Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelse av stress och utmattning. Min upplevelse är att det inte finns tillräckligt med forskning kring förskollärares upplevelser av stress och utmattning, men att det finns en större andel forskning kring lärares upplevelser. För att uppnå detta syfte genomfördes både en kvantitativ enkätundersökning och två kvalitativa intervjuer med förskollärare. Enkäten riktade sig till alla förskollärare medan intervjuerna gjordes med två förskollärare som har erfarenhet av stress på grund av sitt yrke. Svaren analyserades utifrån begreppet handlingsutrymme. Resultaten visar att förskollärare upplever hög nivå av stress. De främsta källorna till stress identifierades som hög arbetsbelastning, brist på resurser och stöd, stora barngrupper samt en bristande organisering och ledning. Studien belyser behovet av ökat stöd och resurser för förskollärare för att minska stress och förebygga utmattning, samt vikten av att skapa en hållbar arbetsmiljö inom förskolan. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur barnen påverkas av den höga belastning förskollärarna upplever.

Examensarbetet undersöker kriminalvårdares handlingsutrymme avseende häktade barn utifrån ett barnperspektiv samt hur barnkonventionen implementeras i Kriminalvården. Allt fler barn häktas för grova brott och Sverige har fått kritik från FN avseende tillvägagångssättet gällande häktning. Tidigare forskning liknar isolering av barn, som häktning ofta innebär, som barnmisshandel och har visat på allvarliga skadeverkningar hos häktade barn. Kriminalvårdarna är de som har den främsta kontakten med häktade barn, därmed anses det högt relevant för socialt arbete att undersöka kriminalvårdares förutsättningar när de arbetar med barn i häkten. Uppsatsen presenterar och analyserar de dokument som kriminalvårdarna använder som vägledning i arbetet med häktade barn. Dessutom, med utvecklingsteorin som utgångspunkt, diskuterar uppsatsen hur frihetsberövandet påverkar barns utveckling och hälsa. Slutsatsen av uppsatsen är att handlingsutrymmet för kriminalvårdare, som arbetar med häktade barn, är begränsat men till viss del flexibelt och tolkningsbart. I vissa situationer gäller det för personalen att tolka sitt handlingsutrymme utifrån Kriminalvårdens dokument. Utöver är slutsatsen att Kriminalvårdens dokument och anvisningar har tydlig koppling till forskning inom området.

Denna studie ämnar utröna familjerättssekreterares upplevelser av rollen i det familjerättsliga arbetet om vårdnads-, boende- och umgängesfrågor, med betoning på principen om barnets bästa. Fokuset för studien är yrkesverksamma familjerättssekreterares narrativ om sitt handlingsutrymme samt förhållningssätt till gällande lagrum. Studien härrör från en kvalitativ forskningsansats, varigenom datat har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra familjerättssekreterare, samt analyserats genom induktiv tematisk analys. Studieresultatet visar att familjerättssekreterarna upplever ett stort formellt handlingsutrymme i det familjerättsliga arbetet, vilket kan återföras till att professionen verkar inom en hög grad av organisatorisk självständighet. Tillvaratagandet av rådande handlingsutrymme är inte utan upplevda svårigheter; framträdande orsaker till detta utgörs av en delvis vag arbetsreglering, osäkerhet genom bristande informationsunderlag och juridisk bevisning, samt omständigheter inom familjerna. Studien visar att rättsliga utmaningar bevittnas i rollen som familjerättssekreterare genom oklarheter i principen om barnets bästa, samt motsättningar mellan barns rättigheter. Förhållningssättet till dessa medför omfattande krav på det professionella omdömet med avseende på bedömningen av vad som är barnets bästa, samt motiveringen av densamma inför framförandet till beslutsfattande instans. Professionens möjligheter att påverka barnets situation upplevs gedigna genom dess utredningar och förslag till beslut som ges stort gehör i domsluten. Undantag går att finna när föräldrarna når överenskommelse i domstolen, varigenom en maktlöshet infinner sig i rollen.

