Matematikundervisningen i grundskolan innehåller ett flertal utmaningar i olika former för eleverna. Bland dessa utmaningar så finns textuppgifterna, som kräver både att eleverna förstår innehållet i texten och att eleverna ska forma en egen strategi för att lösa dessa. Misslyckas elever med någon av stegen fallerar hela uppgiften. Syftet med denna studie är att undersöka hur högstadieelever tar åt sig informationen i textuppgifter kopplade till funktioner och koordinatsystem samt hur de gör för att lösa dessa. Resultatet visar att det något oftare är en utmaning för eleverna att förstå innehållet i en textuppgift snarare än att hitta en lämplig metod för att lösa den. Detta kan leda till att elever inte klarar av en uppgift för att de inte förstår den eller att eleven visar kunskaper som i ett sammanhang är helt irrelevanta. / Text exercises in math education poses two challenges for the students. The first challenge is understanding the contents of the assignment, to know what the assignment wants from the student. Once that obstacle is passed, the next challenge is to come up with a method of solution in order to solve the problem. If any of these steps fails, the solution will likely come out wrong. The purpose of this study is to investigate how students interpret text assignments in math and what methods they use to solve math problems in the functions and coordinates field. The results show that it is slightly more common for the students to misinterpret the contents rather than making wrong calculations. This leads to a situation where the students fail the exercises simply because they do not understand it or that the student show completely irrelevant solutions that do not solve the problem.

Forskning och internationella analyser har visat att elevers kompetenser inom algebra är bristfälliga. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka kompetenser eleverna på låg och mellanstadiet behöver befästa för att uppnå kunskapskraven och för att kunna ta sig an framtida studier. Syftet kommer att besvaras genom tre framtagna forskningsfrågor: I vilken utsträckning följer läromedlen på lågstadiet forskningen kring early algebra? Hur ser progressionen ut från lågstadiet till mellanstadiet i lärobokserier beträffande matematiska kompetenser inom algebraområdet? och I vilken utsträckning behandlar mellanstadiets läromedel de kompetenser som forskning menar är bristande kunskaper på högstadiet? En läromedelsanalys genomfördes för att få syn på i vilken utsträckning de olika kompetenserna finns representerade i läromedlen. Genom tidigare forskning har studien identifierat vilka kompetenser som eleverna behöver befästa på låg och mellanstadiet för att kunskapskraven ska uppnås.Resultatet från analysen visar på att de kompetenser som efterfrågas finns med till viss del i de analyserade läromedlen men att det finns utvecklings möjligheter. / Research and international analyses have shown that students' skills in algebra are deficient. The purpose of this study is therefore to investigate whichcompetencies students in primary and middle school need to consolidate to achieve the knowledge requirements and to be able to take on future studies.The purpose will be answered through three developed research questions: To what extent do the teaching materials in primary school follow the research about early algebra? What is the progression from primary to middleschool in textbook series regarding mathematical skills in the field of algebra? To what extent do middle school teaching materials deal with the skillsthat research believes are lack of knowledge in high school? A teaching material analysis was implemented to see to what extent the different competencies are represented in the teaching materials. Through previus reasearch, the study has identified which competencies the students needto consolidate at the primary and intermediate leves for the knowledge requirements to be achieved. The results from the analysis show that the competencies that are in demandare included to some extent in the analysed teaching materials, but that thereare development opportunities

Det här examensarbetet har som syfte att se om elevers minnen om sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen går att koppla med de olika att koppla till de valda lärandeteorierna: en sociokulturell-, en kognitivistisk och en behavioristisk lärandeteori. Syftet var också att utifrån elevers berättelser om matematikundervisning uttolka positiva och negativa ståndpunkter i relation till matematikämnet och matematikundervisning. Frågeställningarna som ställdes i undersökningen var: - Hur har elevers minnen om sina erfarenheter av matematik bidragit till deras nuvarande uppfattningar om matematikämnet? - Hur kan elevers minnen av sina erfarenheter förklaras enligt valda lärandeteorier? För att erhålla empiri inom undersökningen genomfördes fem individuella intervjuer med elever i årskurs 8. Resultatet presenteras i form av olika profiler för eleverna framskrivna som livsberättelser. Av resultatet framkom det att negativa uppfattningar om ämnet ofta grundade sig i att eleven inte förstod hur en uppgift skulle lösas, och att det då låste sig. De som upplevde matematikämnet