In January 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law, whichled to a number of questions about whether the children's rights are affected within socialservices. The purpose of the study was to create an understanding of how social workersconsider the child's perspective in the handling of matters relating to financial assistance. Weused a qualitative method choice, where we collected empirical evidence with the help of sixinterviews with social workers in four different municipalities. An analysis was made using thetheoretical concept of discretion. The result showed that children in financial assistance werepaid attention to through their guardians and the child's perspective was presented only in urgentsituations, for example eviction prevention work. The results also showed that the socialworker's discretion is limited by the company's laws, rules and guidelines. On the other hand,the child's perspective is mentioned in the municipality's guidelines, but in an unclear way. Theconclusion of this study raised further questions about how children's participation and how achild's perspective can be integrated into the practical work within financial assistance. / Januari 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag, vilket föranledde ett antal frågor kringhuruvida barnets rättigheter påverkas inom socialtjänsten. Syftet med studien var att skapa enförståelse om hur socialsekreterare beaktar barnperspektivet i handläggningen av ärenden somrör ekonomiskt bistånd. Vi använde oss utav en kvalitativ metod där samlade vi in empiri medhjälp av sex intervjuer med socialsekreterare i fyra olika kommuner. En analys gjordes medhjälp av det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att barn inomekonomiskt bistånd uppmärksammades genom sina vårdnadshavare och barnperspektivetframfördes endast vid akuta situationer, exempelvis vräkningsförebyggande arbete. Resultatetvisade också att socialsekreterares handlingsutrymme är begränsad av verksamhets lagar, regleroch riktlinjer. Däremot omnämns barnperspektivet i kommunens riktlinjer men på ett otydligtsätt. Slutsatsen av denna studie väckte ytterligare fråga kring hur barns delaktighet och hur ettbarnperspektiv kan integreras i det praktiska arbetet inom ekonomiskt bistånd.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ undersökning öka kunskapen om socionomkonsulters erfarenheter och upplevelser av sitt arbete med barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Empirin baseras på socionomkonsulters egna erfarenheter och upplevelser av sin roll och påverkan på barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Datainsamlingen har skett via tio semistrukturerade intervjuer av socionomkonsulter verksamma med barnavårdsutredningar inom Barn och unga. Tidigare forskning har till stor del gjorts utifrån chefer och ordinaries socialsekreterares perspektiv. Den forskning jag funnit intressant och relevant för syftet med min studie är bland annat den som genomförts av Mattsson (2019), Järkestig-Berggren m.fl. (2021) och Högström 2022. Enligt Järkestig m.fl. är det anmärkningsvärt att den ökade användningen av socionomkonsulter inom barnavårdsutredningar inte diskuterats utifrån ett klientens perspektiv. Högströms studie visar att cheferna inom socialtjänsten anser att konsulter inom barnavården riskerar arbetskvaliteten på flera punkter men att de även är nödvändiga för verksamhetens överlevnad. De teoretiska ramverk som använts för att analysera empirin är gräsrotsbyråkrater som bygger på Lipsky (2010) Street-level bureaucracy. Gällande forskning om privatiseringen inom socialt arbete har jag till största del avgränsat till den forskning som berör socionomkonsulters roll i barnavårdsutredningar inom socialtjänsten i Sverige. Genom respondenternas utsagor ville jag få fram förståelse och öka kunskapen hur de ser på sitt handlingsutrymme i det dagliga arbete som socionomkonsult och hur anställningsformen socionomkonsult eventuellt skiljer sig åt från att vara ordinarie socialsekreterare inom kommunen. Resultatet visar att valet att bli konsult ofta är sprunget ur ett missnöje med socialtjänsten som arbetsgivare och ur en längtan efter ökad flexibel med sin tid. Gemensamt för alla respondenterna som deltar i forskningen är en önskan om att använda sin arbetstid till socialt arbete i form av barnavårdsutredningar och de barn och familjer som berörs, inte till administration, APT (arbetsplatsträff) och planeringsmöten. Lönen förs fram som en bonus av jobbet men endast en respondent anger det som huvudanledning till övergången till konsultrollen. Resultaten visar att socionomkonsulter handlingsutrymme innebär möjligheter och begränsningar och ser olika ut beroende på kommun. Socionomkonsulter i studien uppger att det är ett djupgående problem att behovet av deras tjänster i socialtjänsten är så stort. Deras gemensamma övertygelse är att det behövs en grundläggande, långsiktig förändring i socialtjänsten för att bygga upp personalgruppen och ta vara på kompetensen. / The purpose of the study is to, through a qualitative study, increase knowledge about social work consultants experiences when working with childcare investigations within the Swedish social services. The study is based on the social work consultants experiences, knowledge and impact on working with childcare investigations. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews. All consultants had experiences both working as social work consultants and as regular full-time employees. Previous research has largely been done from the perspective of social work managers and full-time employees within Swedish Social Services Units. The research I have found that was interesting and relevant for the purpose of my study was carried out by Mattsson (2019), Järkestig-Berggren et al. (2021) and Högström (2022). According to Järkestig et al. it is remarkable that the increased use of consultant social in childcare investigations has not been discussed from a clients perspective. Högström's study shows that managers in social services believe that consultants in childcare risk the quality of work on several points, but that they are also necessary for the survival of the organization. The theoretical framework I used to analyze the results is “Grassroots bureaucracy” based on Lipsky (2010). Street-level bureaucracy. Regarding research on the privatization of social work, I have for the most part limited it to the research that concerns consultants in childcare investigations within the social services in Sweden. Through the respondents story, I wanted to understand and increase knowledge of how the consultants see their space of action in their daily work and how it may differ from regular full time employment. And also, how the work differs between municipalities. The results show that the choice to become a consultant often arrives from dissatisfaction with social services as an employer and from a desire to be more flexible with their time. Common to all respondents participating in the research is the desire to use their working time for social work directed to children and families affected, not for administration, planning and internal meetings. The salary is presented as a bonus of the job, but only one respondent states it as the main reason for the transition to the consultant role. The results show that a social work consultant has room for action that involves opportunities but also limitations, it is different depending on the municipality they are working for. Consultants in the study state that it is a profound problem that the need for their services in social services is so great. Their common belief is that a fundamental, long-term change is needed to build up the staff group and take care of the competence.

Bakgrund: Personal inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom står inför många svårigheter. I mötet med personer med demenssjukdomar kan svåra situationer uppstå till följd av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att förmedla sina önskemål eller berätta vad de varit med om. Det finns också organisatoriska svårigheter, som till exempel att det saknas personal med rätt utbildning och att det blir allt fler äldre med komplexa behov som behöver vård och omsorg. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur personal inom vård och omsorg resonerar och agerar kring svåra situationer i mötet med personer med demenssjukdom med fokus på att inhämta samtycke (studie I) samt hur de resonerar och agerar när de misstänker våld i nära relationer som begås av anhöriga till personer med demenssjukdom (studie II). Metod: Data insamlades genom totalt 22 gruppintervjuer med 101 personal som möter personer med demenssjukdom och deras anhöriga i sitt arbete. Intervjuerna syftade till att vara interaktiva, vilket innebär att deltagarna hjälper varandra att reflektera kring det givna ämnet. Studie I analyserades med kvalitativ innehållsanalys och studie II med tematisk analys. Resultat: Övergripande resultat från de båda studierna visar att personal inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom upplever flera svårigheter gällande att inhämta samtycke till vård- och omsorgsåtgärder samt att agera vid misstanke om våldsförekomst. Studie I visar att personalens strävan är att alltid låta personerna med demenssjukdom vara självbestämmande, men på grund av de funktionsnedsättningar demenssjukdomen innebär är det ibland svårt att få ett samtycke. I dessa situationer kan det hända att personal är de som fattar besluten om en åtgärd. De båda studierna visar också att personal känner sig osäkra på hur de bör handla eftersom det finns brister avseende stöd och hjälp från verksamheten, såsom riktlinjer och rutiner för att ha något att agera utifrån. Detta var särskilt tydligt i studie II, där personal uppger att de därmed känner sig utlämnade till sina egna erfarenheter, normer och värderingar. Vidare är ett övergripande resultat att personal behöver ha god kännedom om vilka personerna är, deras behov, vanor, känslor och preferenser. Om personerna med demenssjukdom inte kan berätta om vad de utsätts för behöver personalen kunna tolka individens beteende och se om något avviker från det vanliga. Slutsats: De nära interaktionerna mellan personal och personer med demenssjukdom ställer höga krav på färdigheter och kompetens. Det råder en känsla av ansvar bland personalen när det kommer till att möta behoven hos personer med demenssjukdom. Personalen upplever osäkerhet när de inte har klar vägledning om hur de ska agera, och förutsättningarna ofta är otillräckliga. För att stödja personalen behövs tydliga rutiner och riktlinjer, kontinuerlig utbildning och handledning samt tid och möjlighet att reflektera över förhållningssätt.

