I denna studie intervjuas människor som är verksamma inom undervisning om hållbar utveckling i Malmö. Vårt syfte med undersökningen är att studera Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan är ett medel för hur hållbar utveckling skall eftersträvas inom både det formella men även informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 är att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet är att öka elevers kunskap om hållbar utveckling samt förbättra undervisningen av den i skolan. Problematiken ligger i att planen inte når sin fulla potential. De verksamma lärarna var inte medvetna om vad denna verksamhetsplan hade för syfte, samt hur de kunde använda sig utav den i skolan. Resultatet visar att Verksamhetsplan 2010 skall fungerar som ett komplement i undervisningen för lärare i Malmö. Lärarna som vi intervjuar använder sig inte av Verksamhetsplan 2010 i den utsträckning som politikerna hade velat.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur undervisning i det naturvetenskapliga ämnet kemi kan bidra till att utveckla yngre elevers handlingskompetens för hållbar utveckling. De frågeställningar som låg till grund för studien var: På vilket sätt utvecklas elevernas handlingskompetens i samband med undervisning för hållbar utveckling? samt Vilka känslor uttrycker eleverna i samband med undervisning för hållbar utveckling? För att svara på detta har jag planerat och genomfört en lektionsserie i ämnet kemi samt utfört intervjuer med elever i årskurs två. Arbetssättet storyline har använts som verktyg för undervisningen och det sociokulturella lärandeperspektivet har utgjort en guidande princip för studien. Elevernas utveckling analyserades med hjälp av för- och efterintervjuer samt observationer.   Resultatet visade att elevernas handlingsförmåga utvecklades från individuella och reaktiva handlingar till kollektiva och förebyggande handlingar. Resultatet visade även att elevernas känslor förändrades under studiens gång och hade en inverkan på deras handlingar.

Studiens syfte har varit att få ökad kunskap om lärares erfarenheter gällande vilka möjligheter som undersökande arbetssätt ger för att främja elevers lärande om och för hållbar utveckling i årskurs F-3 samt vilka utmaningar som arbetssättet ger upphov till i relation till elevernas lärande. Resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs F-3. Resultatet visar att alla lärare har som mål i undervisningen att eleverna ska lära sig att ta hand om vår jord. Indirekt strävade alla lärare efter att utveckla elevernas handlingskompetens, men det var de lärare som arbetade kontinuerligt med ett undersökande arbetssätt som kunde beskriva detta tydligast. Alla lärare var dock överens om att eleverna fick djupare kunskaper när de undervisade med ett undersökande arbetssätt. Fem av lärarna kunde se hur eleverna fick förståelse för att vi kan skapa en hållbar framtid vid undervisning med undersökande arbetssätt. Dessa fem beskrev även hur eleverna blev motiverade, kände meningsfullhet och utvecklade både sociala färdigheter och språkkompetens i elevdiskussionerna i samband med deras undersökningar. Det som gav utmaningar för elevernas möjligheter att lära för hållbar utveckling var främst lärarnas kunskaper om vad som skulle undervisas samt möjligheterna att kontinuerligt kunna undervisa med ett undersökande arbetssätt. En slutsats i studien är att lärarna skulle behöva fortbildning i lärande för hållbar utveckling, men även ett stöd från organisationen för att kunna arbeta med undersökande arbetssätt kontinuerligt.