negativt beskrev även en jobbig känsla av att det är lätt att jämföra sina egna resultat och sin kunskapsnivå med andra elever, eftersom det inom matematikämnet ofta tydligt återfinns ett rätt svar. Eleverna uttrycker att detta utmärker matematikämnet jämfört med många andra ämnen. Resultatet visade även att den främsta anledningen till att eleverna utvecklat en positiv uppfattning om ämnet är att de har levt med känslan att de klarar av att lösa uppgifter utan problem. Av resultatet framkom det också att de teman som återfanns i elevernas livsberättelser gick att relatera till- och uttolka genom fler än en lärandeteori, vilket kan tyda på att olika teorier kan förklara en bra inlärning, hur det utvecklas positiva känslor till ett ämne. De kan också förklara när det inte sker tillräckligt lärande vilket kan skapa kunskapsluckor och utveckling av negativa känslor till ämnet. / The purpose of this thesis is to find out how students´ memories about their experiences of mathematics teaching influence their perception of mathematics as subject and mathematics teaching, and if these perceptions can be connected to the chosen learning theories: a socio-cultural, a cognitive and a behavioral learning theory. Another aim of this report is to describe positive and negative positions in relation to the mathematics as subject and mathematics teaching based on students' stories about mathematics teaching. The research issues for this study are: - How have students´ memories of their experiences contributed to their current perceptions of mathematics as subject? - How can students´ memories of their experiences in mathematics be explained according to selected learning theories? To obtain empirical data within the study, five individual interviews were conducted with students in 8th grade in a school outside Stockholm. The result is presented in different profiles for the students projected as life stories. The result shows that negative perceptions about the subject were often based on the fact that they did not understand how a task would be solved, and they therefore got stuck. Those who experienced the subject of mathematics negatively experienced that it was That it is easier to compare results and knowledge within mathematics than other subjects, as there often are only one correct answer. The result also shows that the main reason why the students developed a positive opinion in relation to the subject is that they have lived with the feeling that they are able to solve tasks without problems. The result also shows that the themes that could be distinguished life stories told by the students were relatable and able to interpret through more than one learning theory. Which may indicate that different theories can explain a good learning and how positive emotions develop to a topic and explain when there is not enough learning which can create knowledge gaps and the development of negative emotions on the subject.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka områden lärare anser vara problematiska att undervisa om och hur de anser att ett undervisningsmaterial bör vara utformat i teknikämnet. Utifrån deras önskemål och behov har det tagits fram ett konceptförslag som kan användas vid skapande av undervisningsmaterial för teknikundervisningen på högstadiet. Det teoretiska ramverk som används är en kvalitativ fallstudie ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och relaterad forskning på lärande. I studien har fokusgruppsintervjuer med tekniklärare genomförts. Resultatet visar att områdena styr- och reglerteknik, informations- och kommunikationsteknik samt elektroteknik upplevs, av lärarna, som svåra att undervisa om. Vidare tyder resultatet på att ett undervisningsmaterial bör innehålla vissa specifika delar såsom tydliga uppgifter, kopplingar till läroplanen för grundskolan, förskoleklasser och fritidshem (Lgr 11) samt bedömningsmatriser. I studien redovisas ett konceptförslag som kan utgöra ett underlag till teknikundervisningen på högstadiet vilket är baserat på ABB:s och lärarnas framställda önskemål. / The aim of the study is to analyze which areas teachers consider problematic to teach and how they would like a teaching material to be designed in technology. Based on their wishes and needs, a conceptual thinking has been developed that can be used in the creation of teaching materials of technical education for lower secondary school. The theoretical framework used is a qualitative case study from a social constructive perspective and related to research about learning. The method used is focus group interviews. The informants in the focus group interviews are lower secondary school teachers in technology. Results of this study show that the areas of control engineering, information and communication technologies and electrical engineering are experienced by the teachers, as difficult to teach. Furthermore, the result indicates that a teaching material should contain certain specific elements, such as clear information, links to Lgr 11 and a grading matrix. This study presents a conceptual thinking that can constitute a proposal of technology education for lower secondary school, which is based on ABB's and teachers' requests.

