Samhället utmanas idag av många svårlösta problem som bland annat hur vi ska klara vård och omsorg samt den arbetslöshet som gör det svårt för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Ansvaret för insatser på välfärdsområdet vilar på landsting och kommuner. De barn och ungdomar som har svårigheter med att klara målen i skolan riskerar att hamna i utanförskap som vuxna. Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagogers och speciallärares handlingsutrymme ser ut i arbetet med elever som riskerar att hamna i utanförskap. Den kvalitativa studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Materialet till studien, baserades på specialpedagogers och speciallärares erfarenheter, svaren utvärderades med tematisk analys. Det analyserade materialet kopplades till tidigare forskning, handlingsteorin och den ekologiska utvecklingsteorin. Vår slutsats blev att handlingsutrymmet påverkas av såväl kreativitet och kunskap som tid och ekonomi men viktigaste faktorn är ledningens vilja och engagemang, det är de som har makten. / The society today is challenged with many difficult issues, such as how to manage health and social care, and the unemployment that makes it difficult for young people to establish themselves in the labor market. The responsibility for welfare initiatives rests on county councils and municipalities. The children and adolecents who are having difficulty in achieving the goals in school are likely to end up in alienation. The purpose with this study was to investigate the latitude of special educateors and special teachers in their work with pupils at risk of alienation. The qualitative study was conducted with semistructured interviews. The material for the study was based on the experiences of special educators and special teachers, the answers was evaluated with thematic analysis. The analyzed material was linked to previous research, action theory and the ecological systems theory. Our conclusion was that the latitude is affected by creativity and knowledge as well as time and finances, but the most crucial factor is the will and commitment of management, those who have the power.

The purpose of the study was to describe care managers’ experiences of assessment process in care measures for elderly, focusing on the relatives’ influence. The study was carried out with five care managers in Stockholm city through qualitative semi-structured interviews. The study´s empirical data was analysed with Lipsky’s theory of freedom of action and concepts of power such as; structural power, intentional power and normative power. The conclusion of our study is that care managers’ freedom of action is limited by both budget demands and how the services unit decides to organize itself. Law, guidelines, budget and the superior managers’ opinions affect how the care managers are expected to execute their work in the assessment process. The result of our interviews about the relatives’ influence and participation in the assessment process show that care managers are influenced by structural power, intentional power and normative power. The care managers’ experience of the relatives’ participation in the assessment process was both positive and negative. The relatives are most often helpful in describing the elderly’s need of help in the assessment process. The study’s interviewed persons show that the relatives are the ones appealing against the decision. What the care managers considered as negative with the relatives’ participation was that some relatives assertively questioned the care managers’ decision. In some specific cases, the relatives contacted the care managers’ supervisors when they did not agree with the decision. Furthermore, the care managers experience that the relatives are essential in highlighting the elderly's need of help in the assessment process, specially in the cases in which the elderly has a dementia disease and has difficulties in perceiving their need of help. Since the elderly´s relatives participate in the assessment process, the care managers experience that they need to consider them as an additional party to the case of the assessment process. / Syftet med studien är att beskriva biståndshandläggares erfarenheter av bedömningsprocessen av vårdinsatser för äldre med fokus på anhörigas inflytande. Studien har genomförts med fem biståndshandläggare i Stockholms stad genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri analyseras med hjälp av Lipskys teori om handlingsutrymme och maktbegrepp såsom; strukturell makt, intentionell makt och normativ makt. Slutsatserna av vår studie är att biståndshandläggarnas handlingsutrymme begränsas av budget och hur verksamheten väljer att organisera sig. Lagen, riktlinjerna, budgeten och chefens åsikter genomsyrar hur biståndshandläggarna förväntas bedriva sitt arbete i bedömningsprocessen. Resultatet av våra intervjuer om anhörigas påverkan och deltagande i bedömningsprocessen visar att biståndshandläggarna påverkas av strukturell makt, intentionell makt och normativ makt. Biståndshandläggarnas erfarenhet av anhörigas deltagande i bedömningsprocessen var både positiv och negativ. Anhöriga är oftast behjälpliga med att beskriva den äldres hjälpbehov i bedömningsprocessen. Studiens intervjupersoner erfar att det är de anhöriga som överklagar beslut. Det som biståndshandläggarna ansåg negativt med anhörigas deltagande var att vissa anhöriga påstridigt ifrågasatte biståndshandläggarnas beslut. I särskilda fall kontaktade anhöriga biståndshandläggarnas chefer när de inte godtog biståndshandläggarens beslut. Vidare erfar biståndshandläggarna att anhöriga behövs för att synliggöra den äldres hjälpbehov i bedömningsprocessen, särskilt i de fall då den äldre har en demenssjukdom och har svårt att själv inse sitt hjälpbehov. Genom att anhöriga deltar i bedömningsprocessen upplever biståndshandläggarna att de behöver ta hänsyn till de äldres anhöriga som ytterligare en part i bedömningsprocessen.