The purpose of the study is to contribute with more knowledge about how  preschool educators experience children’s influence in relation to the preschool's curriculum goals regarding physics and sustainable development. The study method consists of two sub-studies, a questionnaire survey and an interview study. The questionnaire was answered by 30 active educators in the preschool and the interview study contains six semi-structured interviews with preschool teachers. To analyze collected data material, a phenomenographic method approach is applied. The results of the study show that there is a great variation in how preschool educators describe physics and sustainable development both for themselves and for the children. The physics teaching that the educators describe shows that physics in preschool is mostly about floating, sinking and friction. Sustainable development, on the other hand, is described less frequently. Participants have difficulty applying an interdisciplinary approach when it comes to these topics. On the other hand, they view a subject-integrated teaching regarding physics and sustainable development positively. In our study, we conclude that the educators during our interviews were interested in a broader view of how to connect subject-integrated teaching regarding physics and sustainable development in preschool. Action competence is a concept in sustainable development that is used to understand that human action has consequences in the areas that sustainable development affects. The study's conclusion is that children’s action competences was a new concept for most of the people who participated in the study, but it was a concept that they could relate to preschool teaching.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka begreppet environmental literacy, en slags förståelse för och handlingskompetens inför olika miljörelaterade frågor och problem, samt dess betydelse inom undervisning. Vi använder det engelska begreppet för att det inte finns någon vedertagen svensk översättning. I dagens samhälle har frågor om miljö och hållbar utveckling blivit centralt vilket gör att elever som framtida samhällsmedborgare, behöver utveckla kunskaper och ökad handlingskompetens för att hantera dessa frågor. Syftet har således varit att undersöka hur lärares miljöundervisning kan bidra till att utveckla lågstadieelevers environmental literacy. För att kunna undersöka detta har tre delfrågor formulerats i syfte att ta reda på vad environmental literacy är, varför det är viktigt och hur undervisning kan se ut i relation till environmental literacy.  För att besvara dessa frågor har vi systematiskt sökt utifrån databaserna ERIC, ERC, Swepub, Libsearch och Google scholar genom att kombinera olika relevanta sökord. Främst har vi sökt utifrån begreppen sustainable development, environmental education och environmental literacy. Vi har även använt oss av sekundärsökningar för att finna ytterligare relevant forskning som kan belysa frågeställningen. Denna sökprocess gav oss 14 artiklar som underlag till kunskapsöversikten. Dock bör det lyftas att environmental literacy är ett begränsat begrepp, vilket kan bidra med brister i metoden.  Resultatet visar att environmental literacy består av flera förmågor som innefattar att ha kunskaper, ansvarskänsla och handlingskompetens inför att hantera miljöproblem och leva hållbart. Dessutom har det blivit tydligt att environmental literacy är viktigt att utveckla för att skolan ska kunna fostra framtida samhällsmedborgare till att verka för en hållbar miljö både för nutida och kommande generationer. Slutsatsen är således att environmental literacy är viktigt att utveckla redan i lågstadiet och att läraren får en avgörande roll i att anpassa undervisningen så att eleverna kan utveckla kritiskt tänkande och en självständighet inför att lösa miljöproblem. Däremot är environmental literacy ett begränsat begrepp inom den svenska skolan vilket gör att det kan vara intressant att forska vidare om dess betydelse och påverkan på undervisningen i Sverige.

Ett av skolans uppdrag är att belysa om olika samhällsfunktioner och hur vårt sätt att leva på kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. All undervisning ska enligt skolans styrdokument genomsyra ett övergripande miljöperspektiv, där eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de själva kan vara med och påverka och ta ansvar för den miljö de vistas i. Tidigare forskning om hållbar utveckling i skolans undervisning riktar främst in sig mot elever i de högre skolåren och barn i förskolan, men inte lika mycket till lärare och elever på lågstadiet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse av hur lågstadielärare tolkar begreppet hållbar utveckling, hur det kommer till uttryck i deras undervisning och även vilka förmågor de önskar att eleverna utvecklar. För att undersöka detta har jag intervjuat sex lågstadielärare. Svaren har sedan analyserats och jämförts med olika lärandeteorier och tidigare forskning kring området hållbar utveckling.  Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om begreppet hållbar utveckling i första hand handlar om ekologiska aspekter, om vårt klimat och vår natur samt hur vi på bästa sätt kan ta hand om den. Vidare går det att identifiera att deras undervisning innehåller en blandning av flera lärandeteorier men att det är övervägande normativa och pluralistiska förhållningsätt som dominerar. Dessutom upplever lärarna att läroplanens uppdrag kring området hållbar utveckling lämnar utrymme för fria tolkningar samt att det är svårt att anpassa undervisningens innehåll till en nivå som passar elever på lågstadiet. Lärarna önskar också att eleverna utvecklar färdigheter som hjälper dem att ta miljövänliga beslut. Beslut som gynnar ett hållbart samhälle.