The purpose of this study is to examine the perceived freedom of discretion and emotional labour of travel service officers in relation to the austerity in political decisions. The study aims to raise the importance of travel service officers' role in people with reduced mobility lives and ability to move freely and without obstacles in society. The study uses Lipsky’s theory of Street-level bureaucracy to highlight what kind of work travel service officers do, and to analyse their perceived freedom of discretion. Together with Hochschild’s thoughts on emotional labour, which aims to point this study in the right direction when it comes to travel service officers' outlook on emotional labour in their work. The study’s empirical data consists of 10 qualitative interviews lasting approximately 45-60 minutes each. Since the aim is to gain an understanding of how the travel service officers experience their discretion and emotional labour, a phenomenological approach is utilized. The justification for the qualitative approaches is that the focus of the study is on the lived experiences of the travel service officers; human behaviour. The analysis of the collected material of the interviews resulted in 3 themes, The relationship in conversation with customers, the importance of work experience and different roles in the work of travel service officers. The study shows how work experience at the travel service government as an officer affects which role an officer takes on, and how that role affects how they view their discretion and essentially how they perceive their emotional labour as well. The study finds that officers with longer experience tend to have a more personal role with the customers, and the officers with shorter experience tend to take an approach of more authority.

Denna studie undersökte 33 socialsekreterares självskattade tillämpning av evidensbaserad praktik i arbetet med unga lagöverträdare och dess samband med deras självskattade handlingsutrymme och arbetslivserfarenhet. Vidare undersökte studien i vilken utsträckning socialsekreterarna ansåg att deras utbildningsbakgrund försett dem med kunskap kring evidensbaserad praktik. Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie genom en webbenkät. Teoretiska utgångspunkter i studien var gräsrotbyråkrati och isomorfism. Genom en korrelationsanalys påvisade resultatet att det inte fanns något samband mellan evidensbaserad praktik och professionellt handlingsutrymme samt mellan evidensbaserad praktik och arbetslivserfarenhet. Socialsekreterarna arbetade enligt en evidensbaserad praktik med unga lagöverträdare i viss utsträckning men skattade något lägre när det gäller huruvida insatserna tillgodosåg målgruppens behov. Resultatet påvisade att socialsekreterarna inte fått med sig tillräcklig kunskap gällande evidensbaserad praktik från sin socionomutbildning. / This study investigated 33 social workers' self-accessed application of evidence-based practice in combination with young offenders and it’s connection to their self-assessed professional discretion and length of work experience. Furthermore, the study investigated to which extent social workers regard that their educational background has provided them with knowledge about evidence-based practice. The study was carried out as a quantitative cross-sectional study through a websurvey. Theoretical points of departure included the street-level bureaucracy and isomorfism. Through a correlation analysis the result showed that there is no connection between evidence-based practice and work experience, as well as no connection between evidence-based practice and professional discretion. Social workers worked in an evidence-based manner with young offenders to some extent but scored somewhat lower in regards to whether their aids were satisfactory to the needs of the target audience. The result showed that the social workers didn’t acquire sufficient knowledge regarding evidence-based practice from their bachelor degree in social work.