Denna empiriska undersökning bygger teori som stödjer det faktum att undervisning om hållbar utveckling bör leda till att utveckla elevernas förmåga att agera demokratiskt och ansvarsfullt. Detta agerande består både att kunna ta ställning i frågor som berör dem och deras framtid, och att kunna använda sin kunskap och sina förmågor för att handla i kommande situationer. Studiens syfte är att kartlägga skolungdomars uppfattningar gällande deras lärande och deras aktivism samt engagemang i miljö- och klimatfrågor. Undersökningen genomfördes genom att samla in skolungdomars uppfattningar via en enkät bestående av 5 öppna frågor. Svaren analyserades och kategoriserades i fenomenografiska beskrivningskategorier. Analysen visade att det fanns stor variation i elevers uppfattningar om deras lärande i samband med undervisning om hållbar utveckling. Resultaten visar att ett djuplärande som främjar förståelse uppfattas både som essentiellt och att undervisningen utvecklar dessa förmågor. Intressant var att både formellt och informellt lärande ansågs viktigt för skolungdomarnas lärande. Dessutom åskådliggjordes en problematik som bestod i att skolungdomars positiva uppfattningar om aktivism och engagemang inte speglades i uppfattningarna om skolungdomarnas egen roll.

Detta är en kvalitativ studie om hur No-lärare i årskurs 4-6 upplever förutsättningarna att undervisa för hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena. Sex No-lärare från tre olika skolor i södra Sverige intervjuades med syftet att ta reda på deras erfarenheter och utmaningar från undervisning för hållbar utveckling ur ett didaktiskt perspektiv. Sverige har åtagit sig att arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom Agenda 2030 (UNDP, 2020) men det visar sig att större delen av våra skolor har svårt att leva upp till detta. Resultatet från denna studie tyder på att No-lärare har en begränsad förståelse för begreppet hållbar utveckling och Agenda 2030 samt att det finns en osäkerhet kopplat till undervisning för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling uppfattas av lärarna som omfattande och komplext, vilket speglar vad tidigare forskning visar. No-lärarna som intervjuats menar att de inte erbjuds relevant kompetensutveckling för att kunna undervisa pluralistiskt, vilket tidigare forskning efterfrågar. Slutsatsen för denna studie visar även att de intervjuade lärarna ser  ämnesövergripande undervisning som önskvärt samt att skolans ledning involverar hela verksamheten i arbetet.

Begreppet hållbar utveckling är ett brett och komplext sådant. Det råder delade meningar om hur hållbar utveckling uppnås, men något som många är överens om är att utbildning är en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Denna ska syfta till att ge barn och vuxna verktyg för att kunna göra medvetna val med hänsyn till flera aspekter. Ett av skolans övergripande mål är att förbereda eleverna för att kunna orientera sig i en komplex värld i ständig förändring. För detta förespråkas en holistisk och ämnesövergripande undervisning. Tidigare forskning framhåller även att det är önskvärt att undervisningen grundas i diskussioner med öppna svar för att hjälpa elever utveckla handlingskompetens. Läraren har en betydande roll som förebild för engagemang med en problematiserande kritisk hållning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling som kan finnas bland lärare och lärarstudenter. Detta utreds genom att ta reda på vilken komplexitet som framkommer i lärarnas tolkning av hållbar utveckling, samt vilka lärsituationer de ser som önskvärda för detta. För att besvara våra frågor insamlades empiri via två intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp. Utifrån respondenternas utsagor gjordes en innehållsanalys. I resultatet framkom både enkla och komplexa förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling - vilket i sin tur tenderar att avspeglas på vilka lärsituationer som anses vara önskvärda. Vi såg att det främst var studenter som problematiserade begreppet hållbar utveckling utifrån flera perspektiv, medan verksamma lärare fokuserade på enskilda konkreta handlingar. Vår studie visar även att det bland våra respondenter finns en ambition att bedriva undervisning som problematiserar begreppet hållbar utveckling. Respondenterna uttrycker även en önskan om kollegial samverkan för ökade kunskaper och inspiration för lärande för hållbar utveckling.