Syfte med studien är att analysera lek- och lärappar som berör hållbarhetsfrågor för att ta reda på vad de erbjuder barn i förskoleåldern i lärande för hållbar utveckling. Viktigt att poängtera är att syftet med studien inte är att jämföra de deltagande lek- och lärapparna. Sex lek- och lärappar för barn i förskoleåldern, som berör hållbarhetsfrågor, har analyserats med stöd av Prensky’s sex strukturella principer och relevanta begrepp från det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Resultat har jämförts med tidigare forskning i en diskussion där flera slutsatser dragits. Studiens slutsatser är att lek- och lärappar skapar engagemang men graden av engagemang relaterade till hållbarhetsfrågor är beroende av hur lek- och lärapparnas mekanismer kommunicerar ett kunskapsinnehåll och hur den teckenskapande individen tolkar och förstår innehållet i relation till vad som är meningsfullt just här och nu. I förhållande till lärande för hållbar utveckling är lek- och lärappars erbjudanden bundna till användarens sociala och kulturella kontext. Lek- och lärappar som resurs i det didaktiska arbetet är ett komplement till mer traditionella resurser och kunskap kring hur dessa kan användas och kunskapsinnehållet har betydelse för lek- och lärappens erbjudanden i lärande för hållbar utveckling.

Denna studie undersöker om socialsekreterares yrkeserfarenhet påverkar hur de uppfattar och hanterar sitt handlingsutrymme, liksom deras självförtroende och engagemang i arbetet. Effekten av yrkeserfarenhet är i stor utsträckning outforskad inom ramen för socialtjänsten och därför syftar studien till en utgångspunkt för framtida forskning avseende hur yrkeserfarenhet kan granskas närmare. Genom en webbenkät har 626 socialsekreterare och 54 biståndshandläggare från 40 svenska kommuner beskrivit sin yrkeserfarenhet och svarat på frågor om handlingsutrymme, självförtroende och engagemang i arbetet. Först utforskades signifikanta samband mellan 20 beroende variabler och socialsekreterares längd av yrkeserfarenhet. Signifikanta samband undersöktes närmare i en binär logistisk regressionsanalys, som även prövade livserfarenhet som en alternativ förklaring istället för yrkeserfarenhet. Resultatet jämfördes därefter med biståndshandläggare för att undersöka om sambanden kan finnas inom andra myndighetsutövande yrken. Slutligen undersöktes typ av arbetserfarenhet som en medierande effekt till längd yrkeserfarenhet i en ny analys. Resultaten visar att yrkeserfarenhet främst har ett förhållande till socialsekreterarnas självförtroende, och att detta är särskilt tydligt för dem med erfarenhet från barn och unga eller familjerätt. Studien argumenterar för att socialsekreterare behöver tillgodoses ett adekvat stöd och handledning oavsett nivå av yrkeserfarenhet och självförtroende. Det framkommer även indikationer på att sambandet mellan yrkeserfarenhet och självförtroende är signifikant för biståndshandläggare. Fyra variabler som initialt visat signifikanta förhållanden till yrkeserfarenhet kunde i den fördjupade analysen till större del förklaras av livserfarenhet eller verkade varken förklaras av livserfarenhet eller yrkeserfarenhet. Detta illustrerar problematiken att åtskilja kvantitativa mått av livserfarenhet och yrkeserfarenhet som förklarande effekter i forskning. / This study explores if social service workers work experience affect their discretion, self-confidence and work engagement. Since the effect of work experience is largely unexplored in the context of the social services, this study means to generate a starting point for future research. Through an online survey, 626 social service workers and 54 care administrators from 40 Swedish communes specified their work experience and answered questions about discretion, self-confidence and work engagement. First, 20 dependent variables were tested for significance to social service workers length of work experience. Correlations were closer examined in a binary logistic regression analysis, which also tested life experience as an alternative explanation. To examine if these correlations could exist within similar