Detta utvecklingsarbete handlar om rörelse och musiklärande. Är ungdomar och rörelse en lyckad kombination i musikundervisningen? Att använda rörelse som hjälp i musikundervisningen kan bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som efterfrågas i läroplanoch kursmål i Lgr11. Studiens förutsättningar har varit inom ramen för tio veckors verksamhetsförlagd utbildning och har genomförts hösten 2018 tillsammans med två klasser i årskurs 9 i en grundskola. Arbetets syfte var att undersöka om rörelse är en lämplig metod i musikundervisningen under grundskolans senare år samt att utvärdera effekterna av denna metod. Hur påverkar den elevers kunskaper i att analysera musik, elevernas lyhördhet och musikskapande? Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: 1. Hur kan rörelse hjälpa eleverna i grundskolan att utveckla:a. Musikalisk analys?b. Musikaliskt skapande?2. Hur upplever grundskoleeleverna rörelse i musikundervisningen? Undersökningen visade att elevernas kunskaper i såväl analys som skapande förbättrades genom lektionsserien. Framför allt anser de flesta elever i studien att de har fått ökad säkerhet i samspel, analys och skapande. Observationerna tyder även på att eleverna uppskattade rörelse som undervisningsmetod.Att använda rörelse som metod handlar om synliggörandet av både musikaliska aspekter ochelevernas personliga aspekter, vilket ger observationen som utvärderingsmetod en betydande roll.

Läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan lyfter hur elever ska få lära sig källkritik genom att tolka källor. Samtidigt befinner vi oss i en tid där internet och digitalisering fått en allt större del i ungdomars liv vilket enligt forskare skapar ännu större behov av källkritisk kunskap hos internetanvändare. I undersökningen intervjuades fem historielärare på högstadie- och gymnasienivå med syfte att studera deras strategier i arbetet med källkritik i historieundervisningen. Frågeställningarna som söktes svar på var vilka metoder och strategier lärarna hade i sin undervisning av källkritik, hur lärarna upplevde elevers källkritiska förmåga när de sökte efter information och hur lärarna går till väga närde bedömer eleverna. Med diskursteori analyserades intervjuerna och undersökningen visade att två olika metoder för källkritik var dominerade bland lärarna. En som såg till kriterier hos källan och en som såg till frågor ställda av forskaren. De flesta lärarna genomförde undervisningen och bedömningen vid ett eller ett fåtal tillfällen medan andra lärare involverade källkritik över hela skolåret. Undersökningen visade även att lärarna upplevde eleverna som svaga i att söka information på internet på egen hand samt att även om källkritik lyftes i lektionssammanhang under hela läsåret så genomförde lärarna oftast sin bedömning vid väldigt enstaka tillfällen.

Kunskapsöversiktens syfte är att ge svar på läsundervisningens didaktiska struktur somgynnar elevers läsutveckling. Skolinspektionens granskning pekar på att kunskaper kringvilka förmågor som ska läras ut till eleverna saknas. Därför ämnar vi med denna översikt attbidra med kunskaper med hjälp av studier om vad som präglar svenskundervisning sombidrar till optimal läsförståelse och läsutveckling. Med detta vill vi även visa hur ensvensklärare kan arbeta explicit med läsförståelsestrategier i undervisningen med fokus påtextinnehållet och läsbearbetning.Denna systematiska kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar och studier.Urvalet av artiklarna genomfördes genom kedjesökningar inom ramen för läsutveckling ochläsförståelsestrategier som inriktar sig på framförallt mot årskurs 7-9.Resultatet visar att högpresterande elever använder sig av betydligt fler lässtrategier och ärbetydligt mer metakognitivt medvetna om sin läs- och lärprocess. Därför börläsundervisningen där explicit lässtrategiundervisning ske i samband med textsamtal somvisat sig främja elever med sämre läsförståelse. Vidare visar resultatet att undervisning omlässtrategier bör vara en aktivitet som läraren kontinuerligt undervisar om och bör därför inteanses som ett isolerat undervisningsämne. Att undervisa i läsförståelsestrategier som bidrartill metakognitiva kunskaper är också fördelaktig då elever kan medvetet utnyttja dessaverktyg som gynnar läsutveckling.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka elevers sömnvanor i årskurs 9 samt ge förslag på möjliga interventioner som kan gynna deras sömnvanor. Syftet är även att undersöka om sömnutbildning har en plats inom skolämnet idrott och hälsa mot bakgrund av dess kursplan. Enkätsvar från 79 elever i årskurs 9 har utgjort underlaget för sömnvanor hos eleverna. En systematisk litteraturöversikt har bidragit med information om elevers sömnvanor nationellt och internationellt samt olika sömninterventioners effektivitet. En dokumentanalys har även utförts på styrdokumenten kopplade till idrott och hälsa för att undersöka hur sömn framställs inom skolämnets ramar. Resultaten visar att elever som deltog i vår undersökning sover bättre än vad tidigare forskning visat om elever i samma åldersgrupp. Dock är det ändå 26% av eleverna i vår undersökning som inte når upp till National Sleep Foundation´s rådande sömnrekommendationerna under vardagarna. På helgen är det däremot endast 4% av eleverna som hamnar under sömnrekommendationerna. Enkätsvaren visar också att eleverna vanligtvis lägger sig inför skoldagarna för de har en tid att passa, medan de lägger sig på helgerna för att de är trötta. Vår litteraturöversikt av sömninterventioner visar att sömnutbildning endast har en kortsiktig positiv effekt men att det finns potentiella fördelar med senarelagd starttid av skoldagen. Kognitiv beteendeterapi kan också vara en möjlig intervention att pröva. Dokumentanalysen visar att sömnutbildning har en implicit plats inom skolämnet idrott och hälsa men att det är upp till den undervisande läraren om det ska ingå.

