Den senaste PISA-mätningen uppvisade de lägsta siffrorna sedan mätningens start år 2000 när det kommer till läsförståelse. Läsmotivation är en viktig del i att få barn och ungdomar att läsa litteratur och således utveckla läsförmågan, läsförståelse innefattat, och är därmed relevant inom svenskdidaktik. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur en grupp svensklärare beskriver hur de i undervisningen arbetar med att främja elevers läsmotivation. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 lärare i årskurs 7–9. Resultatet visar att lärarna upplever att såväl läsmotivation som läsförståelse idag är bristande och många av lärarna beskriver också hur de anpassar sin undervisning utifrån det. De mest framträdande metoderna i undervisningen, utifrån lärarnas beskrivningar, är att arbeta gemensamt med litteraturen, både när det kommer till läsningen i sig och uppgifterna kopplade till den. Litteraturen i sig och dess innehåll är även av vikt där lärarna bland annat framhåller att det är viktigt att hitta litteratur som intresserar och relaterar till eleverna, samt litteratur av rätt svårighetsgrad. Det resultat denna studie pekar på är relativt överensstämmande med den tidigare forskningen som lyfter såväl gemensam läsning och vikten av att använda litteratur som passar eleverna. Många av undervisningsmetoderna lärarna nämner kan relateras till den motivationsteori som används i denna studie, Self-Determination Theory, som framhåller att det för motivationen är viktigt att elever får känna att de lyckas och därmed känna kompetens, samt att elever motiveras av att känna samhörighet.

För att öka kunskapen om vad flerspråkiga elever kan ha för erfarenheter, upplevelser och åsikter om att läsa svenska tillsammans med elever som har svenska som modersmål, har jag utfört denna kvalitativa studie genom fokusgruppsintervjuer av informanter. Vidare syftar studien till att undersöka varför de flerspråkiga eleverna läser svenska (SVE) och vilken typ av stöd de flerspråkiga eleverna anser att de behöver då de läser SVE.  Antalet informanter är 10 elever som alla har andra modersmål än svenska och alla elever läser SVE på högstadiet. Analysmetoden i studien är tematisk analys där teman genererats ur eleverna svar för att besvara forskningsfrågorna. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Resultaten av studien kan sammanfattas på detta sätt:  Eleverna har goda erfarenheter om att läsa SVE som av eleverna uppfattas som mer komplett svenskundervisning än svenska som andraspråk (SVA). Det är skolan som avgör om en elev ska läsa SVE eller SVA och inte eleven. De flerspråkiga eleverna ser de elever som talar svenska i hemmen som en resurs i sitt lärande och som stöttar och hjälper dem i sin språkutveckling. Men det finns utmaningar som vissa av de flerspråkiga eleverna påpekade vilket framför allt är att många av de flerspråkiga eleverna känner att de inte får stöd hemifrån med avseende på det svenska språket. Det innebär att de flerspråkiga eleverna behöver spendera mycket tid på att på egen hand plugga för att hänga med. Dessa flerspråkiga elever skulle förmodligen klara sig bättre om de gick SVA i stället för SVE för i SVA får eleverna en individuellt anpassad undervisning, de läser mer grammatik och tränar på glosor för att förbättra ordförrådet, vilka är aspekter som de flerspråkiga eleverna i denna studie efterfrågar då de läser SVE. Om eleverna skulle ha läst svenska som andraspråk då skulle alla dessa aspekter bemöts men det är inte eleverna som avgör om de ska läsa SVE eller SVA, utan det är skolan.

Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga vad aktuell forskning säger om sambandet mellan multimodalitet och högstadieelevers läslust. I studien ingår både vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Mot teori om elevers läsrepertoarer på fritiden och mot bakgrund om att läslust har med förkroppsligande att göra, har relevant vetenskaplig litteratur analyserats. Resultatet visar att det går att urskilja fem kategorier av multimodala textformer som användbara i undervisning för att skapa läslust. Resultatet visar också på hur man kan lyfta in multimodala texter i undervisningen men att för att göra det krävs mer kunskap om andra texter än den skönlitterära hos svensklärare. Studien visar också på att unga idag läser och lyssnar mer på digitala texter än tidigare generationer och att svenskundervisningen är bristfällig i att fånga upp elevers läserfarenheter utanför skolan.