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete med barn och ungdomar som befinner sig i gängkriminella miljöer och hur de uppfattar gynnsamma faktorer och hinder i sitt arbete. Kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har gjorts. Handlingsutrymme, people-processing, people-changing, people-sustaining och social brottsprevention har använts i analysen. Resultatet visade att socialarbetarnas arbete med barn och ungdomar i gängkriminella miljöer innefattar arbete som faller innanför och ett som faller utanför uppdraget. Faktorer som ansågs gynnsamma var bland annat några utbildningar, handböcker, stöd från kollegor och chefer samt individuellt förvärvad kunskap. Hinder i arbetet innefattar bland annat ostrukturerade introduktioner, brist på utbildning, bristande insatser och en allmän kunskapsbrist samt bristen på kunskap och lämpliga insatser för målgruppen. De gynnsamma faktorerna kan även vara hinder såtillvida att även om de har kunskap om målgruppen är den inte tillräcklig, särskilt beträffande insatser vilket var studiens främsta fynd. / The aim of this study was to examine how social workers conduct their work with juveniles and young adults in gang-criminal environments based on their perception of favorable factors and obstacles. The applied method was qualitative interviews with six different social workers where the theoretical perspectives were discretion, people-processing, people-changing, people-sustaining and social crime prevention. The results revealed that their work includes both work within their professional duties, such as investigation and work outside of their duties, for instance supporting roles. In addition, the outcome shows favorable aspects that include training courses, manuals, independently gained knowledge and support from colleagues and supervisors. However, the obstacles were unstructured introductions, a lack of training, general lack of knowledge and efforts suitable for the target group. It became apparent that the success factors were also regarded as challenges and that the lack of knowledge, especially interventions, was the primary finding of the study.

Den som arbetar inom den sociala barnavården har en betydande samhällsuppgift med olika utmaningar. I Sverige har socialarbetare det yttersta ansvaret att se till att barn växer upp under trygga omständigheter. Den tidigare forskningen presenterar huvudsakligen den negativa sidan av den sociala barnavården och fokuserar mycket på personalomsättning samt hur det kan motverkas. Under studietiden har författarna och deras studiekamrater dessutom blivit uppmanade att inte arbeta med barn direkt efter examen. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vad som driver socialarbetare att arbeta inom den sociala barnavården under en längre tid och vilka organisatoriska förutsättningar som gör att drivet och engagemanget kvarstår. Datainsamlingen grundar sig i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex socialarbetare inom den sociala barnavården har deltagit. Resultatet redovisas i fyra olika huvudteman: Personligt engagemang, Positiva upplevelser, Personliga krav och Utvecklingsområden. Dessa teman har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna känsla av sammanhang (KASAM), kognitiv dissonansteori, resiliens och handlingsutrymme. Utifrån uppsatsens resultat har författarna dragit slutsatsen att den sociala barnavården inte lever upp till sitt rykte, vilket är positivt i detta fall. / Those who work in social childcare have a significant task with various challenges. In Sweden, social workers have the ultimate responsibility to ensure that children grow up under safe circumstances. Previous research mainly presents the negative side of social childcare and focuses a lot on staff turnover and how to prevent it. At the university, the authors and fellow students have been advised not to work with children immediately after graduation. The purpose of this essay was therefore to investigate what drives social workers to work in social childcare for a longer period and what organizational factors ensure that the drive and commitment remain. The data collection is based on a qualitative method with semi-structured interviews where six social workers in social childcare have participated. The results are presented in four different main themes: Personal commitment, Positive experiences, Personal requirements and Development areas. These themes have been analyzed based on sense of coherence (SOC), cognitive dissonance theory, resilience and discretion. Based on the results of the essay, the authors have concluded that social childcare does not live up to its reputation, which is positive in this case.