AbstractUppsatsen syfte är att undersöka om matematiklärare på grundskolans senare år och skolan som organisation arbetar med undervisning av programmering i matematik samt hur lärare talar om sin upplevelse av svårigheter och utmaningar inför detta moment. Denna studie kommer att utgå från både elevperspektiv och lärarperspektiv separat och på så sätt ta reda på hur elever upplever att arbeta med programmering och vad lärare tycker om programmering. Jag har genomfört en enkät för 70 elever, enkät för sju lärare på två olika skolor samt intervjuat tre lärare och en skolledare.En enkätundersökning genomfördes på elever som går årskurs 9 på en medelstor skola i Kronobergs län. Undersökningen mål var att undersökte vilken inställning som eleverna hade till programmering. Lärarenkäten genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med sju lärare på två olika skolor i Kronobergs län. De lärare som intervjuades jobbar alla på en grundskola i Kronobergs län. Dessa lärare valdes på ett slumpmässigt sätt utifrån skolans personalstyrka och deras vilja att medverka i studien. Skolledares intervju har bidragit till ytterligare en dimension utifrån skolans olika professioner.Dessa kvalitativa intervjuer och samtliga webbaserad enkätundersökning har hanterats utifrån Vetenskapsrådets fyra etiska principer (2011). De fyra principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån resultatet analyserades samtligt material i koppling till teori, styrdokument och tidigare forskning.Studien kom fram till att lärarna uttrycker en osäkerhet gällande skillnaden i olika sorters programmering vilket resulterar i att de inte vet hur de ska börja sin planering av sin undervisning. Samtliga lärare vill ha kompetensutveckling eller kollegialt lärande för att kunna påbörja sin undervisning av programmering.Skellefteå kommun (2018) insåg att skolorna saknade en plan för undervisning i programmering och tog därför fram en tillfällig undervisningsplan som skolorna skulle kunna använda medan de utveckla sin undervisningsplan. Detta hade underlättat för de lärare som är representerade i studien och även för skolledaren då det hade kunnat finnas en gemensam linje på de aktuella skolorna vilket inte finns i dagsläget.Som avslutning kan det konstateras att elever upplever programmering som intressant och spännande men de saknar kännedom medan lärare känner en viss nervositet i att undervisa i ämnet.

I den svenska grundskolan finns två svenskämnen, svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva), och organiseringen av dessa ser olika ut. De undervisas i vissa fall integrerat och i andra fall åtskilt. När det gäller integrerad undervisning ser vi två utmaningar. Den ena är ämnesdidaktisk och handlar om att de båda ämnena måste undervisas parallellt, ofta av lärare utan sva-behörighet. Den andra rör samhälleliga maktrelationer som följer med in i klassrummet. Syftet med vår undersökning är att få ökade kunskaper om hur svensklärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk integrerat på högstadiet förhåller sig till inkludering, med hänsyn till denna undervisningsform och dess potentiella utmaningar. Frågeställningarna rör hur lärare i integrerade klasser resonerar om sin undervisning, om inkludering och om dagens och framtidens två svenskämnen.För att undersöka detta genomfördes intervjuer och observationer med två lärare som undervisar i integrerade sve-/sva-klasser. Materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer en positiv syn på att undervisa ämnena integrerat och att eleverna här kan fungera som resurser för varandra, särskilt när eleverna kommit en bit i sin språkutveckling. Lärarna betonar vikten av relationer, både mellan elever och mellan lärare och elev. De ser svårigheter med dagens svenskämnen, och skulle gärna se ett svenska för nyanlända. En av lärarna uttrycker också en önskan om ett vidgat svenskämne.Resultatet tolkades utifrån tre teoretiska perspektiv: sociokulturell teori, såsom den beskrivs av Säljö (2014), Nilholm och Göranssons (2014) gemenskapsorienterade perspektiv på inkludering och Cummins (2017) teori om identitetsförhandlingar. Utifrån tolkningen drar vi slutsatserna att det inte finns några hinder med en integrerad undervisning, med undantag för nyanlända elever, att lärarens inställning spelar roll och att relationer är viktiga. Dessutom finns indikationer på att svenskämnet bör vidgas och inkludera många av de flerspråkiga elever som idag läser sva, samtidigt som ett svenska för nyanlända bör införas för att möta språkliga behov hos nya inlärare av språket.