Skolan har digitaliserats som en konsekvens av samhällets digitalisering och försäljningen av digitala läromedel har ökat. Den svenska skolan är relativt läroboksstyrd och i dag är digitala läroböcker en del av undervisningen. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka vilka för- och nackdelar yrkesverksamma högstadielärare i Sverige förklarar finns med digitala läroböcker i matematik. Studien samlar in data genom semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma matematiklärare som har erfarenheter av digitala läroböcker. Förutom att sammanställa för- och nackdelar med digitala läroböcker i matematik uttryckta av de intervjuade lärarna ämnar studien jämföra resultatet med författarnas tidigare litteraturstudie om digitala läroböcker i matematik. För- och nackdelarna kunde sorteras i kategorierna: Bedömning; genomförande: inlärning, motivation, studiero och tillgänglighet; individualisering; planering; teknik: användarvänlighet och kompetens; återkoppling. Studiens resultat visar att övervägande fördelar jämfört med nackdelar har uttryckts. Studien konstaterar att det utifrån enbart antalet för- och nackdelar inte går att avgöra om en digital lärobok i matematik är fördelaktig eller ofördelaktig. För- och nackdelarna måste förstås i sitt sammanhang eftersom varje fördel och nackdel kan ha olika stor betydelse i sammanhanget. Exempelvis kan vissa fördelar vara av så pass stor betydelse att nackdelarna förkastas och vice versa. Studien drar slutsatsen att digitala läroböcker med interaktiva funktioner är att föredra. / Driven by society’s increasing digitalisation schools have been more and more digitalised and the sale of digital learning materials has expanded. Teaching in Swedish school is relatively dependent on textbooks and today digital textbooks are common in education. This study is a qualitative interview study professional secondary school teachers in Sweden with the aim to investigate the advantages and disadvantages of using digital textbooks in mathematics. The study collected data using semi-structured interviews with eight professional mathematics teachers who had experience of using digital textbooks. In addition to compiling the advantages and disadvantages of digital textbooks in mathematics expressed by the interviewed teachers, the study intends to compare the results with the authors’ previous review of the literature on digital textbooks in mathematics. This study has classified the advantages and disadvantages into the following categories: assessment; implementation: learning, motivation, a calm environment conducive to learning and accessibility; individualisation; planning; technology: ease of use and competence; feedback. The result of the study shows that predominantly advantages compared to disadvantages have been expressed. The study concludes that based on the number of advantages and disadvantages alone, it is not possible to determine whether a digital textbook in mathematics is advantageous or disadvantageous. The advantages and disadvantages must be understood in their context because each advantage and disadvantage may have a different significance depending on the context. For example, certain advantages can be of such great importance that all the disadvantages can be discarded and vice versa. The study concludes that digital textbooks with interactive features are preferred.

The aim of this study is to evaluate teachers’ descriptions of their usage of reading comprehension strategies as well as reading comprehension strategies in a multilingual classroom. In addition, the study examines what challenges the teachers believe they face in their daily work with multilingual students. This study has a qualitative approach and semi-structured interviews were conducted with six middle school teachers with varying subject qualifications in Swedish, Swedish as a second language, social studies, and STEM-subjects. All the teachers teach multilingual students. The theoretical outline is the sociocultural perspective which is focused on the learner’s interaction with its environment as well as the schema theory which emphasizes the role of previous knowledge to interpret and understand new knowledge. The division of this study is reading comprehension and reading strategies, explicit teaching of multilingual students as well as challenges and co-operation.  The results show that the teachers use some reading comprehension strategies and that the biggest challenge is the students’ perceived lack of vocabulary. The conclusion is that the teachers in this study were using reading strategies to a lesser extent when teaching and, that the strategies which were used were mainly focusing on translation and not contextualizing. This highlights the need for professional development focusing on reading comprehension and reading comprehension strategies as well as the development of the professional language.

Det här är en systematisk litteraturstudie som med utgångspunkt i aktuell utbildningsvetenskaplig forskningslitteratur behandlar olika faktorers och undervisningsmetoders inverkan på skrivundervisningen i grundskolans årskurs 7–9. Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningssätt som främjar god skrivundervisning på högstadiet. För att uppnå detta syfte används följande forskningsfrågor: • Vilka faktorer och undervisningsmetoder lyfts i litteraturen fram som främjande av god skrivundervisning på högstadiet? • Vad krävs för att dessa faktorer och undervisningsmetoder ska gynna elevers skrivutveckling? • Hur kan god skrivundervisning ta sig uttryck i klassrumssituationer? Ytterligare ett syfte med studien är att diskutera om och på vilket sätt de undervisningsmetoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) skrivdiskurser. Studien visar att tydliga instruktioner, metaspråk och metaberättande, stöttning, feedback, genrepedagogik och cirkelmodellen samt textsamtal har en positiv inverkan på elevers skrivande. God skrivundervisning i klassrummet kan ta sig olika uttryck, men mellanmänsklig interaktion har visat sig vara avgörande. Studien fann även att de faktorer och metoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till ett flertal av Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) diskurser, men att de som dominerar i grundskolan är process-, genre- och färdighetsdiskurserna. Avslutningsvis konstateras att god skrivundervisning som begrepp är subjektivt och svårtolkat. Olika lärares definition av begreppet, liksom definitionens inverkan på de didaktiska valen, kan med fördel undersökas i en uppföljningsstudie.

