Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

Syftet med studien var att undersöka professionellas syn på den ämnesövergripande sexualundervisningen samt vilka förutsättningar professionella har att skapa en jämställd och normkritisk sexualundervisning för unga på högstadiet. Studien önskade besvara följande frågeställningar; Vad anser professionella om att sex- och samlevnadsundervisningen ska ske ämnesövergripande? Vilka brister och styrkor ser professionella med dagens sex- och samlevnadsundervisning? Anser professionella att skolan arbetar normkritiskt i sex- och samlevnadsundervisningen för att motverka att normativa könsroller begränsar unga? Utifrån en kvalitativ metod utgår studien från sex semistrukturerade intervjuer med professionella i Mellansverige som undervisar i sex och samlevnad. Studien grundar sig i ett konstruktionistiskt ramverk med inspiration från Paulo Freires kritiska teori, begreppet genus och normkritiskt perspektiv. En tematisk analys genomfördes för att utläsa likheter och skillnader i materialet vilket sedan analyserades utifrån valda begrepp. Resultatet visade att skolor inte arbetar ämnesövergripande trots att det är ett krav samt att tidsbristen påverkar undervisningens kvalitet. Dock kunde vi se att det fanns ett tydligt engagemang och en vilja hos de som undervisade att skapa en god sex- och samlevnadsundervisning utifrån ett normkritiskt och jämställt perspektiv. / The purpose of the study was to explore professionals' views on interdisciplinary sex education and what preconditions professionals have to create a gender-equal and norm-critical sex education for young people in upper secondary school. The study wanted to answer the following questions; What do professionals think about sex education taking place across subjects? What strengths and shortcomings do professionals see with today's sex education? Do professionals believe that the school works norm critically in sex education to counteract that normative gender roles limit young people? Using a qualitative method, the study is based on six semi-structured interviews with professionals in the middle of Sweden who teach sex education. The study is based on a constructionist framework with inspiration from Paulo Freire's critical theory, the concepts of gender and norm-critical perspective. A thematic analysis was carried out to read similarities and differences in the material, which was then analyzed based on selected concepts. The results showed that schools do not work interdisciplinary even though it is a requirement and that the lack of time affects the quality of teaching. However, we could see that there was a clear commitment and a will on the part of those who taught to create a good quality sex education from a norm-critical and equal perspective.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få.

Detta examensarbete undersöker muntlighet och talrädsla. Det övergripande syftet är attstudera svensklärares upplevelser av arbete med muntliga presentationer i grundskolanssenare år. Mer specifikt studeras talrädsla och vilka faktorer som svensklärare anservara framgångsrika för att stötta elever med talrädsla i undervisningssituationer sominbegriper muntlig presentation. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ samtinnehållsanalytisk. Materialet består av en enkätundersökning samt enfokusgruppsintervju med fyra lärare. Den empiriska undersökningen ansluter teoretiskttill den retoriska arbetsprocessen, cirkelmodellen, sociokulturell teori och relationellpedagogik. Begreppen närmaste utvecklingszonen, scaffolding och alienation användsför att tolka det empiriska materialet.Resultatet visar att många elever upplever rädsla i samband med muntligapresentationer och att muntliga presentationer är den bedömningsform som upplevs sommest utmanande av såväl lärare som elever. Studien belyser vikten av goda relationersamt individanpassning för att stötta elever med talrädsla. Den framhåller också dettalade språket som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen och skolans demokratiskauppdrag. Slutligen argumenterar studien för att retorik och talrädsla bör få en störreplats i blivande svensklärares lärarutbildning.

Att kombinera svenskämnet med samhällskunskap kan bli en framgångsrik undervisningsmetod, visar den samlade språkstrategiska forskningen. Ämnesövergripande undervisning har flera fördelar för läraren. Elevens förmåga, behov av stöttning och kunskapsmål, kan bedömas utifrån fler perspektiv. I undersökningen redovisar vi verkningsfulla språkstrategier för ämnet samhällskunskap från både inhemsk och internationell skolforskning. Användningen av språkstrategier har setts som en allt mer väsentlig del av undervisningen inom skolan då samtliga ämnen ska ses som språkämnen. Språkstrategier har en särskild roll i det texttunga och komplexa ämnet samhällskunskap. Språkstrategier inom samhällskunskap är ett tämligen outforskat område som är värt att undersöka närmare. Den hittillsvarande forskningen inom samhällskunskapen har lagt fokus på skolans fostrande inslag med tyngdpunkt på elevens kommande utmaning som en framtida demokratisk medborgare. Den demokratiska medborgaren har både rättigheter och skyldigheter, där kravet på tillräckliga språkkunskaper anses särskilt värdefulla. Språkkunskaperna inom den demokratiska diskursen återfinns i elevens förmåga till, media och informationskompetens MIK. MIK begreppet diskuteras främst utifrån sitt grundläggande krav mot läs och skriftlig förmåga. Modellen för vår undersökning består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma samhällslärare. Intervjuerna använder fenomenografisk ansats i samtalen för att finna verkningsfulla undervisningsmetoder. Samtalen har kompletterats med internationella och inhemska undersökningar och fältstudier som beskriver verkningsfulla metoder till språkstrategier inom samhällskunskap. Vår undersökning använder den sociokulturella teorin för beskrivning av de olika möjligheter till kunskapsöverföring från lärare till elev. Den sociokulturella teorin har kompletterats med begreppet empowerment och transspråk inom den elevcentrerade undervisningen. Empowerment och transspråk har till syfte att stärka elevens självbild och att se samtliga språk som resurser för individen. Det är när elevens självbild stärks som individen blir mottaglig för verkningsfulla metoder av språkstrategier inom samhällskunskap.

