Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils - A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory

Statistiska undersökningar visar på att det är vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel på sin fritid. Därför fokuserar studien på att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan användas i historieundervisningen på högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrån är bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar på att kommersiella historiska datorspel kan användas som ett komplement till historieundervisningen då det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrån teorierna om de olika inlärningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit är de som spelar dessa datorspel måste förhålla sig kritiska till datorspelens historiebruk då de främst är framställda i ett kommersiellt syfte.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils - A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory

Denna studie har som syfte att undersöka musiklärares bedömningspraktiker och utvärdering av bedömande. Med en fenomenologisk utgångspunkt undersöks musiklärares uppfattningar om bedömning, hur de utvärderar bedömandet och vad de erfar som meningsfullt att bedöma. Rektorer har som uppdrag att ge skolans samtliga lärare förutsättningar att säkerställa att bedömningar är likvärdiga. I den här studien undersöks lärares bedömningspraktiker och hur de själva reflekterar om sitt bedömande. För att göra det undersöks vad lärare finner bedömningsbart och hur de skapar bedömningsituationer för det. Följande två frågeställningar ligger som grund för arbetet: Vad bedömer lärare och hur går de tillväga för att göra det? Samt frågeställningen: Vad tänker lärare om bedömandet och hur utvärderar de bedömning? För att samla in data till sagda frågeställningar, utförde jag fem semi-strukturerade, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framkommer det teman som grundar sig i studiens frågeställningar. Den första typen av teman handlar om bedömningspraktiker. Ett undertema är vad som bedöms och ett annat är hur det går till enligt lärarnas erfarenheter. Den andra typen av teman handlar om utvärdering av bedömandet. Här visar resultatet hur lärare reflekterar om sitt bedömande, det lyfts fram att genom vetandet av vilka kriterier som förväntas visas upp, vet läraren också vad som ska bedömas vilket blir deras intentioner och mål med sina bedömande, tidsbegränsning får lärare att söka efter kunskap de ser passa till kriterier. Formativ- och summativ bedömning lyfts också fram i resultatet där informanterna menar att formativ och summativ bedömning har olika syften och används vid olika tillfällen av bedömning. Avslutningsvis jämförs studiens resultat med tidigare forskning där det framkommer ett behov av att definiera musikalisk kunskap inför bedömning eftersom lärare utvärderar sitt bedömmande olika. / The purpose of this study is to investigate music teachers’ assessment practices and evaluation of assessment. With a phenomenological starting point, music teachers´ perceptions of assessment, how they evaluate the assessment and what they experience as meaningful to assess are examined. Principals have the task of giving all the school´s teachers the condition to pass on that assessments are equal. This study examines teacher´s assessment practices and how they themselves reflect on their assessment. To do this, examine what the teacher find assessable and how they create assessment situations for it. The following to questions form the basis of the study: What do teachers assess and how do they go about doing so? The other question is as following: What do teachers think about the assessment and how do they evaluate the assessment? To collect data on these issues, I conducted five semi-structured qualitative interviews. The result show what is based on the studies´ issues. The first type of theme is about assessment practices, what knowledge is assessed. One subtheme highlights how it goes according to the teachers’ experiences. The second type of theme is about evaluating the assessment. Here the result show how teachers reflect on their assessment. The result shows that teachers know what to assess through the criteria and that affects their intention of assessment. Time restrictions in the classroom also affect teachers’ assessment by creating a need for concrete criteria. Formative and summative assessment are also highlighted in the result where informants believe that formative and summative assessment have different purposes and are used at different stages of assessment. Finally the results gets compared to previous research. It shows that there is a need to define musical knowledge before assessment because teachers evaluate their assessment different.

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation. Vi har också intervjuat ett antal lärare som använder läroböckerna vi undersökt. Resultatet visar att med den nya läroplanen Lpo94 är en förändring på gång, men det går långsamt.

Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar – som representanter av det manliga könet – i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock. Huvuddragen hos de resultat som utkristalliserade sig utifrån dessa teman kan sammanfattas med att våra intervjupersoner bara var delvis medvetna om de resultatmässiga könskillnader som finns i skolan. De orsaker som ofta pekades ut ansågs ha sitt ursprung i naturliga skillnader utifrån en bild av könen som artskilda. Som konsekvens av de ökade resultatklyftorna mellan könen pekade intervjudeltagarna på en ackumulerande förstärkningseffekt där två parallella faktorer uppmärksammades: dels lärares lägre förväntningar på pojkars skolresultat, dels en generellt sänkt utbildningsnivå bland manliga förebilder. Båda dessa faktorer ansågs bidra till ett upprätthållande och en förstärkning av den så kallade anti-pluggkulturen bland pojkar i högstadieåldern. I vår slutsats betonar vi vikten av att bemöta dessa attityder med ett mer normkritiskt angreppssätt i vår undervisning.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever. En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal. / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils. A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare kan göra för att skapa motivation hos elever till att läsa skönlitteratur. Studien genomfördes genom att intervjua lärare om hur de arbetar med skönlitterär läsning och vad de tänker på när de utformar sin undervisning och gör sina val av skönlitteratur. Även elever intervjuades för att få inblick i vad de har för relation till läsning och hur och vad de vill läsa. Frågeställningarna som används för att besvara studiens syfte är ”Hur förhåller sig eleverna till att läsa skönlitteratur och vilka faktorer motiverar dem till läsning?” samt ”Hur gör lärarna för att motivera eleverna inför den skönlitterära läsningen?” För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever från två olika skolor i två större städer i Sverige. Intervjuerna med lärarna genomfördes en och en medan de med eleverna skedde i grupp. Det sociokulturella perspektivet på lärande används som ett teoretiskt ramverk i analysen av resultatet. Det studien visar är att elever vill känna koppling till den skönlitteratur de ska läsa i skolan, antingen genom karaktären eller genom händelserna i böckerna. Verklighetsbaserade böcker är något som eleverna föredrar. De vill lära sig saker när de läser och kunna förstå och utveckla sina egna identiteter. Skönlitteratur som Ondskan, När hundarna kommer och Pojken i randig pyjamas lyfts fram av eleverna som bra exempel på böcker. Många lärare använder sig av frågor till olika delar av böckerna som eleverna ska svara på skriftligt, något eleverna inte uppskattar. De vill hellre läsa böckerna för att sedan samtala om dem med de andra eleverna, för att tillsammans upptäcka och skapa förståelse för innehållet samtidigt som de vill dela med sig av och se andras perspektiv på det lästa.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter ämneslärare har i sina möten med elever som inte når godkänt betyg i engelska på högstadiet. Fokus ligger på ämneslärarnas upplevelser av elevernas skolsituation, vilka anpassningar lärarna tycker att eleverna har mest nytta av, hur mål och utveckling synliggörs men också hur de utformar undervisningen för dessa elever som preciseras även i frågeställningarna. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där insamling av data sker genom individuella intervjuer som kompletteras med deltagande observationer. Materialet analyserades i två olika faser genom tematisk och tolkad analys som fastställdes till inom gemensamma teman. Resultatet visar att lärarna följer den teoretiska ramen som presenteras i början av uppsatsen. De lyfter inlärningsprocessen som invid styrd och beroende av elevens användning av engelska språket utanför lektionerna. Alla elever har dock goda förutsättningar att lyckas med att klara målen för betyget E på högstadiet men vägen dit är utformas olika. Tydliga mål, synlig formativ bedömning och individuell planering med anpassade uppgifter lyfter resultatet som framgångsrika faktorer för att lyckas med dessa elever.