Teaching can be perceived as a complex concept, as can sustainable development and what these concepts mean for preschool activities. Therefore, support materials for teaching sustainable development are likely to be used by preschool staff. There is evidence that teachers need to know how to teach in order to promote children’s action competence in sustainable development. Against this background, this study aims to analyse such support materials through a qualitative content analysis. The study’s theory is based on the Education for Sustainable Development (ESD) framework and qualifications that characterise teaching that promotes children’s action competence in sustainable development. Collected data consists of parts from three Swedish-language support materials aimed at preschool. The study shows that the support materials generally fulfil the study’s analysis criteria for promoting children’s action competence. These support materials can contribute to the development of knowledge about sustainable development, promote the belief in one’s own competence to change, strengthen courage and commitment and the will to change, and promote responsibility. Furthermore, the support materials are open to different end products and, through their use, enable children to reflect on different ways of acting and reasoning. Differences between the three support materials are that two of them direct opinions towards normalised actions, which according to the study’s theory should not be included in teaching to promote children’s action competence. The support materials vary in the description of the conditions required to use the content in practice, with one of them requiring more subject knowledge from the pedagogue than the others. And one of them contains leading questions rather than open questions. The results show that the three support materials could be used in preschool to promote children’s action competence in sustainable development. The range of available support materials for teaching sustainable development that clearly aim to promote action competence is limited and therefore a challenge may be to find a suitable support material that meets such a purpose. / Undervisning kan uppfattas som ett komplext begrepp, likaså hållbar utveckling och vad dessa begrepp innebär för förskolans verksamhet. Därför kan stödmaterial avsett för undervisning om hållbar utveckling troligen vara något som används av förskolepersonal. Det finns grund för att lärare behöver veta hur de kan undervisa för att främja barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Med detta som bakgrund syftar studien till att analysera sådana stödmaterial genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teori är utifrån ramverket Utbildning för Hållbar Utveckling (UHU) och kvalifikationer som utmärker undervisning som främjar barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Insamlade data består av delar från tre svenskspråkiga stödmaterial riktade till förskolan. Studien visar att stödmaterialen över lag uppfyller studiens analyskriterier för att främja barns handlingskompetens. Stödmaterialen kan bidra till att utveckla kunskaper om hållbar utveckling, främja tron på egen kompetens att förändra, styrka mod och engagemang för samt viljan att förändra och främja ansvarstagande. Vidare är stödmaterialen öppna för olika slutprodukter och ger genom användandet barn möjlighet att reflektera kring olika sätt att agera och resonera. Skillnader mellan de tre stödmaterialen är att två av dem riktar åsikter mot normerade handlingar, vilket enligt teorin inte ska finnas med i undervisning för att främja barns handlingskompetens. Stödmaterialen varierar i beskrivandet av vilka förutsättningar som krävs för att använda innehållet i praktiken, där bland annat ett av dem kräver mer ämneskunskaper hos pedagogen än de övriga. Och ett av dem innehåller ledande frågor snarare än öppna. Resultatet visar att de tre stödmaterialen skulle kunna användas i förskolan för att främja barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Utbudet av tillgängliga stödmaterial till undervisning om hållbar utveckling som tydligt syftar till att främja handlingskompetens är begränsat och därför kan en utmaning vara att finna ett lämpligt stödmaterial som uppfyller sådant syfte.