Syftet med denna studie är att öka och bredda förståelsen för ungdomars upplevelser under övergången från högstadiet till gymnasiet. Studien ämnar undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars upplevelser under denna övergång. Med hjälp av tolkande fenomenologisk metod har åtta ungdomar i åldern 16–17 år intervjuats och materialet har sedan analyserats. Resultatet utmynnade i tre huvudteman; skolornas betydelser, förväntan och hanterbarhet. Informanterna beskriver en diskrepans mellan hur lärarna på högstadiet beskrev gymnasiet och hur de själva upplevde gymnasiet. Informanterna upplever dessutom en brist i hur högstadieskolorna erbjuder kontinuitet under övergången till gymnasiet vilket har påverkat informanternas förväntan och bidragit med upplevelser av ovisshet inför gymnasiestarten. Den ovisshet som präglar informanternas inledande tid på gymnasiet har i vissa fall gett upphov till försämrat självförtroende och den stora förändring som övergången innebär har lett till identitetsförändring. Övergången till gymnasiet utgör samtidigt en möjlighet för informanterna att bryta sig loss från sitt umgänge och sin miljö och de uttrycker en längtan efter att få en nystart på gymnasiet.

Syftet med studien var att undersöka högstadielärares uppfattningar om i vilken utsträckning de arbetar inkluderande och språkutvecklande i sin undervisning. Studien utgår från de tre dimensionerna- fysisk lärmiljö, lärtillfällen och interaktioner i definitionen av språkutvecklande undervisning och ett sociokulturellt och relationellt perspektiv på lärande. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats i form av en enkätstudie med öppna och slutna frågor. Resultatet av studien visar att många lärare upplever utmaningar i den fysiska lärmiljön där exempelvis avgränsade utrymmen för särskilda språkliga aktiviteter i stor grad saknas. Resultaten indikerar också att uppskattningarna av hur ofta interaktiv läsning erbjuds är lägre än vad observationsstudier från lågstadiet visar. Dessutom finns det signifikanta skillnader som visar att språklärare i större utsträckning erbjuder interaktiv läsning än lärare i andra skolämnen. Samma signifikanta skillnader finns gällande interaktioner med tydligt språkligt fokus som exempelvis att vara språklig förebild och att använda språkliga kontraster och metaforer. Utifrån resultaten identifieras ett antal specialpedagogiska implikationer. Dessa är att leda ett förändringsarbete i den fysiska lärmiljön, att implementera interaktiv läsning och att leda arbete med observationer och diskussioner i syfte att utveckla undervisning med särskilt fokus på elever i eller i risk för språklig sårbarhet.

Enligt min erfarenhet pratas det sällan i skolan om begåvning generellt och absolut inte om svag teoretisk begåvning. Det kan vara en bidragande orsak till att många elever inte får det stöd de behöver. Syftet med denna studie är undersöka vad för kunskaper pedagoger har om svag teoretisk begåvning, vad för stöd pedagoger beskriver att elever får under skoldagen, vilket stöd pedagogerna själva anser sig behöva och hur pedagoger samtalar om de med svag teoretisk begåvning i kollegiet, med elever och vårdnadshavare. Via ett frågeformulär har 13 pedagoger besvarat öppna frågor om deras arbetssätt och samtalskultur. Resultatet visar med hjälp av en tematisk innehållsanalys och utifrån Nilholms specialpedagogiska perspektiv att det stöd som ges är av kompensatoriska slag men vid samtalen så har pedagogerna ett kritiskt synsätt där relationer betonas. Behov av mer kunskap finns både gällande vad svag teoretisk begåvning innebär, hur stöd ges på bästa sätt och hur pedagoger kan stärkas i att samtala om begåvning i stort men i synnerhet svag teoretisk begåvning. Vidare forskning behövs om vilka samtalsmetoder som kan hjälpa pedagoger att ha givande samtal med kollegor, elever och vårdnadshavare.

Den här uppsatsen handlar om de val som lärare i svenska på högstadiet och gymnasiet gör när de arbetar med lyrik. Grunden för uppsatsen är en enkätundersökning och en intervju och frågor som har lyfts fram handlar om vilka kategorier av lyrik som har framträtt främst och vilka som har kommit mer i skymundan. Det förs även en kortare diskussion om tidsaspekten för lyrik men även svenskämnet i sin helhet.