Syftet med denna uppsats var att undersöka organiseringen av socialarbetares förändringsarbete med unga vuxna som mottar ekonomiskt bistånd, samt vad för hinder och möjligheter socialarbetarna själva upplever att det finns i arbetet. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med sex socialarbetare. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på insamlat datamaterial och resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning, organisationsteori samt teori om samverkan. Resultatet visade att organiseringen av arbetet kring målgruppen unga vuxna på ekonomiskt bistånd är en minimal sådan och att socialarbetarnas upplevelse är att de största hindren i förändringsarbetet medmålgruppen är svag samverkan, begränsat handlingsutrymme på gräsrotsnivå men också de unga vuxna själva. Resultatet uppmärksammade socialarbetarnas missnöje med samverkan, både med andra myndigheter och inom hierarkin på den egna myndigheten. Det begränsade handlingsutrymmet var också ett framträdande hinder och socialarbetarna uttryckte frustration över skillnaden i vad de kan erbjuda målgruppen, i relation till vad de ser för behov. Socialarbetarna hänvisade också till målgruppens attityd och motivation som ett stort hinder, speciellt tillsammans med ovannämnt: svag samverkan och begränsat handlingsutrymme. Detta då det framlades att insatser som arbetar med just attityd och motivation är otillräckliga. Avslutningsvis fastslogs det att möjligheter i arbetet med målgruppen ligger främst i bättre samverkan med andra aktörer och inom myndigheten för att kunna erbjuda bättre stöd för de unga vuxna som står längst ifrån arbetsmarknaden. / The purpose of this essay was to examine the organization of social workers’ work with young adults who are recipients of welfare, and what obstacles and possibilities the social workers themselves see in the work. To do this, a qualitative method was chosen, and five social workers were interviewed. A qualitative content analysis was used on the collected data, and the results were analyzed using previous research, organizational theory, and theory of cooperation. The results showed that the organization of work with the target population of young adults who are recipients of welfare is minimal. In addition, the social workers’experience is that the biggest obstacles in their work with the target population is weak cooperation, limited capacity for action at a grassroot level, and the young adults themselves.The results pointed out a discontent amongst the social workers in relation to cooperation, both regarding other agencies as well as within their own agency. The limited capacity for action was also a prominent obstacle, and the social workers expressed frustration over the difference in what they can offer the young adults in proportion to what they see is needed. Moreover, the social workers also noted that the target populations’ attitude and motivation is a huge obstacle, especially along with previously stated hurdles: weak cooperation and limited capacity for action. This is because according to the social workers, the support offered regarding working with attitude and motivation is inadequate. Lastly, the social workers established that the possibilities within this kind of work lies in better cooperation with other agencies and within their own ranks to be able to offer better support to the young adults who are furthest away from the labor market.

Bakgrund: Studier visar att unga män har svårt för att sätta ord på sina känslor och att socialt konstruerade normer hindrar dem från att söka hjälp. Samtidigt påvisar studier att skolkuratorer har för många elever vilket begränsar hanterbarheten och handlingsutrymmet att arbeta förebyggande och främjande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och möjligheter som kuratorer på gymnasiet identifierar för att fånga upp killar som de bedömer vara i riskzon för psykisk ohälsa, med fokus på riskfaktorer, utmaningar och handlingsutrymme. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på gymnasiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat- & analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och presenterades sedan i relation till de teoretiska utgångspunkterna hegemonisk maskulinitetsteori och gräsrotsbyråkrati & handlingsutrymme samt tidigare forskning. Resultat: Studiens resultat visade att den psykiska ohälsan ökar och att frånvaro ses som den mest centrala riskfaktorn för psykisk ohälsa, men även underkända betyg och språkbarriärer. Studiens resultat påvisade även att fungerande rutiner är viktigt för att identifiera unga män i riskzon, samtidigt som upplevelsen att rutinerna ofta brister och att övrig skolpersonal behöver kompetenshöjas kring att se riskfaktorer. Upplevelsen var också att man som skolkurator inte räckte till.