Undersökningen  belyser vikten av undervisning för hållbar utveckling inom naturvetenskapliga ämnen på högstadiet. Det betonas att i en tid av ökande miljöutmaningar och komplex global verklighet är det avgörande att eleverna förstår sambanden mellan naturvetenskap, hållbarhet och samhällsutveckling. För högstadielärare är detta en central och betydelsefull uppgift. Att undervisa i hållbar utveckling innebär inte bara att förmedla fakta utan också att inspirera och vägleda eleverna till en kritisk syn på ämnena. Undersökningen  framhäver att integrera verkliga situationer och problem i undervisningen samt främja elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Det poängteras också vikten av ämnesövergripande perspektiv och samarbete över ämnesgränserna för en heltäckande förståelse av hållbar utveckling. Högstadielärare spelar en avgörande roll inte bara i klassrummet utan också genom att engagera eleverna i projekt utanför skolan, vilket ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper på verkliga problem och utveckla en känsla av ansvar och medborgarskap. Trots utmaningarna i att undervisa för hållbar utveckling, betonas de betydande belöningarna genom att forma unga sinnen och inspirera till hållbarhet för framtida generationer. För att genomföra forskningen användes en Google Formulär-enkät med 10 frågor om naturvetenskap (NO). En länk till enkäten distribuerades till NO-lärare via e-post, vilket möjliggjorde snabb spridning över olika geografiska områden. Forskarna använde Google Formulär för att samla in och organisera svar i realtid. Efter att tillräckligt många svar hade samlats in, genomfördes en noggrann analys för att identifiera gemensamma teman och trender bland NO-lärarna. Undervisningen om hållbar utveckling betonas som avgörande och kräver anpassning för att engagera och inspirera eleverna. Kopplingen mellan teori och praktik är viktig, liksom att undervisningen inkluderar sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner samt främjar individens ansvar. I biologiundervisningen finns möjligheter att engagera eleverna genom praktiska erfarenheter och ämnesintegration, vilket bidrar till en bredare förståelse för ämnet. En helhetsbild av hållbar utveckling främjas genom ämnesöverskridande och tematiska ansatser. Inkluderande lärmiljöer och varierande undervisningsmetoder är viktiga för att främja inlärning.  Resultaten visar en ökad medvetenhet och engagemang hos eleverna i miljöfrågor, men de känner sig maktlösa att påverka förändringar. Det betonas vikten av att integrera hållbarhetsfrågor i utbildningssystemet, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen, för att stärka elevernas förståelse och engagemang för ämnet. Undervisningen om hållbar utveckling kräver en holistisk syn och flexibelt tillvägagångssätt för att vara meningsfull och engagerande för eleverna, och för att förbereda dem för dagens samhälleliga utmaningar. / The survey highlights the importance of teaching for sustainable development in science subjects at the secondary school level. It emphasizes that in an era of increasing environmental challenges and a complex global reality, it is crucial for students to understand the connections between science, sustainability, and societal development. For secondary school teachers, this is a central and significant task. Teaching sustainable development involves not only conveying facts but also inspiring and guiding students towards a critical perspective on the subjects. The survey underscores the importance of integrating real-life situations and problems in teaching, as well as promoting students' critical thinking and problem-solving skills. It also emphasizes the importance of interdisciplinary perspectives and collaboration across subject boundaries for a comprehensive understanding of sustainable development. Secondary school teachers play a crucial role not only in the classroom but also by engaging students in projects outside of school, providing them with opportunities to apply their knowledge to real-world problems and develop a sense of responsibility and citizenship. Despite the challenges in teaching for sustainable development, the significant rewards are emphasized through shaping young minds and inspiring sustainability for future generations. To conduct the research, a Google Forms survey with ten questions about natural science (NS) was utilized. A link to the survey was distributed to NS teachers via email, enabling rapid dissemination across different geographical areas. The researchers used Google Forms to collect and organize responses in real-time. After a sufficient number of responses were collected, a thorough analysis was conducted to identify common themes and trends among NS teachers. Teaching about sustainable development is highlighted as crucial and requires adaptation to engage and inspire students. The link between theory and practice is important, as is ensuring that teaching includes social, environmental, and economic dimensions while promoting individual responsibility. In biology education, opportunities exist to engage students through practical experiences and subject integration, contributing to a broader understanding of the subject. A holistic view of sustainable development is promoted through interdisciplinary and thematic approaches. Inclusive learning environments and varied teaching methods are important for promoting learning. The results show increased awareness and engagement among students in environmental issues, but they feel powerless to effect changes. The importance of integrating sustainability issues into the education system, especially within scientific subjects, is emphasized to strengthen students' understanding and engagement with the subject. Teaching about sustainable development requires a holistic approach and flexible methodology to be meaningful and engaging for students, and to prepare them for today's societal challenges.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på. I resultatet framkom att hållbar utveckling förekommer i både Lpo94 samt i Lgr11 och att en mindre innehållslig utveckling har skett. I diskussionen belyses att alla delar, det vill säga de kriterier som studien utgick från, förekom, dock framkommer inte vikten av att undervisa för en hållbar utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Vidare förs en diskussion kring de förändringar gällande hållbar utveckling som skett i Lgr11 i förhållande till Lpo94 samt vilka orsaker som kan finnas till att vissa lärare inte bedriver en undervisning för hållbar utveckling. / The aim of this study is to research what levels of teaching sustainable development issues are to be found within Lpo94. Based on our own experience within school, it appears that sustainable development is barely apparent. This is despite the fact that Sweden is party to international agreements where it is specifically laid down that education for sustainable development has to be prioritised witch is a second major reason for undertaking this study. Another reason for the study into how far sustainable development actually occurs within Lpo94 arises from the fact that a new curriculum, Lgr11, is due to come into force on 1 July 2011. The study therefore in addition aims to ascertain whether in the Lgr11 curriculum the issue of sustainable development has been sufficiently and effectively taken forward from Lpo94. A method triangle was used as a tool when analysing the curricula, in a form of content analysis, text analysis and comparative analysis. Certain criteria were determined before the commencement of further studies based on our definition of sustainable development, on which the whole study would later build. The results showed, out of the criteria that the study took as its starting point, that sustainable development does appear in both curricula and that a small degree of progress has been made in Lgr11, however the importance of teaching sustainable development taken in its entirety is not shown to have been established. The actual developments of the teaching of sustainable development issues from the first to the new curriculum is not effectively apparent, nor are the wider reasons and underlying causes as to why some teachers do not include sustainable development as part of the education.

Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling? Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning. Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling. / The aim of the study at hand is to develop knowledge about the process of developing action competence for sustainable development. The overall research question explored is: How do young people experience that they have developed aspects of action competence forsustainable development? For the purposes of this study, action competence for sustainable development is defined as willingness and capability to act for changes in individual life style, as well as for structural changes of society, in a way that includes responsibility for present and future generations,globally. Life-world phenomenology provides the theoretical foundation of the study. Through purposive sampling, individuals have been found who, through different action strategies, engage in sustainability issues as for example climate change, bio-diversity and social justice. From a larger sample, three young adults have been selected for several life storyinterviews. Data has been analyzed and interpreted by use of narrative methodology. The result is presented as three stories, presented as thick descriptions, through whichthe winding paths towards aspects of action competence, as experienced, appear. This is followed by an integrative analysis presenting six themes that have emerged in theanalyses as relevant in the process of developing action competence for sustainable development: emotional reactions; perceived competence; contrasts and normative foundation;action permeation; trust and faith from adults and in adults; and social belonging in contrastto outsidership. Major motives and driving-forces for sustainability actions that emerge inthe stories are: emotional reactions initiating a desire for change and a desire to act; longingfor meaningfulness; a desire to feel comfortable with what you can contribute; and longing for belongingness. The findings are discussed in relationship to previous research and a modelof a possible way to develop aspects of action competence for sustainable development is introduced. This dissertation is part of a project supported by Formas, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.