Teknik är betydelsefullt och är en välintegrerad del av varje individs liv. Det moderna samhället begär tekniska kunskaper för att individen ska kunna delta och agera i samhället. Kompetens inom området är starkt efterfrågat och teknik i Sverige har länge varit en avgörande faktor för en god ekonomi. Trots den efterfrågade kompetensen inom området och den ambition för tekniken som finns i samhället så påträffas en förtroendekris bland ungdomarna. Ett utav de centrala problemen är att ungdomar inte kan anknyta teknikens samband med egna intressen och karriärval. Skolans teknikundervisning har därmed en viktig roll för att frambringa ett intresse för teknik. Med detta i bakgrund är syftet med detta arbete att undersöka vilket bidrag som en teknikbok för högstadiet ger i diskussionen om att främja ett teknikintresse bland ungdomar. För att besvara detta användes följande två frågeställningar: - Vilket innehåll visar en lärobok i teknik för högstadiet i sina bilder? - Hur skildras aspekter av teknik i bilder i den läroboken? Frågorna besvarades med hjälp av inspiration från det sociokulturella perspektivet. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ bildanalys där en lärobok för högstadiet i teknik analyserades. Resultatet visar att innehållet i bilderna kan inkluderas inom 12 kategorier som urskiljdes i analysen. Det innehåll som huvudsakligen skildrades och som var av dominerande karaktär i boken var bilder som innehöll Människokroppen; Illustrerade bilder som konkret beskriver fakta; Verktyg, komponenter och material samt bilder som hade historisk koppling. De aspekter av teknik som framkom var att teknik är i ett ständigt samband med människan, stereotypa föreställningar av tekniken kunde befästas i lärobokens bilder samt att teknikutvecklingens historia är väsentlig för dagens samhälle. Dessutom skildrades aspekter av teknik som ålderdomligt och det var en brist på modernare karriärmöjligheter. / Technology is an essential part of the individual’s life, but also a well integrated part of the society. Knowledge within the subject is highly demanded, not only for enabling the individual’s participation in questions and decisions regarding the society but also for the success of the society. Despite the fact that technology had and has a significant part in the Swedish economy and prosperity, the adolescents nowadays, due to lack of ability to identify the connection with their own interests and career opportunities with technology, have a low interest for the subject . With this in view, the aim of this study is to investigate the textbook’s contribution to students’ interest in technology. To approach an insight within this, two questions were used: - What content does the lower secondary school technology textbook show in their pictures? - How are aspects of technology depicted in pictures in the textbook? The questions were answered with the help of inspiration from the socio-cultural perspective. The study is based on a qualitative image analysis in which a textbook for the upper level lower secondary school in technology was analyzed. The result shows that the content of the images can be included in 12 categories as identified in the analysis. The aspects that were mainly depicted and which were of a dominant part in the book were pictures that contained the Human body; Illustrated images that specifically describe facts; Tools, Components and Materials as well as pictures that had historical linkage. The aspects of technology that emerged were that technology is in constant connection with the human, stereotypical representations of technology could be fortified in the textbook's pictures and also that history of technology development is essential to today's society. In addition, aspects of technology were depicted as obsolete and there was a lack of modern career opportunities.