professions, significance was tested using care administrators. Finally, type of work experience was examined as a mediator to length of work experience. Results showed that work experience primarily had a significant relationship with the social service workers self-confidence, which was especially evident for workers with experience from child welfare or family law. The study proposes that social service workers need to be supplied support and coaching regardless of their work experience and self-confidence. Results also indicate that work experience correlates to self-confidence for care administrators. Four variables that initially showed a relationship to work experience could instead be explained by life experience, or could not be explained by neither work– or life experience. This illustrates the difficulty to separate measures of work- and life experience as predictive effects.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar är bärande principer om tillgänglighet i den fysiska, kommunikativa och informativa miljön i samhället grundläggande. Som en person med funktionsnedsättningar ska du ha samma möjlighet att vara delaktig i samhällets alla olika arenor. En av dessa arenor är arbetsmarknaden, där den politiska intentionen är en arbetsmarknad öppen för alla, oavsett funktionsförmåga. Ett led i att främja inträdande på arbetsmarknaden för unga vuxna med funktionsnedsättningar införde socialförsäkringsförmånen Aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga.   Kunskapsläget visar att unga vuxna med aktivitetsersättning är en utsatt samhällsgrupp med en lägre disponibel inkomst än övriga befolkningen, risk för ohälsa och utestängande från arbetsmarknaden och därmed riskerar en livslång fattigdom.  Studien syftar till att synliggöra och frambringa de unga vuxnas egna röster kring sina upplevelser av att leva med aktivitetsersättning som huvudsaklig försörjning. Studien bygger på en narrativ ansats med socialkonstruktionistiska idétraditioner, där materiel har samlats in via åtta intervjuer med unga vuxna som uppbär aktivitetsersättning.  Centrala begrepp som behandlas utifrån studiens syfte är delaktighet, agency och socialt erkännande.   Resultatet visar att de unga vuxna upplever olika grad av delaktighet i samhället beroende på tillgängligheten till olika samhällsarenor såsom ekonomiska förutsättningar, sysselsättning och kommunikativ och informativ tillgänglighet. Den begränsade disponibla ekonomin leder till svårigheter i att leva på lika villkor och delaktighet i samhället. / The UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, is the principle of accessibility in the physical, communicative and informative environment of society for people with disabilities. As a person with disabilities you should have the same opportunity to participate in all the different arenas of society. One of these arenas marks the labor market, where the Swedish political intention is a labor market open to all, regardless of their ability to function. One step in promoting entry into the labor market for young adults with disabilities is the Swedish Social Insurance Benefit Disability benefits due to reduced work capability. Evidence shows that young adults with disability benefits are an exposed social group with lower disposable income than the rest of the population, the risk of ill health and exclusion from the labor market, thus endangering life-long poverty.        The aim of the study is to illustrate and bring about the young adults' own voices about their experiences of living with disability benefits as main source of income. The method used is a narrative method with social constructionist ideals. Central concepts according to the purpose of the study are participation, agency and social recognition.  The results show that young adults experience different levels of participation in society, depending on the availability of social arenas such as economic conditions, employment and communicative and informative accessibility. The limited disposable economy leads to difficulties in living on equal terms and participate as equals in society.

