Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling.

Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?

Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare definierar handlingskompetenssamt hur lärare arbetar för att utveckla elevers handlingskompetens för hållbar utveckling i NOundervisningen.Det erhållna resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuermed verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar bland annat att lärarna var obekantamed begreppet handlingskompetens för hållbar utveckling samt att detta påverkar derastolkningar av styrdokumenten och antalet olika arbetssätt lärarna använder i NOundervisningen.Resultatet visar även att lärare arbetar med ämnesintegration i NOundervisningenför att synliggöra ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. Samtliga lärareberättar att de använder sig av ett praktiskt arbetssätt för att få elever att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling och hälften av lärarna beskriver att de arbetar meddiskussioner, ställningstaganden och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar även att lärarna istudien inkluderar arbetssätt i NO-undervisningen som kan ge elever möjlighet att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling trots att lärarna var obekanta med begreppet. Enslutsats är att lärare kan behöva utveckla sin förståelse för begreppet handlingskompetens förhållbar utveckling, exempelvis genom att erbjudas fortbildning, för att öka möjligheten attutveckla sin förståelse för innehållet i undervisningen samt kunna belysa fler aspekter avhandlingskompetens i NO-undervisningen. / <p>NO-teknik</p>

No description available.

Studiens syfte har varit att bidra med didaktisk forskning om hur elever reagerar känslomässigt på ämnesinnehållet hållbar utveckling, det vill säga deras ämneskänslor. Syftet har även bestått i att undersöka hur lärare kan förhålla sig till dessa känslor, både när de uppstår och när lärare planerar sin undervisning. Avgränsning har dragits till de naturorienterande ämnena och endast högstadielärare har intervjuats. Insamlingen av data har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen har därefter transkriberadats och därefter analyserades med analysmetoden tematisk analys. Ur analysen identifierades totalt nio ämneskänslor; hopp, engagemang, intresse, hopplöshet/uppgivenhet, frustation, oro, förnekelse, ointresse och förvirring. Det identifierades två huvudstrategier som lärarna använde sig av för att bemöta känslorna i undervisningen. Den första strategin bestod i att lyssna och bekräfta elevens känslor och den andra strategin var att genom diskussioner hjälpa eleven att komma längre i sina tankebanor. I huvudsak identifierades tre sätt att använda sig av känslorna i undervisningen; att använda sig av känslor för att väcka engagemang, att undvika uppkomsten av negativa känslor och slutligen, att förmedla positiva bilder av framtiden. Studiens resultat visar att det finns många ämneskänslor kopplade till innehållet hållbar utveckling och att dessa både kan vara utgångspunkten för ett engagemang eller fungera som en blockering till handling. Det indikerar även att behovet av mer didaktiska forskning på ämneskänslor påverkan på undervisning om hållbar utveckling behövs.

I detta examensarbete undersöks vilka förutsättningar elever har i historieämnet för att utveckla kunskap om människans förhållande till naturen ur ett historiskt perspektiv. Vidare hur denna kunskap ger de förutsättningar som krävs för att fördjupa sitt historiemedvetande och utveckla en handlingskompetens. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring detta område, narrativa teorier samt principer i form av kriterier för en ”god lärobok” har vi analyserat läroböcker för kurserna historia 2 och 3 utifrån ett miljöperspektiv. Utifrån denna analys är våra slutsatser att läroböcker som ger goda förutsättningar för elever att utveckla en handlingskompetens ska möjliggöra att den kunskap som förmedlas i innehållet ska också kunna beprövas i textfrågor. Textfrågornas ska följaktligen vara formade så att eleverna aktiveras på så sätt att de kan förstå att kunskap om dåtiden har betydelse för nutid för att kunna agera i sin framtid.