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden att svenska elevers läsförståelse behöver utvecklas då den kan ses som viktig för alla skolämnen, och att litteratursamtal kan ses som ett medel för att utveckla läsförståelsen. Den syftar till att presentera forskningsrön om litteratursamtalets möjligheter och utmaningar i undervisning i det svenska språket samt motsvarande forskning i en internationell kontext. Frågeställningen i kunskapsöversikten är därmed: vilka möjligheter och utmaningar kan uppstå vid litteratursamtal i svenskämnet på gymnasiet? Metoden som användes var en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser och efter relevans- och kvalitétsgranskning resulterade i ett urval av 10 studier, i svensk kontext såväl som internationell. Resultatet visade bland annat att möjligheterna och utmaningarna kan variera beroende på om litteratursamtalet är lärar- eller elevstyrt. Exempelvis kan det lärarstyrda samtalet vara både begränsande och utvecklande, samtidigt som det elevstyrda kan vara dynamiskt eller vilseledande och avskräckande. Vår slutsats är bland annat att svensklärare måste göra avvägningar i arbetet med läsförståelse och litteratursamtal, och ta i beaktning de möjligheter och utmaningar de kan innebära. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka litteratursamtalets inverkan på högpresterande elevers läsförståelse, och ytterligare forskning om hur läraren kan hantera de utmaningar som kan existera inom både lärar- och elevstyrda litteratursamtal.

Det här självständiga arbetet har som syfte att ta reda på vilka uppfattningar som flickor på högstadiet har om teknikämnet för att kunna se vad som kan förändras i den nuvarande teknikundervisningen. Syftet är också att det aktuella arbetet ska kunna bidra till att teknikundervisningen kan utvecklas åt ett håll så att fler flickor känner att de förstår vad teknik är och på så sätt kan utveckla ett intresse som gör att de vill välja att läsa vidare på gymnasiets teknikprogram. Frågeställningarna som användes i undersökningen var: - Vad gör teknikämnet intressant för flickor på högstadiet? - Vad påverkar flickor till att välja/inte välja teknikprogrammet på gymnasiet? Undersökningen genomfördes med två fokusgruppsintervjuer på två skolor i två olika kommuner. Av resultatet framkom det att en del flickor anser att de haft så lite teknikundervisning att de saknar kunskap om vad teknik är, och att det har bidragit till att de inte utvecklat något intresse för teknikämnet och därmed inte heller funderar på att välja teknikprogrammet. En del flickor anser även att lärarnas roll är viktig för att kunna utveckla ett intresse för teknikämnet, men att det också är väldigt viktigt att ha kvinnliga förebilder som kan visa att det är möjligt även för flickor att lyckas inom en teknisk bransch. / The purpose of this report is to find out what perception of technology girls in lower secondary school have, so that technology as a subject can be altered. Another aim of this report is to create a helpful tool for future developing the technology subject so that more girls can establish an interest in the subject. This is as an understanding within technology could increase the possibility that they want to study technology in the future. The research issues for this study are: - What makes girls in lower secondary school interested in technology? - What affects girls in their choice of studying or not studying technology in upper secondary school? The study was performed by group interviews conducted at two different schools in different municipalities. Results given reveal that some girls believe that they have had too little training in technology, leading to a lack of knowledge about what technology is. This contributes to a lack of interest within technology, which makes them not think about choosing the technology program in the future. Some girl believe that the teachers play a significant role when it comes to the development regarding an interest in technology, and also that it is important to have female role-models to show that it is possible for girls to succeed in the technological industry.