The aim of this study has been to describe and understand how school counselors and school social worker experience and perceive their discretion related to the work with problematic school absenteeism in elementary school. My study is based on six qualitative interviews where the professional roles each made half of the total number, which has been analyzed using qualitative content analysis. I wanted to describe and understand the discretion of school counselors and school social worker based on their role and function as that are not sufficently defined and specified, this associated with work on problematic school absenteeism. The conclusions of this study are that some of them felt limited regarding confidentiality, while some were positive about laws and guidelines. Also, that other actors within school or BUP, their working conditions and resources influenced the school counselors´and school social workers own work performance. The managers gave them freedom to shape their professional role within the organization´s framework. The possibility of resistance was also expressed. Also, that there is bigger experience of obscurity than clarity regarding the job description, which can be based on cooperation and the opportunity to take place. Collaboration and cross-border work as well affected the discretion of the professional role. School councelors and school social worker also have different opportunities in their preventive practical work to meet and manage absenteeism.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nya bestämmelserna om barnets bästa när vård enligt LVU upphör - ”lex lilla hjärtat” påverkar socialsekreterare i avseende till att effektivisera arbetet med att stärka principen om barnets bästa. Studien har en kvalitativ inriktning och vi har intervjuat fem olika socialsekreterare inom fyra olika kommuner. Empirin har analyserats genom grundad teori. I resultatet av studien framkommer det att handlingsutrymmet är komplext och påverkas av ett flertal faktorer. Faktorer kan förstås utifrån att vara strukturer som möjliggör och begränsar socialsekreterares arbete. Slutsatser vi framställer är att lagändringen uppfattas, tolkas och används olika utifrån intervjupersonerna. Hur effektiv lagändringen är avgörs utifrån faktorer som antingen möjliggör eller begränsar socialsekreterares handlingsutrymme för att arbeta med att stärka principen om barnet bästa. Vi finner att lagändringen kan möjliggöra handlingsutrymme genom att tillföra garantier och mekanismer för socialsekreterare att kunna stärka underlag i handläggning. Men lagändringen kan även begränsa socialsekreterares handlingsutrymme när arbetet i högre grad blir präglat av byråkrati. När lagar och regler ska följas mer principfast kan det både strama åt tid och kvalité.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers uppfattning om vad som kan hindra högstadieelever från att söka vidare stöd vid psykisk ohälsa. Författarna önskar även ta reda på vilka begränsningar i handlingsutrymmet skolkuratorer ser utifrån yrkesrollen att hjälpa högstadieelever vidare vid psykisk ohälsa. Studien har två frågeställningar, varav den första inkluderar vilka hinder skolkuratorer ser som bidrar till att högstadieelever inte söker vidare psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa. Den andra frågeställningen berör vilka begränsningar den individuella skolkuratorn ser i att kunna påverka högstadieelevers vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa utifrån yrkesrollens handlingsutrymme. I studiens tidigare forskning fokuseras ungas egna upplevelser av hinder i hjälpsökande. Även empiri om genus, skolkuratorers och föräldrars uppfattningar om hinder i hjälpsökande samt tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har eftersökts utifrån frågeställningarna. Teoretiska utgångspunkter som studien valt att använda är ungdomars psykosociala identitet och skolkuratorers handlingsutrymme. Författarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat indikerar att det finns diverse hinder som påverkar högstadieelever i vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa. Hinder som finns, enligt skolkuratorerna, är stigma, avslöjande, bristande självinsikt samt könsnormer. Hinder utifrån handlingsutrymme visar sig utgå från otydliga yrkesroller, anmälningsplikt och yttre faktorer som påverkar skolkuratorn i sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate school counselors' perception of what can prevent middle school students from seeking further support in case of mental illness. The authors also wish to find out what limitations in the scope of action school counselors see based on the professional role of helping middle school students further in case of mental illness. The study has two questions, the first of which includes what obstacles school counselors see as contributing to middle school students not seeking further psychiatric care in case of mental illness. The second question concerns what limitations the individual school counselor sees in being able to influence middle school students' further help-seeking for mental illness based on the scope of action connected to the professional role. In the study's previous research, young people's own experiences of obstacles in seeking help are focused on. Empirical data on gender, school counselors' and parents' perceptions of obstacles in seeking help, and accessibility to child and youth psychiatry have also been sought based on the questions. Theoretical starting points that the study has chosen to use are young people's psychosocial identity and school counselors' scope of action. The authors have chosen to use the qualitative method through semi-structured interviews. The results of the study indicate that there are various obstacles that affect middle school students in further help-seeking for mental illness. Obstacles that exist, according to the school counselors, are stigma, disclosure, lack of self-awareness and gender norms. Obstacles based on scope of action turned out to be based on unclear professional roles, reporting obligations and external factors that affect the school counselors in their work.