I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning analyseras och diskuteras med syftet att undersöka fördelar och nackdelar med det digitala och det analoga skrivandet i svenskämnet på högstadiet. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar elever har för att skapa redigera text kopplat till digitalt eller analogt skrivande. Med Lgr22 som grund analyseras publikationer som gjorts på elever i åldern 10–19 år i och utanför Sverige. Till grund för denna studie ligger 16 publikationer som identifierades genom en systematisk litteraturstudie i databaserna Summon, DIVA, ERIC samt Google Scholar. Bristen på publikationer gällande specifikt analogt skrivande diskuteras i metodkapitlet och detta anses vara en anledning till att studien saknar nyansering i form av att kunna ställa digitalt och analogt skrivande i motsats till varandra. Resultatet av denna studie visar på för- och nackdelar med de båda skrivteknikerna men ett övervägande antal fördelar finns kopplade till det digitala skrivandet. Det digitala skrivandet anses mest fördelaktigt kopplat till följande identifierande mönster: gemensamt och enskilt skrivande, disposition, textbearbetning samt redigering. Dessa mönster är grunden för den diskussion som förs i slutet av studien. I studiens slutsats lyfts det faktum att det digitala skrivandet har tagit allt mer plats i skrivundervisningen, vilket kan korreleras med den utveckling som gjort i läroplanen. Formuleringar kring handskriftens betydelse var tydligt framskrivet i äldre läroplaner gällande årskurs 7–9, medan det i Lgr22 inte finns kvar någon formulering kopplat till handskrift överhuvudtaget.

I högstadiet är laborationer en undervisningsmetod där eleverna får möjlighet att se olika biologiska ting och processer i verkligheten. I kursplanen för biologi på grundskolan står det även både i det centrala innehållet och bland kunskapskraven att eleverna ska lära sig att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera laborationer (Skolverket, Lgr 22) .Under min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) har jag upplevt att många elever under laborationerna vet vilket resultat de förväntas få och att deras fokus ligger på att få det resultatet istället för den naturvetenskapliga teorin i laborationen. En möjlig anledning till att elevernas fokus hamnar på att få ett förväntat resultat är lärarnas påverkan av laborationen. Syftet med den här undersökningen är därför att få en förståelse för vilka delar av det centrala innehållet för biologi som biologilärare har i fokus när de planerar laborationer, samt vilka mål de har med att använda sig av laborationer i undervisningen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med olika biologilärare på högstadiet och analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys där fokus låg på att hitta nyckelkoncept. Resultatet var att lärarnas huvudsakliga syfte med att använda laborationer som undervisningsmetod är att skapa intresse hos eleverna, befästa den teoretiska kunskapen och skapa en laborationsvana. När de sedan planerar laborationerna tittar de både på kursplanens delar kring begrepp och förståelse för ämnesstoffet samt de delarna som har med laborationer att göra. Däremot var det lärare som inte planerade sina egna laborationer utan använde lärarhandledningens laborationer. Slutsatser som kan dras av studien är att lärarnas syften skiljer sig åt en del, men att planeringen kring kursplanen och vad eleverna ska lära sig av laborationen enligt lärarna är liknande varandra. Flera av lärarna upplever även att laborationer gör att eleverna minns ämnesstoffet bättre än om de enbart läser om det i en bok eller hör det i en föreläsning. Ytterligare forskning med fler deltagare behövs däremot för att höja pålitligheten för undersökningen och för att säkerställa att inget syfte missats.

Syftet med denna studie var att förstå mer om killars hjälpsökande vid psykisk ohälsa i högstadiets skolmiljö med fokus på skolkuratorernas erfarenheter och arbete. Studien undersöker skolkuratorers synsätt och hur det går till när det uppstår hjälp för killar på högstadiet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem skolkuratorer intervjuades från olika kommuner i Västsverige. Skolkuratorerna arbetar på skolor med varierande storlek i olika stora städer. För att analysera materialet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt begreppet litteracitet. Resultaten visar att killars hjälpsökandeprocesser påverkas av nätverk, miljö, normer och kuratorns förmåga att nå ut till killarna. Resultatet visar även att skolkuratorerna har ett behovsfokuserat synsätt som innebär att se varje elev som en unik individ. Utifrån resultatet kan slutsatser göras att skolkuratorer behöver anpassa sitt arbete för att främja hjälpsökande bland unga killar. Detta bidrar till ytterligare kunskap om hur skolkuratorer bör bemöta och arbeta med unga killar i högstadiet.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattning och beskrivning kring huruvida digitaliseringen av skolan har påverkat deras skrivundervisning inom svenskämnet. Studien är gjord genom kvalitativa metoder där tio yrkesverksamma lärare från två olika skolor i Sverige har deltagit genom att besvara en enkät. Analysen av resultatet görs genom en tematisk analys samt att det teoretiska ramverket TPACK används i syfte att beskriva de val lärare gör kopplat till användningen av digitala verktyg i sin skrivundervisning. Resultatet av studien visar hur lärare kombinerar ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper samt teknisk kompetens i de val de gör i sin skrivundervisning i svenskämnet. Lärarna i studien beskriver både positiva och negativa aspekter med en ökad digitalisering av skolan i stort samt specifikt i deras skrivundervisning genom användandet av digitala verktyg. Resultatet visar också att det inte råder någon större skillnad mellan de två skolorna i hur de beskriver att de implementerar digitala verktyg i sin undervisning. Majoriteten av de deltagande lärarna var rörande överens om att det saknades fortbildning i detta ämne, men att det kollegiala samarbetet lärarna emellan visade sig kompensera avsaknaden.