Missbruksproblematik är ett globalt samhällsproblem som kräver insatser, särskilt från verksamheter som socialtjänsten. Missbruk i kombination med psykisk ohälsa är komplextoch utmanande för individen. Det innebär att socialsekreterare, vårdpersonal och behandlare behöver samverka för att uppnå effektiv behandling. Studien syftar till att förstå socialsekreterares och behandlares upplevelser av samverkan, gällande klienter som lider av dubbbelproblematik i form av psykisk ohälsa och missbruk. Detta är en kvalitativ studie som använder sig av sociala representationer, handlingsutrymme och makt som teoretiska utgångspunkter. Genom sju semistrukturerade intervjuer samlades data in för att vidare analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna i den tematiska analysen.Resultatet visar att de intervjuade socialsekreterarna och behandlarna upplever att samverkan är hjälpsam och nödvändig för personer med missbruk och dubbelproblematik. Trots detta framhålls det svårigheter med samverkan när yrkesverksammas åsikter kring insatser skiljer sig åt. Det framkommer otydligheter gällande ansvarsområden, där socialsekreterare och behandlare upplever att klienter flyttas mellan psykiatrin och socialtjänsten. Det visar även att socialsekreterare upplever hinder inom ansvarsområden vid början av ärendet, medan behandlare uttrycker liknande utmaningar under pågående behandling. Resultatet visar att behandlares handlingsutrymme verkar vara mer flexibelt än socialsekreterares vid val av metoder och strategier. Några faktorer som påverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme är ekonomiska ramar, politiska begränsningar och brist på resurser. Avslutningsvis lyfter studien i sin helhet förståelsen för hur samverkan kan påverkas av olika faktorer, men även hur det kan påverka yrkesverksammas möjligheter att hjälpa klienter. / Substance abuse is a global societal issue that requires efforts, especially from social services. Substance abuse in combination with mental illness is complex and challenging for the individual. This means that social secretary, therapists and psychiatry need to cooperate to achieve effective treatment. The study aims to understand social workers and therapist experience of collaboration regarding clients who suffer from co-morbidity in form of mental illness and addiction. This is a qualitative study that utilizes social representations, space for action and power as theoretical foundations. Through seven semi-structured interviews. data is collected and further analyzed based on the theoretical foundations in thematic analyses.The results indicate that the interviewed social workers and therapists perceive collaboration as helpful and necessary for individuals with substance abuse and co-morbidity. Although, it appears difficulties with collaboration when professionals have differing opinions on interventions. Difficulties in collaboration are highlighted regarding responsibilities where social workers feel that clients are shifted between psychiatry and social services. The study's results showed that therapists appear to have more flexible space for action than social workers in choosing methods and strategies. Some factors affecting social workers' space for action are financial constraints, political limitations and lack of resources. In conclusion, the study highlights overall understanding of how cooperation can be influenced by various factors but also how it can impact the roles of professionals.

Studien syftar till att undersöka vad socialsekreterare anser om en eventuell “angiverilag”, samt hur socialsekreterare tror att den eventuella lagen kan komma att påverka deras professionalitet. Sex intervjuer genomfördes med socialsekreterare inom olika enheter inom svensk Socialtjänst. Därefter analyserades det insamlade empiriska materialet med hjälp av en tematisk analys. I studien använts professions- och rollteorin för att ge förklaring och förståelse kring de aspekter som socialsekreterarna lyfter i intervjuerna. Några av de slutgiltiga slutsatserna som kunnat dras av studien är att socialsekreterare har ett motstånd gällande den så kallade “angiverilagen”. Motståndet grundar sig i att socialsekreterarna anser att den eventuella lagen går emot professionella etiska principer, kommer resultera i ett minskat förtroende för Socialtjänsten samt att skuggsamhället kommer växa. Studiens slutsatser visar också på att socialsekreterare anser att den eventuella lagen kommer resultera i en negativ påverkan på deras professionella förhållningssätt, handlingsutrymme och autonomi.

The aim of this study was to explore social workers’ experiences of conducting maturityassessments based on a lack of guidelines. This to create a deeper understanding of thecomplexity of these assessments and how children are allowed participation in childprotection cases. Seven semi-structured interviews were conducted with social workers inchild protection units in different Swedish municipalities. The data was then analyzed usingBraun and Clarks (2006; 2019) method of reflexive thematic analysis. The theories ofdiscretion, Skön and childhood sociology were applied in the analysis. The study shows thatthe assessment of maturity is somewhat connected to the child’s age, possible disabilities andthe adult perspective. This complexity reveals the importance of discretion where theassessment is intuition based on experience and theoretical knowledge. The lack of guidelinesfor maturity assessments opens for discretion where each social worker bases theirassessments on social norms. The child’s participation has been emphasised as crucialalthough it differs to which extent this is practised. To promote participation the socialworkers describe adjusting how they communicate with the child. Factors that obstructparticipation are the assessment that participation would be hurtful to the child and aninherent fear of social services.