and driven by external motivation, with the regulation external control, do not have a good relationship with their teachers and the students who are more motivated to study perceive their teachers as kind and think that the teachers care about them. With the support of this study, study and career guidancegain an understanding of how study motivation can be affected by various factors and by mapping the students' motivation level, study and career guidance can adapt their guidance based on the student's needs.

The following study is a qualitative interview that studies the student as a resource during the swedish religious education lessons. The essay foucuses on the students feelings of stress and anxiety when their teacher in religious studies inquire them to share their religious experiences for their classmates. Which religion is more stressful to represent for the student? The aim of the study is also to examine the students suggestions on how the teacher in religious education studies can create a safe enviroment in the classroom. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was used. The material that was used to answer the purpose was through seven junior high students whom I got to interview. The result shows that junior high students find it more difficult to share their religious experiences if they have an islamic faith in comparison to christianity and buddhism. The students suggestions on how the teacher could create a safe classroom was among lived religion, the importance of receiving the question and the teachers responsibility to create a safe classroom. The results showed that the pupils suggestions were consistent with previous research. My intention with the following essay is to assist current and future religion teachers in order to manage the student as a resource in a safe way, but also to feel safer in the classroom.