Hälso- och sjukvårdskuratorer är en given profession inom hälso- och sjukvården, där de bidrar med en psykosocial kompetens som kompletterar de medicinska kompetenserna. Syftet med denna studie är att öka och fördjupa förståelsen för organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme för hälso- och sjukvårdskuratorer inom hälso- och sjukvården i Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både likheter och skillnader gällande organisatoriska villkor, trots att kuratorer och vårdpersonal arbetar i samma organisation. Det framkommer även att samverkan mellan sjukvården och socialt arbete behövs då fysiska besvär ofta har sociala samband, dock kan det finnas svårigheter att sammankoppla insatserna. Tidigare forskning har dessutom visat att hälso- och sjukvårdskuratorers handlingsutrymme och psykosociala stöd ofta behöver anpassas, eftersom kuratorerna behöver förhålla sig till den medicinska kontexten. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts och fyra semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer har genomförts. En innehållsanalys har utförts på materialet och resultatet har analyserats med de två organisationsteorierna teorin om förhandlad ordning och domänteorin. Analysen mynnade ut i tre övergripande teman; organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme. Slutsatserna visade att kuratorerna upplevde en hierarkisk ordning och ensamhet i relation till den medicinska verklighet de befinner sig i. Kuratorerna upplevde även en välfungerande samverkan, däremot kunde den upplevas som problematisk i vissa situationer. Slutligen beskrevs hälso- och sjukvårdskuratorernas handlingsutrymme som både stort och litet beroende på situation. Det framkom även utmaningar i relation till handlingsutrymmet som hanterades med hjälp av olika metoder.

När det gäller bedömning av umgänge i familjer där det förekommer fall av våld i nära relation ska rätten grunda sitt beslut på vad som är barnets bästa. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för socialsekreterares perspektiv gällande vad som är viktigt vid bedömning och utredning av umgänge med hänsyn till barnets bästa samt hur deras professionella handlingsutrymme ser ut. En kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer användes i studien. Den tematiska analysen visade att när det kommer till barnets bästa vid utredning av umgänge är det viktigt att utreda omfattning och hur grovt våldet är, att barnet har rätt till en god relation med den våldsutövande föräldern och att det är viktigt att barnet får komma till tals. Resultaten visar att socialsekreterare har ett stort handlingsutrymme dock inom smala ramar, och att deras arbete ofta kantas av komplexitet.

The women who fought for suffrage during the turn of the century were opposing many of the current conceptions about how women were supposed to act, primarily in the sense that they were active, had agency and created their own space to maneuver. Most research on the suffrage movement in Sweden has focused on the central organization and not on the local grassroots movements. The purpose of this study is therefore to examine women’s collective space to maneuver in Umeå by studying women’s organization in Umeå Förening för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) during the period 1903-1921. The study is carried out by examining preserved material from the organization’s protocols and local newspapers during the time period. The study uses Maud Eduard’s theory on space to maneuver in order to analyze the material. Eduard’s theory focuses on how women’s organizations are important in the process of undoing gender and how the organization itself has impact on women’s collective space to maneuver. The analytic part of the study highlights how conceptions about gender and class were central for the women’s space to maneuver and that Umeå FKPR both challenged and reproduced these conceptions. The results show that the collective actions of the suffragist-women contributed to make visible the constructions of the masculine and the feminine. The actions by the suffragettes in Umeå therefore contributed to drawing attention to the fact that gender was a political dimension. The study concludes by discussing the actions of women in relation to their space to maneuver, the local context and the importance of women’s networks.

I uppsatsen undersöks hur socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen upplever styrning och hur styrningen påverkar dem i deras dagliga arbete. Empiri samlas in genom fyra semistrukturerade intervjuer och innehållet analyseras genom en riktad innehållsanalys. Resultatet visar att olika former av styrning är framträdande genom socialsekreterarnas upplevelser, så som lagar, riktlinjer satta av Socialstyrelsen samt verksamhetens målsättningar. Rent generellt är upplevelsen av styrning positiv, främst när det kommer till klientarbetet, och den arbetsmässiga påverkan framställs inte vara särskilt omfattande. Snarare beskrivs ett stort handlingsutrymme, trots framträdande styrformer. Detta beskrivs bero på en tillitsbaserad ledning som är inkluderande och denna speglar sig i den positiva attityden socialsekreterarna bär med sig.

Försörjningsstöd är tänkt som ett tillfälligt stöd men har de senaste decenniet har det i praktikenskifta karaktär till att vara ett mer långvarigt stöd. Orsakerna till detta är tämligen outforskade.Den befintliga forskningen återfinns i arbetsmarknadspolitiska insatser och individuellaklientfaktorer. Forskningen som fokuserar på socialsekreterarens förutsättningar är väldigtbegränsad. Syftet med denna studie är därför att undersöka socialsekreterares handlingsutrymme och hurdet påverkas, i relation till arbetet med klienter i långvarigt biståndsmottagande. Utifrån enabduktiv ansats har en kvalitativ intervjustudie gjorts, där sex socialsekreterare från två olikakommuner ingått. En fenomenografisk metodansats har tillämpats i analysen. Studiensteoretiska utgångspunkter har varit begreppet institutionella logiker samt Michael Lipskysteoribildning om gräsrotsbyråkraten. Studiens resultat visar att handlingsutrymmethuvudsakligen påverkas av två övergripande faktorer, samverkan med andra aktörer samtrelationella faktorer. Andra aktörers institutionella logiker har en tydlig påverkan påsocialsekreterarnas handlingsutrymme. Studiens visar på att socialsekreterarna ofta hamnar isituationer där de blir beroende av de andra parterna i samverkan. Socialsekreteraren blir oftaen “inofficiell planerare” för att undvika att individerna inte skulle falla mellan stolarna. Denrelationella maktdynamiken mellan socialsekreteraren och klienten påverkas också avhandlingsutrymmet. Olika planeringar, brist på motivation och dåligt mående är något sompåverkar hur interaktionen ser ut. I kombination med klientens dåliga mående,missbruksproblematik eller kulturella olikheter, skapas multipla hinder som resulterar i ennegativ spiral. Vilket påverkar klientens chanser till förbättrad hälsa och självförsörjning. Dettaleder i slutändan till högre arbetsbelastning för socialsekreteraren.