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ”This is it”, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete.För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ”This is it”. Vi ville undersöka om Storyline som undervisningsmetod skapar förutsättningar för utveckling av ”speciella” kompetenser hos eleverna, kompetenser som vi anser innefattas av eller är en grund till utvecklingen av handlingskompetens. Förmågorna som avses är: kritisk granskning, empati, respekt, tillit, samarbetsförmåga, problemlösning och ansvarstagande. Arbetet består av två delar: den ena är resultatet från vårt empiriska material och den andra är den Storyline som utgör den färdiga produkten. / Teaching action competence through Storyline – a bridge to future science education

Studiens syfte är att synliggöra barns meningsskapande och handlingskompetens i en undervisningssituation om bin och binas relation till människa och samhälle. Studien analyseras utifrån praktisk epistemologisk analys (PEA) och ramverket Action Competence for Insect Conservation (ACIC). Resultatet i föreliggande studie visar hur barns meningsskapande och samtalets innehåll både påverkas och omformas genom barns språkliga handlingar. Språkliga handlingar visar sig genom det barnen säger, frågar om och diskuterar med varandra. Barnen visar på en utveckling i de språkliga handlingar som utförs och även tillämpning av olika strategier för biets levnadssätt. Genom att testa att placera ut mat, blommor och även bin tillämpar barnen handlingskompetenserna i linje med ACIC-ramverket. Studien bidrar med ett didaktiskt språk baserad på barnens handlingar, som kan kombineras med ACIC-ramverket och skapa en gemensam röd tråd för förskolans utbildning inom insekters biologiska mångfald. En röd tråd i form av ett gemensamt språk för förskollärarprofessionen inom undervisning om insekters biologiska mångfald. / The purpose of this study is to emphasize the meaning-making and action competence of children in a teaching session regarding bees and their relationship to humans and society. The study is analyzed based on practical epistemological analysis (PEA) and the Action Competence for Insect Conservation framework (ACIC). The result of the study shows how the meaning-making and subject of conversation is both affected by and shaped through the linguistic actions of children. The linguistic actions are manifested through what the children say, ask about and discuss with each other. The children demonstrate development in linguistic actions as well as in how to apply strategies to conservate the bees. By placing out food, flowers, and other bees the children are applying action competences in line with the ACIC framework. The study contributes with a didactic language based on the actions of the children. This can be used in combination with the ACIC framework to increase coherence in the preschool education regarding the biodiversity of insects. Coherence in the form of a common language within the preschool teaching profession regarding the biodiversity of insects.

Detta examensarbete riktar sig främst till tekniklärare för högstadiet och gymnasiet i Sverige och rör hur elever skulle kunna möta klimatförändringar i relation till lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens. Syftet är att reda ut hur skolmaterialen på globalamalen.se kan främja lärande för hållbar utveckling. Frågeställningen lyder: Hur kan skolmaterialen på globalamålen.se användas för att främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens i teknikundervisning? En reflexiv tematisk analys har utförts på ett underlag av dels rekommendationer om lärande för hållbar utveckling och dels forskning som beskriver hur undervisning kan påverka elevers handlingskompetens. Detta gjordes för att identifiera några didaktiska metoder som används av skolmaterial på hemsidan globalamålen.se och kan främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens. Skolmaterialen och de didaktiska metoderna kan användas i teknikundervisningens socioetiska dimension. Den tematiska analysen finner några didaktiska metoder, som formuleras som kriterier för att tydligare kunna jämföra olika skolmaterial, så att läsaren kan använda skolmaterialen på hemsidan som inspiration för sitt arbete med lärande för hållbar utveckling. Resultatet visar några didaktiska principer som används av skolmaterialen som undersökts. Dessa är: Möten med omvärlden Medbestämmande och elevinflytande Pluralism Genusperspektivet Kritiska perspektiv Elevernas perspektiv och idéer synliggörs Flera handlingsalternativ diskuteras Demokratiska kollektiva beslut Elevernas uttryck med flera sinnen Resultatet visar även vilka skolmaterial som använder vilka metoder, och detta sammanfattas bäst av resultattabellen i bilaga A. Slutsatsen är att flera av de didaktiska metoder som kan främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens är ovanliga i skolmaterialen som undersökts, men att alla skolmaterial tillsammans tar upp dessa principer på flera sätt, och att skolmaterialen med fördel kan jämföras i relation till varandra för att inspirera arbetet med lärande för hållbar utveckling och främja handlingskompetens. / This thesis is primarily aimed at technology teachers for lower and upper secondary school in Sweden and concerns how students could face climate change in relation to education for sustainable development (ESD) and action competence. The aim is to find out how the school materials on globalamalen.se can promote ESD. The question is: How can the school materials on globalamalen.se be used to promote ESD and action competence in technology education? A reflexive thematic analysis has been carried out partly on the basis of recommendations on learning for sustainable development and partly on the basis of research that describes how teaching can affect students' action competence. This was done to identify some didactic methods that are used by school materials on the website globalamålen.se and can promote ESD and action competence. The school materials and didactic methods can be used in the social and ethical dimension of technology education. The thematic analysis finds some didactic methods, which are formulated as criteria to be able to more clearly compare different school materials, so that the reader can use the school materials on the website as inspiration for their work with ESD.The result shows some didactic principles used by the school materials examined. These are: Meetings with the outside world Co-determination and student influence Pluralism The gender perspective Critical perspectives Students' perspectives and ideas are made visible Several options for action are discussed Democratic collective decisions Students' expressions with multiple senses The results also show which school materials use which methods, and this is best summarized by the results Table in Appendix Bilaga A. The conclusion is that several of the didactic methods that can promote ESD and action competence are unusual in the school materials examined, but that all the school materials together address these principles in several ways, and that the school materials can be advantageously compared in relation to each other in order to inspire work with learning for sustainable development and promote action skills.