The purpose of this study was to investigate how kindergarten teachers look at their obligation to report and the possibilities and obstacles they see in reporting a child they think might be a victim of maltreatment. This study has a qualitative approach and six interviews were conducted with the help of both managers of kindergartens and kindergarten teachers. To analyse the empirical data that revealed itself during the interviews we used Johanssons (2007) and Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) definition of discretion and the concept of “street level-bureaucrats”. The result showed that our informants experienced the meeting with children who they suspect is being maltreated is important and emotional and they thought that they had a moral responsibility towards these children. It also showed that the relationship the teachers had with the children's parents made a difference in how to act about reporting or not. Its also showed that the workplace itself and the knowledge and experience you have could interfere with reporting. In conclusion we think that more studies should be done in this area and that more knowledge about this should be included in education, which our informants also agreed on.

Yrkesverksamma inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har i sin yrkesroll flera olika faktorer att förhålla sig till och tillmötesgå. De har LSS individualistiska förhållningssätt, organisationens regler och riktlinjer samt den enskilde stödanvändaren. De utgör ramen för yrkesrollens handlingsutrymme, inom vilket yrkesverksamma tar beslut. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS upplever och hanterar sitt handlingsutrymme och vad som styr hur de används. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer använts och därefter analyserats med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att yrkesverksamma upplever att handlingsutrymmet innebär svårigheter men också möjligheter att tillmötesgå de olika parterna, trots det hanteras det genom maktutövning gentemot den enskilde. Vidare visade resultatet att yrkesverksammas erfarenheter styr hur handlingsutrymmet används, och påverkas av deras kunskap- och kompetensnivå samt möjlighet till reflektion. / Social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments (LSS) has in their profession several factors to take into account. They have the individualistic approaches of LSS, the organization´s rules and guidelines as well as the people receiving support. They provide the framework for the profession, within professional’s discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and manage their discretion and what governs their use. In order to fulfill the aim of the study qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy and the theoretical concept discretion. The result showed that professionals felt that their discretion meant difficulties but also opportunities for accommodate various parts, despite being handled by power. Furthermore, the result showed that occupational work experience control how the discretion is used and influenced by their knowledge and competence, as well as the possibility of reflection.

Socialt arbete är vad man skulle kunna kalla ett relativt ungt fenomen och ett organiserat arbete mot sociala problem är i Sverige inte mycket äldre än 100 år gammalt. Med det sagt kan man förstå att det sociala arbetets karaktär är under ständig förändring, och förhoppningsvis förbättring. De senaste decennierna har dock socialt arbete präglats av en ny förändringstrend. En privatiseringstrend. Som nyexaminerad socionom är valen av arbetsgivare fler än vad de var för 30 år sedan och alternativen skiljer sig åt. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur den snart nyexaminerade socionomen uppfattar de olika alternativen, som en eventuell arbetsgivare men också rent generellt. Studien är utformat efter kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt och bygger på fyra olika intervjuer med fyra stycken snart färdigutbildade socionomer. Som teoretiskt ramverk ligger Max Webers teori om byråkrati i idealtypiska termer som grund för arbetet, samt teorin om handlingsutrymme. Tack vare användandet av tematisk textanalys kunde vissa likheter och teman urskiljas ur informanternas utsagor och resultatet kom att skildra en på många sätt homogen uppfattning av brister och risker med olika arbetsgivare. Samtliga informanter talar om en byråkrati som riskerar växa sig för stor för att fungera effektivt, och på ett rättvist sätt. Mot såväl klienter som anställda inom organisationen. Weber talade i pessimistiska termer om hur framtiden skulle komma att tillhöra byråkratin, en uppfattning som han delar med samtliga informanter. Uppfattningen är att en organisation som växer sig för stor, kommer att behöva arbeta på ett ytterst rationellt sätt rent byråkratiskt. Slutsatsen är att en rationell byråkrati inte är förenligt med ett rättvist socialt arbete gentemot klienten eller, återigen, den anställde. / Social work is what one could call a relatively young phenomenon and an organized work against social problems in Sweden is not much older than a century. That being said, one can understand that the nature of social work is under constant change, and hopefully improvement. However, in recent decades social work has been characterized by a new trend of change. A privatization trend. As a newly graduated social worker today, the alternatives to employers are more than they were 30 years ago and the alternatives differ. The purpose of this thesis is thus to investigate how the soon-to-be-graduated social worker perceives the different alternatives, as a possible employer, but also generally. The study is designed according to a qualitative method with an inductive approach and is based on four different interviews with four social work bachelors. As a theoretical framework, Max Weber's theory of bureaucracy in ideal-typical terms lies as the basis for the work, as well as the theory of scope for action. Thanks to the use of thematic text analysis, some similarities and themes could be distinguished from the informants' statements, and the result was to depict, in many ways, a homogeneous perception of deficiencies and risks with different employers. All informants talk about a bureaucracy that risks growing too large to function effectively, and in a fair way. Towards both clients and employees within the organization. Weber spoke in pessimistic terms about how the future would belong to the bureaucracy, a view that he shares with all the informants. The perception is that an organization that grows too large will have to work in an extremely rational way bureaucratically. The conclusion is that a rational bureaucracy is not compatible with a fair social work towards the client or, again, the employee.