I den här studien beskrivs hur skolkuratorer arbetar förebyggande mot kränkande behandling för att främja elevers välmående och utveckling. Studien syftar till att undersöka skolkuratorers arbetssätt gällande förebyggande arbete mot kränkande behandling på grundskolan. Frågeställningar för att uppfylla studiens syfte är: Hur arbetar skolkuratorer förebyggande mot kränkande behandling? Hur är handlingsutrymmet i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling utifrån skolkuratorers perspektiv? Hur ser samverkan ut med andra professioner i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling? För att uppfylla studiens syfte och behandla frågeställningarna valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen transkriberades och analyserades genom tematisk analys och jämfördes sedan med relevant tidigare forskning inom det aktuella ämnet. Resultatet som presenteras innebär att det förebyggande arbetet mot kränkande behandling utförs på olika sätt, på olika nivåer. Andra betydande delar i studien påvisar handlingsutrymmet och samverkan med andra yrkesprofessioner på skolan. Resultatet har diskuterats och analyserats med en grund i den systemteoretiska utvecklingsekologiska teorin, vilket har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Ytterligare fynd, som studien redovisar, är: förebyggande arbetssätt i form av vuxennärvaro, värdegrundsarbete och förebyggande i kombination med åtgärdande arbete. / This study describes how school counsellors work to prevent bullying in order to ensure pupils' well-being and development. The aim of the study is to investigate school counsellors' approaches to preventing bullying in primary schools.  The questions posed to fulfill the purpose of the study are: How do school counsellors work to prevent bullying? From the perspective of school counsellors, how is the professional discretion in the prevention of bullying? How is the collaboration with other professions present in the prevention work preventing bullying? In order to fulfill the study's purpose and answer the research questions, a qualitative method was chosen using semi-structured interviews. The data collection was transcribed and analyzed through thematic analysis and then compared with relevant previous research on the topic of bullying. The result of the study shows that the prevention work against bullying is carried out in different ways at different levels. Other significant elements of the study are the scope of action and the interaction with other groups of professionals present and active at a school. The presented result is discussed and analyzed with the basis in the system theoretical developmental ecological theory, which has been the theoretical starting point of the study. Other findings in the study are: preventive approaches in the form of adult presence, value-based work and prevention combined with remedial work.

The purpose of this study is to explore how social workers in financial assistance describe their work situation. The aim is also to investigate how social workers in financial assistance describe their discretion and whether there is a relationship between their work situation and discretion. A qualitative method in the form of six semi-structured interviews has been used to obtain relevant empirical data for our study. We interviewed six social workers in the field of financial assistance with different levels of experience. The social workers who participated work either in the financial assistance intake unit or ongoing financial assistance for clients of varying ages who apply for continued financial assistance each month. Our study shows that social workers in financial assistance have different definitions of discretion. The first definition of discretion implies that social workers' discretion is created and adjusted by various factors such as laws, management and supervisors, personal preferences and clients. The second definition describes discretion as a right that comes with working as a social worker on financial assistance and implies that discretion is explored and tested in the work by the social worker himself. Our study also shows that the work situation of a social worker in financial assistance and their discretion influence each other. Greater discretion has a positive effect on the social worker's work situation and limited discretion has the opposite effect. A heavy workload and lack of time, while management and supervisors try to impose constraints on the social worker, have a negative impact on a social worker's discretion. This in turn leads to stress for social workers in financial assistance. The results of the study also show that factors such as experience and room for interpretation of the law increase the discretion, which contributes to a more positive attitude towards social workers’ work situation.