Utbildning för hållbar utveckling (UHU) är ett koncept som trätt fram i syfte till att öka unga människors handlingskompetens. Den tidigare forskningen lyfter fram fyra komponenter som är väsentliga för att elever ska utveckla en handlingskompetens. Dessa är holism, autenticitet, pluralism och deliberation. Däremot påvisar tidigare att det är problematiskt att undervisa om hållbar utveckling med avseende på UHU då det anses vara för komplext. Den bakomliggande orsaken förhåller sig till att hållbarhetsfrågor berör olika värderingar, intressekonflikter och perspektiv men även att tillvägagångsätt över hur man kan införa ett undervisningskoncept med avseende på UHU, inte gjorts i den mån som det behövs. Ett sätt att undervisa utifrån dessa fyra komponenterna för att elever ska utveckla handlingskompetens, är genom rollspel där eleverna får en möjlighet att belysa olika perspektiv och synvinklar i en viss situationen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett rollspel kan medföra att elever utvecklar handlingskompetens och därmed bidra till ett tillvägagångsätt för att undervisa enligt UHU:s principer. För att göra det inkorporerades de fyra komponenterna i de didaktiska frågorna och därmed konstruerades en modell som användes för planering av ett lektionsupplägg. Lektionsupplägget prövades och omprövades med hjälp av didaktisk modellering och med hjälp av praktisk epistemologi analys har jag kunnat extrahera den data jag behöver för vidareutveckling av modellen. Utifrån studiens analys och resultat är förutsättningar för att elever ska utveckla handlingskompetens beroende på elevernas förståelse av det holistiska perspektivet och hur eleverna i rollspelet deliberativt bemöter varandra i ett pluralistiskt förhållningsätt, det vill säga hur eleverna belyser komplexitet, intressekonflikter och de olika perspektiv.

The purpose of this study is to examine how primary school teachers in preschoolclass - 3rd grade interprets and handle sustainable development in geography related education. Furthermore, the purpose is to examine how teachers think their teaching to sustainable development will be affected in the future, owning to the new syllabus-22. Previous research related to teachers´ adaptions to new syllabuses, points out that teachers often falls back to using the previous edition of the syllabus instead of using the new one. Six teachers from preschool up to third grade participated in the investigation. Two of the teachers in the study work in a private school, and the rest of the teachers work in public schools. The qualitative interviews with the respondents in the study were performed over email. The theoretical approach is based on the three aspects of sustainable development, four teachingtraditions and the theory of pragmatism. The result of this study shows that teachers interpret the concept of sustainable development mainly from the ecological aspect, and that the normative enviromental teaching tradition, is the most prominent. The motivation is that the teachers want their pupils to create good habits. The result also concludes that teachers strive to get their pupils to achieve actioncompetence. During the lessons, practical work in forms of recycling and local area studies were a common form of education according to the teachers. The study also reveals that most of the teachers will not change their education according to sustainable development when the new syllabus - 22 in geography will be applied (Skolverket, 2022).

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur pedagoger tolkar och utvecklararbetet kring begreppet hållbar utveckling utifrån den kunskap de besitter. Teorier omkunskap och hållbar utveckling samt begreppet handlingskompetens är centrala delar iföreliggande studie. Studien utgår från en kvalitativ metod och är grundad påsemistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två förskolor i södraSverige. Studien utgår från två forskningsfrågor: (1) hur förhåller sig pedagoger tillbegreppet hållbar utveckling ur ett lärandeperspektiv samt (2) om normer och värderingarsynliggörs, hur speglas dessa i pedagogernas arbete med kunskapsbildning för hållbarutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogers uppfattningar av begreppet hållbarutveckling riktar sig åt de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social.Pedagogernas kunskapsbildning grundar sig i fortbildningen Grön flagg eller pedagogernaseget intresse. Främst sker lärandet för hållbar utveckling utifrån ämnen som kan göraskonkreta för barnen, till exempel källsortering och skräpplockning. Pedagogerna beskriversituationer där barnens handlingskompetens speglas. Pedagogerna anser att de verkar somförebilder för barnen. Det är främst den normerande undervisningsformen som synliggörsi pedagogernas beskrivningar av arbetet för lärandet av hållbar utveckling. Den styrs avattityder och värderingar som är grunden för om de agerar för hållbar utveckling.