Uppsatsens syfte är att undersöka högstadieelevers syn på läsning, både allmänt och skönlitterärt. Syftet är även att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gäller tjejer och killar, där frågeställningarna rör synen på läsning och resultatets didaktiska värde. Uppsatsen bygger på två teoretiska utgångspunkter, vilka är litteracitet och genus. Begrepp av värde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför två separata grupper. Bakgrunden koncentrerar på läsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning på litteratur och skola med ett genusperspektiv. Undersökningsmaterialet består av tre undersökningsgrupper från tre olika skolor. Varje grupp består av en klass i år 7 och en i år 9 som har besvarat en enkät. Två tjejer och två killar har även intervjuats från varje klass. Undersökningsmaterialet utgörs således av 114 enkäter och tjugofyra intervjuer med fokus på elevers syn på läsning, både kopplat till fritid och skola. Resultatet visar att ”tjejers och killars läsning” snarare bör refereras som ”individers läsning” eftersom läsningen är mycket spridd, med avseende på, och oavsett, kön. Det finns vissa generella skillnader att utläsa mellan kön och ålder, där det gemensamma mellan informanterna är att de läser från datorn på fritiden och att den skönlitterära läsningen är personlig. En didaktisk slutsats är att den skönlitterära läsningen i skolan kanske främst borde vara personlig. Detta i och med att det finns skillnader mellan individer som gör det omöjligt att motivera alla att läsa en gemensam bok. Diskussionen bygger främst på resultatet och den teoretiska utgångspunkten. / The purpose of this study is to examine secondary school pupils’ views on reading in general, followed by a specific focus on fiction. The purpose is to identify similarities and differences between girls and boys, where the questions at issue are related to the pupils’ views on reading and the didactic value of findings based on the result. The essay is founded on two theories, which are literacy and gender. Concepts of value, literacy and gender are presented before the background. According to the gender theory, girls and boys are regarded as a group of individuals rather than two separate groups. The background concentrates mainly on reading connected to school; previous research on literature and education, with a gender perspective. The research material consists of three research groups from three different schools. Each group consists of one class from year 7 and one from year 9 who have answered a survey. Two girls and two boys have been interviewed from each class. The research material therefore represents 114 questionnaires and twenty-four interviews that focus on students’ views on reading, both in terms of reading during leisure time and at school. The result shows that "girls and boys reading" should rather be referred to as "individual reading" because reading is very widespread with respect to, and no matter of, sex. There are some general differences between the sexes and ages, where the joint between the informants is that, during leisure time, they read from the computer, whereas literary reading is personal. A didactic conclusion suggests that the literary reading in school should be mainly personal. This, given the differences between individuals, makes it impossible to motivate everyone to read a collective book. The discussion is based primarily on the results and the theoretical starting point.

Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt. Trots skolors medvetenhet kring läsnings vikt visar rapporter ochundersökningar från statliga utredningar att läsförståelse överlag försämratshos dagens skolungdomar. Vi ställer oss frågorna hur lärare arbetar medskönlitteratur, vad lässtrategier innebär och hur de arbetar med strategierna.Vår metod var en kvalitativ enkätundersökning ochdeltagare var samtliga svensklärare från samma skola. Vårt resultatvisade att lärarnas kunskaper i och om lässtrategier varierade och så ävenarbetet med skönlitteratur och hur de arbetar med elevernas läsförmåga.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att läsning är mer än en aktivitet mellanläsare och text, den kan berika människors liv och bidra till en förståelse förbåde sig själva och andra individer.  Läsning av litteratur är ettarbetsverktyg och hjälpmedel i undervisningen och det kan skapa delaktighet isamhället då förmågor som kritiskt tänkande och ett analytiskt förhållningssättkan uppkomma i samband med boksamtal eller diskussioner. / This paper investigates five teachers work and teaching about literature and reading strategies based on fiction. Fiction turned out to be an important tool in teaching, especially in reading strategies and reading comprehension. Literature is considered tradition bearer of culture, history and intellectual fellowship and human development. The Swedish curriculum and syllabus has clarified the importance of reading and reading strategies in teaching. Students need access to reading strategies so they can read different types of texts in an effective and efficient manner. Despite schools' awareness of the importance of reading, reports and surveys from government investigate reading comprehension in students’ ability to comprehend reading have worsened.  The paper investigates how teachers work with fiction and what reading strategies mean for the participants and how they work with the strategies. Our method is a qualitative survey and the participants are all Swedish teachers from the same school. Our results showed that teachers 'skills and reading strategies varied and so even work with fiction and how they work with students' reading skills. Our conclusions are that reading is more than an activity between readers and the text they have read. Reading can enrich people's lives and contribute to an understanding of both themselves and other individuals. Reading of literature is a tool and a teaching tool which can create participation in society, because students evolve skills such as critical thinking and an analytical approach which can arise when they take part of conversions of books and other types of literary discussions.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande. P.g.a. det låga antalet deltagare och otillräcklig statistisk power uppnåddes statistisk säkerställda skillnader (<0,05) endast på två mått (stress och medveten närvaro). Vidare forskning bör undersöka effekterna över en längre tidsperiod, samt replikera studien i ett större format.

Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen. Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt – med hjälp av laborationer – och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin. För att upprätthålla det befintliga intresset för fysiken är valet av adekvat metodik betydelsefullt. För att utöka intresset och för att motivera flickorna till framtida fysikstudier är metodikfrågorna av mindre vikt. För elever med långsiktiga yrkesplaner har tillämpningen av välfunnen metodik knappt någon påverkan på deras programval. Däremot finns möjligheten att locka obeslutsamma elever till naturvetarprogrammet om de undervisas på ett sätt som ökar deras förståelse. Studien bekräftar andra undersökningar på området: de kvinnliga elevernas negativa attityd till ämnet fysik kan endast förbättras om fysikens ämnesinnehåll reformeras i riktning mot mer allmänbildning, mer vardagsanknytning och integrationen av kvinnligt favoriserade temaområden.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar – på ett eller annat sätt.

<p>Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen.</p><p>Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt – med hjälp av laborationer – och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin. För att upprätthålla det befintliga intresset för fysiken är valet av adekvat metodik betydelsefullt. För att utöka intresset och för att motivera flickorna till framtida fysikstudier är metodikfrågorna av mindre vikt. För elever med långsiktiga yrkesplaner har tillämpningen av välfunnen metodik knappt någon påverkan på deras programval. Däremot finns möjligheten att locka obeslutsamma elever till naturvetarprogrammet om de undervisas på ett sätt som ökar deras förståelse.</p><p>Studien bekräftar andra undersökningar på området: de kvinnliga elevernas negativa attityd till ämnet fysik kan endast förbättras om fysikens ämnesinnehåll reformeras i riktning mot mer allmänbildning, mer vardagsanknytning och integrationen av kvinnligt favoriserade temaområden.</p>

In today’s history teaching in Sweden, role-play and historical re-enactment receive little attention. Even though many students find history as a subject boring and irrelevant, very little is done to improve the mode of teaching. My theses is that this could be done by presenting new ways of teaching and at the same time find a way to make more students interested in history. The main aim is to investigate if there are ways to offer students an experience of history by carrying out different interactive exercises with a touch of roleplay and historical recreation. In this essay, three exercises of that type have been constructed based on how historical role-plays have been used at museums and historical centres, the opinions of people who are engaged in re-enactment and living history, and on the curriculum for the Swedish upper level secondary school. The three exercises (a role-play exercise, a lecture by an invited re-enactor, and a theme week) have been analysed by four teachers who teach at upper level secondary school and high school. They responded very positively to the exercises, and judged the exercises to be fully viable in a classroom context. In conclusion, there are ways to implement re-enactment and role-play in history education to make the teaching more varied and interesting for the pupils. I argue that history is something you have to experience if you are to understand its full extent.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut. I studiens bakgrund nämns bland annat olika begreppsdefinitioner och förklaring av kommunövergripande Skoldatatek. I studiens kapitel om tidigare forskning berörs it-användning i skolan och undersökningen vilar på sociokulturell teori. Studien utgår från kvalitativ och hermeneutisk metod. Undersökningens resultat visar bland annat att grunduppfattningen är att man ställer sig positiv till it-området, men att det finns krav på goda it-kompetenser hos både specialpedagoger och speciallärare. Tidsbrist är vanligt förekommande hos dessa, vilket medför begränsade möjligheter att utveckla it-kompetenser. It och alternativa verktyg ses som en nödvändighet för att bland annat nå kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Samtliga uttrycker en önskan att alla elever på skolorna skall få egna bärbara datorer för att verktygen skall uppfattas mer naturliga av elever. På sikt efterfrågas smidigare tekniska lösningar såsom läsplattor.

Syftet med studien var att se hur programmering på ett framgångsrikt sätt kan implementeras i matematikundervisningen i grundskolan. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer där nio lärare med erfarenhet av programmering deltog. Resultaten visar att lärarna anser att programmering bör användas för att utveckla matematiken och att det går att koppla arbetet till samtliga matematikområden i kursplanen. Vidare anser de också att samtliga av de fem förmågorna som ligger till grund för kunskapskraven går att bedöma i arbetet med programmering. Den progression som går att utläsa ur respondenternas svar stämmer relativt väl överens med den progression som kan ses i läroplanen för grundskolan både gällande typ av programmeringsmiljö och hur programmering används. Avslutningsvis kan nämnas att lärarna belyser ett antal aspekter som avgörande för att implementeringen ska bli framgångsrik, bland annat att läraren har tillräckliga kunskaper inom området och att det finns tillgång till digitala resurser på skolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.