Situationen som idag råder i samhället gällande gängkriminaliteten och den låga åldern på många av brottsutövarna, har fått oss att fundera mycket kring vad för hjälp dessa barn och ungdomar egentligen får från samhället. HVB-verksamheter har framställts negativt i media och vi ville därmed få en insyn i hur det ser ut i praktiken, hur HVB-personalen själva ser på rådande situation och deras möjligheter att hjälpa barnen och ungdomarna. Vi har även nåtts av mycket information gällande hur lagstiftningen påverkar HVB-personalens handlingsutrymme i arbetet med denna målgrupp, och vi ville därmed även få en insyn i detta. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur HVB-personal upplever att de kan vårda, stötta och skydda placerade barn och unga med gängkriminalitetsproblematik med fokus på metoder, arbetssätt och lagstiftning. För att finna svar på studiens syfte och frågeställningar utfördes tre kvalitativa intervjuer på HVB-personal som arbetade på HVB med målgruppen barn och unga med kriminalitetsproblematik. Det insamlade empiriska materialet genomgick därefter en tematisk analys, där materialet delades in i olika teman utifrån bland annat studiens frågeställningar. Det empiriska materialet diskuterades sedan utifrån likheter, skillnader, bakgrund, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner. Resultatet visade att de olika HVB-verksamheterna använde olika typer av metoder och arbetssätt för att hjälpa de placerade barnen och ungdomarna. Alla beskrev tillit och relationsbyggande som en av de viktigaste faktorerna i arbetet med målgruppen. Däremot skiljdes deras syn på om arbetet borde ske utifrån evidensbaserade metoder eller inte, samt hur stor roll barnen och ungdomarnas självbestämmande bör ha. Samtliga ansåg att deras metoder och arbetssätt var framgångsrika att arbeta utifrån. De var enade om att nuvarande lagstiftning begränsar dem i sitt arbete med de placerade, att lagen inte är anpassad för hur samhället ser ut idag. Samtliga ansåg att det hade krävts mer befogenheter för att kunna uppnå önskvärda resultat, men de var inte helt enade om vilka befogenheter.

The purpose of the study was to create a deeper understanding of social worker’s room of action and the possibilities and limitations that exist in the scope of action. The method of the study is semi-structured qualitative interviews. The participating interwees have all worked in social services with child, teenagers and parents. The theory that has been applied to the analysis is Lipsky’s theory about “Street-level bureaucracy”. The themes that resulted from the thematic analysis are: the conditions for the freedom of action within the framework, experiences of the limited svope for action and the different conditions of the municipalities. The results showed that the perception of the room of action was limited within the rules, guidelines and laws that exist. But within that, the room for action was perceived to be quite large, in that they could plan their meetings themselves through time and place. This was limited by a lack of resources, staff shortages and finances. The results also showed that there are large differences within the social services as an organization within different municipalities in Sweden. / Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares handlingsutrymme och vilka möjligheter och begränsningar som finns i handlingsutrymmet. Metoden för studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. De deltagande intervjupersonerna har alla arbetat inom socialtjänsten med inriktning mot barn, ungdomaroch föräldrar. Den teori som har applicerats på analysen är Lipsky’s teori om gräsrotsbyråkrater. De teman som resulterade av den tematiska analysen är: handlingsutrymmets förutsättningar inom ramens lagar, upplevelser av det begränsade handlingsutrymmet och kommunernas olika förutsättningar. Resultaten visade att upplevelsen av handlingsutrymmet var begränsat inom de regler, riktlinjer och lagar som finns. Men inom det så upplevdes handlingsutrymmet rätt stort, genom att de själva kunde planera sina mötengenom tid och plats. Det begränsades genom bristande resurser, personalbrist och ekonomi. Resultatet visade även att det är stora skillnader inom socialtjänsten som organisation inom olika kommuner i Sverige.