Bakgrund Agenda 2030 för hållbar utveckling (HU) är den största utmaningen för mänskligheten och Sverige har valt att ha en ledande roll i detta arbete. Undervisning för HU är ett sätt att arbeta för att nå en del av de globala målen och läroplanen för Hem- och Konsumentkunskap (HK) omfattar HU i dimensionerna hälsa, ekonomi och miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka om HK-undervisning hade bidragit till engagemang och handlingskompetens för en HU hos åk 9 elever i Skåne.  Metod Studien genomfördes med en webbenkät där åk 9 elever i åtta skolor i Skåne svarade under vårtermin 2021. Chi-två test genomfördes för att undersöka eventuella könsskillnader med signifikansnivå p<0,05.Resultat I studien deltog 152 elever. Studien visade att nästan hälften av deltagarna ansåg att HK-undervisningen hade ökat deras kunskaper om HU, medan ungefär en tredjedel menade att de saknade verktyg för att kunna agera hållbart. Mer än hälften ville jobba aktivt och påverka sin familj mot hållbarare vanor, däremot upplevde 60% att deras förändringar inte skulle göra någon skillnad. Hela 90% hade försökt påverka familjen mot hållbarare vanor genom en eller flera handlingar. Områdena där deltagarna hade gjort mest förändringar och lyckats bättre att påverka sin familj var sopsortering och matsvinn. Området med lägsta engagemanget var klädkonsumtion. Flickor ville göra mer framtida förändringar i större utsträckning än pojkar (p=0,002). Slutsats Eleverna visade ett engagemang och en vilja att agera hållbart, men även en känsla av maktlöshet. Resultaten tyder även på att HK-undervisning delvis har påverkat eleverna, men att den kan förstärkas. Ökat antal undervisningstimmar, ökat ämnesövergripande arbete och involvering av föräldrar skulle kunna skapa bättre förutsättningar för en hållbarare framtid. / Background Agenda 2030 for sustainable development (SD) is the greatest challenge for humanity and Sweden has chosen to play a leading role concerning this issue. Teaching for SD is a way to achieve some of the global goals and the curriculum for Home Economics (HE) includes SD in the dimensions of health, economy and environment. Objective This study investigated whether HE-teaching has contributed to commitment and “action competence” for SD among 9th grade pupils in the County of Skåne (in southern Sweden).  Method The study was conducted through a web-based survey, answered by pupils in eight schools in Skåne during the spring-semester 2021. Chi-squared test were performed to see possible gender differences with a significance level of p <0.05. Results The number of research participants were 152. The study showed that almost half of the participants felt that HE-teaching had increased their knowledge about SD, but about a third thought that they lacked the tools to act sustainably. More than half wanted to work actively and influence their family towards more sustainable habits, however 60% questioned if their changes could make a difference overall. As many as 90% had tried to influence their family towards more sustainable habits through one or more actions. The areas where the participants had made most changes and managed to influence their family were waste sorting and food waste. The area with the lowest commitment was clothing consumption. Girls wanted to make more future changes to a greater extent than boys (p=0.002). Conclusion The pupils showed commitment and willingness to act sustainably, but they also showed a feeling of powerlessness. The results suggest that HE-teaching has partly affected the pupils, but that it can be strengthened. An increased number of teaching-hours, increased interdisciplinary work and involvement of parents could create better conditions for a more sustainable future.