Uppsatsen syftade till att undersöka vilket handlingsutrymme socialtjänstens handläggare i en mindre kommun har vid utredning av insatsen boendestöd. Sju informanter, två stycken enhetschefer och fem stycken handläggare, från två enheter deltog i en intervjustudie kompletterad med tre stycken vinjettfall. En av enheterna arbetar gentemot beroende och den andra mot socialpsykiatri. I resultatet framkom en viss skillnad i hur enheternas personal förklarar och beskriver sitt handlingsutrymme. I den aktuella kommunen saknas lokala riktlinjer för insatsen boendestöd vilket påverkar handläggarnas handlingsutrymme och handlingsfrihet på flera sätt enligt informanterna. Några informanter känner sig begränsade i sitt arbete på grund av avsaknaden av lokala riktlinjer medan andra ger intryck av att känna sig friare i sitt arbete. För att beviljas boendestöd från socialpsykiatrin krävs en längre tids kontakt med psykiatrin, medan det inte krävs någon dokumentation gällande ett missbruks varaktighet för att beviljas boendestöd från beroende.

Den här studien fördjupar sig i sjuksköterskors tankar om deras position på arbetsmarknaden, profession, handlingsutrymme och relationer till andra professioner. Studien utgår från intervjuer med sju sjuksköterskor med erfarenhet från 12 till 43 år som arbetar inom hemsjukvård, sjukhus, vårdcentral samt bemanningsföretag. Studien visar på att sjuksköterskorna upplever liten grad av makt på arbetsmarknaden. Maktlösheten har sin bakgrund i att det inom sjuksköterskeyrket finns ett flertal specialiseringar, vilket skapar en stor grad av segmentering. Det försvårar sjuksköterskornas mobilisering av sina gemensamma maktresurser. Sjuksköterskornas dubbla uppdrag inom sitt yrke bidrar också till en hög grad av segmentering. En annan tendens som studien visar är att triangeln medicin, omvårdnad och erfarenhet är viktig för sjuksköterskornas tankar om sin profession, samt att relationerna med undersköterskor och läkare är viktig för sjuksköterskorna i deras profession. En viktig tendens som framträder i den här studien är sjuksköterskornas känsla av att vara utbytbara. Arbetsgivarens behov att att använda de maktresurser de förfogar över skapar en spiral där sjuksköterskorna känner sig som de endast fyller ett par skor och väljer då att byta jobb. Det gäller framför allt sjuksköterskor som jobbar på sjukhus. En tendens som framkommer är att vad som anses värdefullt vid en anställning har förändrats från fast anställning till en anställning som går att få ihop med privatliv på ett bra sätt. Studien visar också att arbetsgivaren har misslyckats med att ge sjuksköterskorna de resurser de anser sig behöva för att ta hand om patienterna på ett bra sätt. Det finns en känsla att det inte är lönt att engagera sig då de ändå inte har inflytande kring hur vården styrs.