Problematisk skolfrånvaro är ett socialt problem som ökar och skapar bekymmer i skolvärlden. Syftet med studien har varit att öka kunskapen kring skolkuratorernas upplevelser med arbetet med högstadieelever som har en problematisk skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på högstadie-nivå. Intervjupersonerna hade socionomexamen och hade arbetat som skolkurator i minst ett år. Insamlade empiri analyserades med kvalitativ innehållsanalys och då utifrån tidigare forskning samt genom Lipskys teoretiska begrepp gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att deras roll som skolkurator är otydlig och samtliga har, någon gång under sin tjänst, känt sig ensam i sin profession i skolan. Skolkuratorerna upplever även att arbetet med problematisk skolfrånvaro kunnat utföras annorlunda om det fanns mer resurser för arbete med problematisk skolfrånvaro. Arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kräver god samverkan med både interna aktörer inom skolan och externa aktörer såsom socialtjänst. Omständigheter, som individuella-, skol- eller familjerelaterade svårigheter, ofta komplexa och i kombination upplevs av skolkuratorerna ligga bakom problematisk skolfrånvaro. / School absence among teenagers is a social problem that increases and contributes to challenges within the school system. The purpose of this study has been to gain an understanding regarding school councelors work in relation to students within the upper secondary education system, and their problematic abscence from school. It does so by using a qualitative method and by utilising six semi-structured interviews with school councelors currently working within the swedish upper secondary education system. The respondents have a bachelor degree in social work and have been working within the field for a minimum of one year. The collected empirical data was analyzed with the help of previous research as well as Lipskys theoretical concept of grassroots bureaucracy and room of action. The study shows that the school counselors experience in regards to their role as school counselors is uncertain, and that all respondents, at least once during their employment, have experienced some degree of loneliness. They have also experienced that the problematic school abscence among teenagers could be different, if the educational system as a whole had more availaible resources. In addition to this the school counselors highlighted the importance of internal cooperation (within the school system) and external cooperation (with, for example, social services). Regarding the underlying circumstances of problematic school abscence among teenagers the school counselors refers to individual, school or family related challenges. In its conclusion the study shows that a combination of the factors above contributes to problematic school abscence among teenagers.

This paper compiles research regarding comics utilised in the visual arts classroom. Our findings are based on numerous research projects demonstrating the positive impact of incorporating comics into the classroom while acknowledging some potential challenges. Some of the history and background of comics will be explored, and we will take you along on our journey through databases full of research and case studies. Furthermore, the studies are sorted in an ascending fashion according to their relevance to this paper. Our goal is to offer insight into the educational potential of comics, drawing from the work of various researchers in the field. The findings show that while some challenges in instruction may occur, comics are a vastly underestimated and overlooked teaching tool in both visual arts and various subjects. The results tell us that comics in the visual arts classroom are filled with opportunities to broaden the bank of knowledge and resources further.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet upplever arbetet med dokumentation inför bedömning. Vidare vill studien svara på frågor som behandlar lärarnas syn på hur, vad och varför dokumentationen sker samt hur lärarna upplever den egna dokumentationspraktiken och hur denna påverkas av yttre faktorer. Studien har en kvalitativ ansats där mixed methods har använts då både enkäter och intervjuer har genomförts. Urvalet till enkäterna gjordes genom ett kriteriebaserat urval och besvarades av 27 respondenter och urvalet för intervjuerna gjordes genom ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att fem lärare intervjuades. Arbetets teoretiska perpektiv grundas i läroplansteori där bernsteins teori om pedagogic device samt Dahllöfs och Lundgrens ramfaktorteorin har använts för analysen. Studiens resultat visar att lärare i idrott och hälsa upplever sin okumentationspraktik som problematisk, där en av de främsta nackdelarna som framkom var bristen på tid på grund av dubbelarbete på mikronivå samt bristande organisation på makronivå. Slutligen framkom vikten av att effektivisera dokumentationspraktiken för lärare i ämnet idrott och hälsa för att förbättra deras profession som lärare. / The purpose of this study is to explore how teachers in the field of physical education and health at secondary school and upper secondary school perceive their work with documentation for assessment. Further, the study aims to answer questions regarding the teachers' view on how, what, and why documentation takes place, as well as how teachers perceive their own documentation practice and how it is affected by external factors. The study has a qualitative approach where mixed methods have been applied, incorporating both questionnaires and interviews. The selection for the questionnaires was made through a criterion-based selection and were answered by 27 respondents, while the selection for the interviews was made through a convenience sample, resulting in five teachers being interviewed. The theoretical perspective of the work is grounded in curriculum theory, where Bernstein's theory of pedagogic device and Dahllöf's and Lundgren's frame factor theory have been used for the analysis. The study's findings indicate that there is a problem in how physical education and health teachers perceive their documentation practice, with one of the main disadvantages being the lack of time due to duplicative work at the micro level and insufficient organization at the macro level. Finally, the importance of streamlining the documentation practice for teachers in physical education and health was highlighted in order to improve their professional role as teachers.