Sammanfattning/Abstract  Ekström, Tove och Wiking, Maria (2023). Resiliens hos elever med ADHD – med fokus på stress, risk- och skyddsfaktorer på högstadiet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag  Denna studie bidrar till forskningsområdet genom att ha ett holistiskt och salutogent fokus på elever med ADHD. Genom att integrera psykologiska och sociologiska perspektiv skapar studien en tvärdisciplinär brygga till det specialpedagogiska fältet samt bidrar till förståelsen av de dynamiska och komplexa faktorer som påverkar välbefinnande och skolgång för elever med ADHD. Vidare bidrar studien genom att föra fram elevernas röster.  Syfte och frågeställningar  Syftet är att bidra med kunskap om det dialektiska förhållandet mellan högstadieelever med ADHD och lärmiljön, med särskilt fokus på stress, risk- och skyddsfaktorer. Syftet är vidare att belysa upplevelserna av det pedagogiska arbetet och dess inverkan på resiliens hos elever med ADHD.  Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats, vilka båda avser att synliggöra uppfattningarna hos såväl specialpedagoger som högstadieelever med ADHD.  Vilka uppfattningar finns avseende stress, risk- och skyddsfaktorer som påverkar elever med ADHD i skolan?  Vilka uppfattningar finns avseende olika typer av pedagogiskt stöd och hur kan dessa påverka elevernas resiliens?  Teori  Komplexitetsteorin kan ses som ett övergripande teoretiskt paraply i den teoretiska förankringen. De centrala begrepp som används i analysen är hämtade ur resiliensperspektivet, transaktionell stressteori och Goffmans interaktionssociologi.  Metod  Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 5 specialpedagoger och 5 högstadieelever med ADHD. En tematisk analys har gjorts med de centrala begreppen och den tidigare forskningen som verktyg.   Resultat  Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman och tre delanalyser görs i anslutning till dessa. Under elevens förmågor och relationer framkommer att elevers ADHD-symptom manifesteras på olika vis och att detta påverkar förståelsen för deras behov samt vilka anpassningar som görs. Läraren har en betydande roll i elevers resiliensutveckling och påverkar såväl den emotionella, beteendemässiga som skolmässiga funktionen. Därtill är läraren av stor vikt för att uppnå delaktighet i undervisningen samt den bild andra skapar sig av eleven med ADHD. I huvudtemat pedagogiskt stöd och lärmiljö framkommer en strävan att i största mån ge all undervisning i det ordinarie klassrummet samt att eventuella insatser ska göras på gruppnivå. De individuella anpassningar som görs är i större utsträckning riskminimerande eller kompensatoriska än kompetensstärkande. Det framkommer också att anpassad studiegång såväl kan öka som minska stress och risk för eleverna. Under organisation och samverkan framkommer en mångfacetterad bild av yttre risk- och skyddsfaktorer. En bristande likvärdighet i resurser mellan kommunerna synliggörs, vilken påverkar elevers tillgång till kartläggning, tidiga insatser och god lärmiljö. I vilken utsträckning individuella anpassningar görs varierar och framstår som att ha ett samband med specialpedagogernas synsätt. En välfungerande samverkan mellan specialpedagog, externa aktörer, interna aktörer, elev och vårdnadshavare framstår som en skyddsfaktor.  Specialpedagogiska implikationer  Studien har synliggjort vilket ansvar som kommer med rollen som specialpedagog och hur yrkesutförandet påverkar på alla nivåer inom skolan. Specialpedagogens empatiska förmåga samt öppenhet och nyfikenhet inför varje enskild elev är avgörande för att kunna sätta barnets behov i centrum. En strävan efter förståelse behöver ligga till grund för arbetet. För att nå förståelse och kontinuerligt utvecklas är prestigelöshet i samverkan med andra avgörande.  Nyckelord  ADHD. Resiliens. Riskfaktorer. Skyddsfaktorer. Stress.