Syftet med denna studie är undersöka om det finns ett samband mellan begreppsförståelse och betyg inom ämnet matematik i högstadie- och gymnasieskolan. För ämnet matematik menar Skolverket att det måste finnas ett större utrymme för begrepp som eleven inte beskriver och använder, men fortfarande krav på en viss bredd eftersom de grundläggande begreppen ska omfattas. För att undersöka hur det ser ut bland våra elever formulerades följande frågeställningar.  -                     I vilken grad förstår eleverna matematiska begrepp?  -                    Finns det ett samband mellan betyg och begreppsförståelse inom matematiken? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie genom en enkätundersökning som besvarades av etthundrafemtio elever i årskurs nio samt i årskurs två på gymnasiet.  Resultatet visade på en sjuttioprocentig begreppsförståelse inom matematik och att det fanns ett samband mellan begreppsförståelse och betyg.  Denna undersökning visar tydligt att begreppsförståelse och betyg har ett samband för elever i högstadiet och gymnasiet.

Syftet med uppsatsen är att studera användningen av läxor i franska ur ett lärarperspektiv.Studien fokuserar på ett svenskt undervisningssammanhang med franska som främmandespråk, och är inriktad på vilka syften och intentioner lärarna har med hemläxor, och vilkatyper av uppgifter de verkligen ger eleverna. En kvalitativ metod tillämpades. Materialetsamlades in genom semistrukturerade intervjuer. Lärarna som deltog bor på olika håll iSverige. Resultatet visade att lärarna har flera syften med läxorna och använder dem som ettpedagogiskt verktyg. Det som är gemensamt för alla lärare är att läxorna syftar till att befästakunskaper, bidra till bättre självförtroende och ökad motivation hos eleverna. Lärarna villäven utnyttja läxorna för formativ återkoppling och individualisering av undervisningen. Allavisar också hänsyn till likvärdighetsprincipen genom att alltid ha den obligatoriska delen avläxorna förankrad i undervisningen. Det som skiljer sig åt mellan lärarna är främst deras synpå hur man kan nå bättre likvärdighet. Några satsar mer på obligatoriska läxor, så att allaelever ska få bättre resultat och utveckla sitt språk ordentligt, medan andra föredrar att hamer frivilliga uppgifter. De som satsar på det andra alternativet försöker bekämpa enklichéartad bild av skolan som tvångsinstitution och bidra till ett ökat engagemang både iklassrummet och i hemmen som har en mer negativ inställning till skolan.

This study explores how pupils within the religious education classroom experience conflicts as well as methods of managing them. By conducting qualitative interviews with eight different recipients from two municipalities, data has been collected that implies that religious education lessons are prone to conflict. During the interviews, several areas were identified as being sensitive and susceptible to conflicts. Areas such as insensitivity towards religion on the part of both pupils and teachers, secularized worldviews, ethnographical issues, and Islam are all among those sensitive categories. The essay also explores methods on how to manage these areas. Among these, good communication, paying attention to the conflict as well as teaching religious studies with a broad perspective are advocated by both academics and pupils alike. I am hopeful that the reader will get a greater understanding of how pupils react and think during religious education lessons while also avoiding the minefield of conflicts that exist. This should be especially interesting for those who aim to teach religious education in Swedish schools.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två läroböcker inom matematik för årskurs 9, Matte Direkt 9 och Matematik Z, skildrar samhälleliga normer kopplat till genus, samt hur människor i läroböckernas uppgifter gestaltas, för att bidra med fördjupad kunskap inom området. Undervisning inom skolämnet matematik baseras i stor utsträckning på användandet av läroböcker, som fyller en funktion för att reproducera alternativt motarbeta normer. Faircloughs kritiska diskursanalys används för att analysera ett målstyrt urval från läroböckerna genom att tillämpa de metodologiska begreppen representation, meningsskapande, modalitet samt utelämnande för att åskådliggöra aktuell genusteori. Analysen påvisar att maskulinitet och femininitet främst tillskrivs pojkar respektive flickor även om genusrollerna är i förändring, samtidigt befästs pojken som norm då det maskulina framställs som överordnat det feminina, samt att genomgående bestäms genus på läroböckernas fiktiva personer vilket medför att genusneutrala benämningar utelämnas i stort. Läroböckerna motverkar till viss del normer kopplade till genus som kan verka för ojämlika maktförhållande, samtidigt som dessa stundtals reproduceras. Den här studien synliggör, och i vidare bemärkelse även motarbetar, negativa könsmönster vilket är en del av skolans läroplan samt är betydelsefullt inom skolämnet matematik då läroböcker dominerar undervisningssituationer.

Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer få kunskap om slöjdlärares upplevda hinder och gynnsamma faktorer i ämnesövergripande samarbeten. Studien ämnar även att undersöka hur elevernas betyg i slöjd påverkas av ett ämnesövergripande arbetssätt. Intervju som metod har valts för att urskilja mönster av gemensamma erfarenheter av ämnesövergripande undervisning hos undervisande slöjdlärare. Mönstren har sedan tolkats in i olika teman som presenteras i studiens resultat. Resultatet visar att de intervjuade slöjdlärarna är relativt överens om vilka hinder och gynnsamma faktorer de upplever i utveckling av ämnesövergripande samarbeten. Resultatet identifierar fyra teman vilka nämns likväl inom kategorin hinder som kategorin gynnsamma faktorer. Denna studie visar dock ingen signifikant skillnad i betygsresultat när ämnesövergripande undervisning förekommer.

Sammanfattning/AbstractWiktorell, Paula (2018). Ordförrådsinterventioner för elever med språkstörning i högstadieåldern – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur man kan genomföra insatser för att utveckla ordförrådet hos elever med språkstörning samt hur insatserna kan organiseras. Fokus för litteraturstudien kommer därför att vara att undersöka de ordförrådsinterventioner som tidigare har genomförts för elever med språkstörning i högstadieåldern och publicerats. Studien kan utgöra en grund för speciallärare med inriktning mot grav språkstörning för att planera, organisera och genomföra insatser för att stärka elevernas ordförråd. Syfte och frågeställningarSyftet med litteraturstudien är att genom tidigare forskning identifiera och sammanställa interventioner som kan utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning och genom detta öka möjligheten till skolframgångar för eleverna. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur insatserna var organiserade.•Vilka interventioner visar tidigare forskning har varit framgångsrika för att utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning?•Hur organiserades insatserna? TeoriOrdförrådet har en stor betydelse för elevers lärande och tillägnandet av nya ord utgör en stor utmaning för elever med språkstörning. Svårigheterna med att lära in nya ord och använda dem i en kontext kan påverka både elevernas akademiska möjligheter och sociala kontakter. Barn som har en språkstörning har ett ordförråd som innehåller färre ord än sina jämnåriga och deras kunskap om orden är grundare (McGregor et al, 2013). Min teoretiska ansats tar sin utgångspunkt i Schmitts (2014) teorier kring ordförrådet och dess organisation och utveckling. MetodStudien är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom den vetenskapliga forskning som har presenterats inom det aktuella området under en tioårsperiod identifiera och sammanställa insatser som kan utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning samt hur insatserna har organiserats. Litteratursökningen har skett i flera steg och med stöd av PESICO-metoden som stöd för att säkerställa artiklarnas relevans för studien. ResultatI sökningen efter relevanta artiklar fann jag fyra stycken, två som handlade om en-till-en-träning tillsammans med logoped och två handlade om träning i helklass där läraren/lärarna handleddes av en logoped. Den gemensamma nämnaren för samtliga studier var att det fanns tillgång på logoped på skolorna och att de kunde se en positiv effekt hos eleverna efter interventionens slut. Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationerna man kan dra är att det behövs mer forskning inom området som sedan kan spridas ut till skolorna. Här skulle ett samarbete mellan specialpedagoger och logopeder kunna leda till att elever med språkstörning får hjälp och stöd både individuellt och i klassrummet. I svensk skola är det inte vanligt att logopeder finns tillgängliga som stöd till elever och för att handleda lärare utan att det blir ett uppdrag för specialpedagoger och speciallärare att genomföra detta. Ebbels et al. (2016) hävdar att logopedstöd skall finnas tillgängligt för elever med språkstörning, även för äldre elever med dessa svårigheter. Nyckelordhögstadiet, intervention ordförråd, språkstörning, 13-16 år.