Naturvetenskapsundervisning idag tenderar att måla en bild av att allt redan är förklarat och alla samband är upptäckta inom naturvetenskap. Skolans jobb handlar bara om att lära ut alla förklaringarna. Medan skolans undervisning fokuserar på att återge de rätta svaren ärforskare ofta djupt engagerade i frågor som ännu inte har något svar. Bland forskare inom naturvetenskap uttrycks även att en viktig drivkraft i deras arbete handlar om förundran inför det som studeras. Är det då möjligt att inom ramen för skolans undervisning använda sig av förundran som ett pedagogiskt verktyg, där det skapas en medvetenhet om att det finns mer att utforska? Ett växande forskningsfält rör förundrans betydelse för lärande i egenskap av epistemisk känsla och hur det kan integreras i undervisningen. I denna rapport undersöks hur elever på högstadiet upplever förundran i fysikundervisningen och deras syn på effekten och betydelsen av förundran för att lära sig fysikämnet. Studien har genomförts genom gruppintervjuer med elever där underlaget analyserats utifrån ett fenomenologiskt ramverk. Analysresultatet återger att essensen av elevernas upplevelser är att förundran upplevs om än inte så ofta. När det gäller vad som stimulerar förundran är essenserna flera sinnesintryck och elevens agens. I synen på effekterna och betydelsen av förundran anges sambandet mellan förundran, intresse och lärande som essensen, där speciell tonvikt läggs på att lärandet gynnas av att möta förundran tidigt. Slutsatsen av rapporten föreslår en uppgradering av begreppet förundran inom lärarutbildning, en medveten användning av undersökande arbetssätt för att stimulera förundran samt att förundran kan vara en nyckel till att starta en lärandeprocess. / Today's science education tends to portray a picture of science where everything has already been explained and all relations discovered. The task of schools is just to teach these explanations. While school education focuses on giving the right answers, scientists are often deeply engaged in questions that have not yet been resolved. Among scientists, wonder in relation to the object of study is expressed as an important motivation for their work. Is it then possible to use wonder as a pedagogical tool in school science, where an awareness is created that there is more to be discovered? An expanding field of research concerns wonder as an epistemic emotion and its implications for teaching. In this report, students' experiences of wonder in physics teaching and their view of the effects and significance of wonder in the learning of physics are investigated in lower secondary school. The study has been carried out using group interviews with students and the data set has been analysed through a phenomenological framework. The results of the analysis suggest that the essence of the students' experiences include that wonder is experienced but not so often. The found essences of what stimulates wonder are perception from several senses and students' agency. Regarding students' view of the effects and significance of wonder, the connection between wonder, interest and learning are noted as the essence, where there is a special emphasis on the claim that learning is facilitated by starting with wonder. The conclusions of the report propose an upgrade of the concept of wonder in teacher education, an intentional use of inquiry-based teaching to stimulate wonder and wonder as a key concept to start a process of learning.

Abstract This study investigates Swedish upper-level pupils’ attitudes to grammar and grammar education. The study aims to explain what the pupils believe constitutes grammar and their views of its usability as well as attitudes towards grammar education. The research method is qualitative interviews with seven pupils from a school in Sweden. The theoretical framework combines grammar and sociolinguistics. The results indicate that the pupils associate grammar with terminology which has no connection to their own language usage. Therefore, they have a hard time seeing the use of grammar. Furthermore, the pupils describe different types of grammar usage depending on context. They use one kind of grammar in formal contexts and another is used informally and their attitude towards them differs. The pupils regard the informal grammar as useable and permissive and the formal usage as more correct and standardising. Regarding grammar education, the results show that the pupils mainly have encountered isolated grammar education although they indicate signs of integrated education where the grammar is incorporated in writing tasks. In accordance with other research results, the pupils’ attitudes towards integrated grammar education is more positive than when grammar is taught as an isolated element. The study also indicates that the pupils are more likely to find grammar useful when integrated with writing tasks as it allows them to see their knowledge instantly.