Den 9 mars 2017 beslutade regeringen att skolans styrdokument ska förtydligas i syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Detta innebär bland annat att programmering från och med den 1 juli 2018 ska införas i matematikundervisningen på högstadiet och gymnasiet. En utmaning med detta är att lärare inte har kompetens eller verktyg för att implementera programmering i matematikundervisningen på ett bra sätt. Zifro är ett digitalt läromedel som försöker lösa detta problem genom att ge lärare ett material som ska vara lätt att ta till sig oavsett erfarenhet av programmering och även en pedagogisk kodmiljö för eleverna. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer som metod. Tre lärare och en VFU-student på olika skolor deltog i studien genom att använda två av Zifros aktiviteter i sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad lärare tycker om materialet och hur det förhåller sig till läroplanen för att utveckla underlag för förbättringsmöjligheter. En slutsats från studien är att Zifro enligt lärare är ett bra läromedel och inga större förändringar behöver göras på materialet som redan finns. Det är ett av få läromedel inom programmering som existerar idag med en klar koppling till läroplanen och matematiken. Däremot behöver det finnas fler aktiviteter för att skolor eller arbetslag ska vilja köpa in det. Förutom fler aktiviteter likt de som redan finns fast inom andra matematiska områden skulle det även kunna finnas webbaserade test samt mer öppna uppgifter där eleven får vara mer kreativ. Ytterligare konkreta förslag på mindre förbättringar, som ett facit läraren kan skriva ut i pappersform, samt att Zifro kan ta fram en kurs för lärare presenteras under diskussion och slutsatser. / On March 9, 2017, the Swedish government decided that the school's governing documents should be clarified in order to strengthen students' digital skills. This means, among other things, that programming from 1 July 2018 will be included in the mathematics in lower and upper secondary school. A challenge with this is that teachers neither possess the skills or tools to properly implement programming in mathematics education. Zifro is a digital teaching aid that tries to solve this problem by giving teachers a user-friendly material regardless of programming experience and also an educational code environment for students. A qualitative study has been conducted with observations and interviews as a method. Three teachers and a VFU student at different schools in Stockholm, Sweden, participated in the study using two of ZIFRO's activities in their teaching. The purpose of the study is to investigate teachers’ opinions about the material and how it relates to the curriculum in order to develop improvement suggestions. A conclusion from the study is that, according to teachers, Zifro is a good teaching aid and no major changes are needed to the already existing material. It is one of few existing teaching materials in programming with a clear connection to the curriculum and mathematics. However, Zifro must provide more activities so that schools will want to buy it. Apart from more activities like the already existing ones, but within other mathematical fields, these activities can be web-based tests and more open tasks where the student can be more creative. Further concrete suggestions for minor improvements, as well as how Zifro could develop a course for teachers, are presented below the headings discussion and conclusions.

Målet med den här uppsatsen är att undersöka om skolan är en del av verkligheten i den bemärkelsen att so-lärarna använder sig av studiebesök och människomöten inom sina so-ämnen på högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat fyra elever respektive fyra lärare vad de anser i den här frågan. När det gäller elevernas uppfattning så visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och människomöten inom de olika so-ämnena och de har kvarstående minnen från olika utfärder och besök av personer på skolan. Resultaten visade också att hälften av de utfrågade eleverna är nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. Lärarna däremot vill göra mer än vad de anser sig ha möjlighet till. Överlag tycker de att studiebesök är trevligt och konkret. Tyvärr ger arbetsbördan och högstadiets timplan dem organisatoriska problem vid olika utfärder. Besök av människor i skolan har de tudelade uppfattningar om. Vissa besök, som från före detta missbrukare eller personer med en annan sexuell läggning, ses som mindre lämpade än andra. Trots detta har lärarna haft besök av olika karaktär och dessa har varit givande och lärorika för både elever och lärare.

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssättför eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genomutomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisningoch handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön.Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftetmed denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen påhögstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hurelever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. Förstudien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från tvåolika skolor i Skåne. Den ena skolan är inte en skola med utomhusundervisning, men dåeleverna hade utfört moment utomhus hade de ändå en uppfattning om hur de upplevdeutomhuspedagogik. Resultatet visade att inre motivation, att använda sinnena, att fåutföra praktiska moment och att få kommunicera med andra är viktiga processer för attlärande ska ske. Lärarna ansåg att utomhusundervisning är det sätt då eleverna fårmöjlighet att använda alla sinnen och därmed få djupare förståelse och kunskap.Utomhuspedagogik främjar även de andra processerna. Eleverna gjorde inte lika starkakopplingar till utomhusundervisning även om de ansåg att praktiska moment i fysik lärsbäst i en utomhusmiljö och att det dessutom är utomhus som sinnena utnyttjas förförståelse och lärande.