AbstractProblemområde: Övergången från mellanstadiet till högstadiet upplever många matematiklärare som en problematisk situation för eleverna. Den information som förmedlas är inte alltid tillräcklig och inte alltid den information som mottagande lärare efterfrågar. Samtidigt som avlämnande lärare saknar kunskaper om vilken information mottagande lärare vill ha.Syfte: Att undersöka lärares uppfattning om övergången mellan årskurs 6 och 7, med fokus på hur och vilken information om elevers kunskaper i matematik som överförs.Teoretisk ram: I mitt arbete utgår jag ifrån den sociokulturella teorin med medierande verktyg i centrum. Medierande verktyg är ett huvudbegrepp inom teorin, som fungerar som stöd för lärare vid övergången.Metod: En kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma mellanstadielärare och högstadielärare ligger till grund för analys och diskussion.Resultat och analys: Min studie visar att den information som överlämnas delas in i tre delar och överförs på olika sätt. Den formella informationen angående social status, exempelvis diagnoser och åtgärdsprogram, lämnas skriftlig. Den formella och summativa informationen angående resultat på nationella prov och andra prov som förmedlas muntligt och skriftlig. Den informella informationen som handlar om elevens sociala status, sådan som är för känsligt att skriva ned i ett formellt sammanhang samt generella kunskaper i matematik, lämnas muntlig.Slutsats: Det som mottagande lärare saknar är mer information om elevers kunskaper i matematik, eftersom informationen de får är alldeles för kortfattad och generell, den borde vara längre och mer specifik. Även avlämnande lärare efterfrågar vilken information som mottagande lärare vill ha. Därför behövs bättre kommunikation och samverkan vid övergångar mellan stadier.Nyckelord: högstadiet, matematik, mellanstadiet, sociokulturell teori, övergångar.

Studien har som syfte att ta reda på hur matematiklärare årskurs 7–9 använder läxor, samt hur och under vilka omständigheter deras arbetssätt med läxor varierar, för att sedan kunna ta reda på vad som är gemensamt i deras arbetssätt, som förklarar hur det får elever att göra läxor. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer och metodansatsen som användes var modifierad grundad teori. I studien beskrivs genomförandet och analys av data. Resultatet består av en kärnkategori och fem underkategorier, vilka grundas på koder härledda från datamaterialet. Underkategorierna består av olika omständigheter under vilka lärarnas arbetssätt varierar. Kärnkategorin utgörs av vad som är gemensamt under olika omständigheter, för att få eleverna att göra läxor. Gemensamt under olika omständigheter, är att lärarna på olika sätt är tydliga med vad de vill uppnå och hur det ska uppnås, vilket leder till tydliga förväntningar. Forskning används för att ange teoretiskt stöd och förklara vad olika arbetssätt under olika omständigheter kan innebära.

Syftet med arbetet är att klarlägga hur olika miljöetiska hållningar presenteras i läroböcker inom ämnet biologi vid högstadiet. De miljöetiska hållningarna sammanfattas som antropocentrism, intergenerationell antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Arbetet utgår ifrån att de olika miljöetiska kategorierna diskuteras och används i samhället diskursivt och att de diskurserna fått olika genomslag i läromedlarna. Metoden som används för undersökningen är därför den kritiska diskursanalysen enligt Fairclough, där diskurser undersöks i tre nivåer: en textanalys klarlägger hur diskurser är synliga på textens mikronivå, den diskursiva praktiken i texterna belysas och den sociala praktiken undersöks som en mer överordnande syn. Uppsatsen undersöker fyra läroböcker som är vanligt förkommande i undervisning i biologi vid högstadiet. Resultatet visar på att i stor utsträckning dominerar den intergenerationella antropocentriska miljöetiken i samband med hållbarhet medan de olika böcker framvisar tydliga skillnader i användningen av den antropocentriska, den biocentriska eller den ekocentriska miljöetiken.

Att börja arbeta för ekologisk hållbarhet är något som är brådskande. Frågan om biologisk mångfald har blivit en av de vanligaste globala miljöfrågorna. Miljömedvetna ungdomar är potentiellt de största förändringsagenterna för långsiktigt skydd och hantering av miljön. Således är det intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder eleverna har i högstadiet. Därför genomfördes denna studie för att bedöma eleverna kunskapsnivå och attityd till miljön samt för att se om det finns samband mellan elevens kunskaper om ekologi och attityder till miljö. Undersökningen genomfördes på ett högstadium i en mindre kommun i norra Sverige. Studien har en metodologi av kvantitativ karaktär. Studien har utförts med hjälp av enenkätundersökning. Enkäten skickades ut digitalt via e-post till elever, där respondenterna själva besvarade en uppsättning frågor. Enkäten besvarades av 80 respondenter i årskurs 9. Resultaten avslöjade att en majoritet av eleverna besvarar de grundläggande ekologi kunskaps frågor på ett tillfredställande sätt samt att eleverna har en positiv attityd och stark miljöhänsyn. Det finns ett samband mellan kunskap och elevernas attityd till miljön, detta innebär kunskap som eleverna besitter om ekologi även påverkar deras attityd till miljön i den här studien. Sambandet mellan kunskap och attityd till miljön är starkt positiv. Eleverna har positiv attityd till miljöfrågor och uppvisar tillräckligt ekologikunskap nivå.