Syftet med studien har varit att undersöka socialsekreterares upplevelser av att arbeta inom den sociala barnavården vilken förutsätter föräldrars frivillighet för att barn ska få sina rättigheter gällande stöd, skydd och delaktighet tillgodosedda. Studien har i synnerhet fokuserats kring att undersöka huruvida socialsekreterare upplever att föräldrars lagstadgade rätt till frivillighet begränsar barns lagstadgade rätt till delaktighet och skydd. Kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara frågeställningarna och studiens empiri består av intervjuer med sex socialsekreterare och en sektionschef, samtliga verksamma inom den sociala barnavården. För att bearbeta och analysera empirin användes tematisk innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk vilket empirin tolkats och analyserats genom består av två teorier. Den första teorin, gräsrotsbyråkrati, har använts för att förstå och förklara de dilemman som socialsekreterare behöver hantera och ta ställning till i sitt arbete. Den andra teorin består av barndomssociologi vilken utgår ifrån vikten av att betrakta barn som kompetenta aktörer i samhället. Studiens resultat visar att ett bra samarbete mellan socialsekreterare och föräldrar är avgörande för att barnet ska få tillgång till stöd. Vidare tyder studiens resultat på att socialsekreterare upplever att föräldrars rättigheter utgör ett hinder i deras arbete med att tillgodose och främja barns lagstadgade rättigheter. Föräldrars lagstadgade rätt till frivillighet riskerar att innebära att barnets rätt till delaktighet och skydd försummas. / The aim of this study has been to examine social workers experiences of working in social childcare, which requires parents voluntariness in order for children to have their rights regarding support, protection and participation fullfilled. In particular, the study has focused on investigating whether social workers feel that parents statutory right to voluntariness limits children's statutory right to participation and protection. Qualitative research method was chosen to answer the questions and the study's empirical data consists of interviews with six social workers and one section manager, all active in social childcare. To process and analyze the empirical data, thematic content analysis was used. The study's theoretical framework through which the empirical evidence was interpreted and analyzed consists of two theories. The first theory, street-level bureaucracy, has been used to understand and explain the dilemmas that social workers meet and need to deal with in their work. The second theory consists of childhood sociology, which is based on the importance of considering children as competent actors in society. The study's results show that good cooperation between social workers and parents is crucial for the child to have access to support. Furthermore, the study's results indicate that social workers feel that parents rights constitute an obstacle in their work to accommodate and promote children's statutory rights. Parents' statutory right to volunteering risks neglecting the child's right to participation and protection.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever att barnrättsperspektivet beaktas inom arbetet på försörjningsstöd, samt hur organisatoriska förutsättningar påverkar i vilken mån barns rättigheter tas i beaktande vid handläggningen av försörjningsstöd. Resultatet visar att handlingsutrymmet påverkar i vilken utsträckning barnrättsperspektivet tas i beaktandet i handläggningsprocessen. Socialsekreterarna beskriver också att kunskap om lagstiftning är förutsättning för att kunna beakta ett barnrättsperspektiv inom försörjningsstöd. Vidare visar även resultatet att det är gemensamt för socialsekreterarna att de anser att det är vårdnadshavarna som har det huvudsakliga ansvaret att tillgodose barnets grundläggande behov. Slutligen indikerar resultatet även att det finns brister när det kommer till att följa organisatoriska riktlinjer till följd av hög arbetsbelastning och utmanande arbetsuppgifter / This study aims to examine social workers experiences about the child rights perspective in the processing of social assistance. The study also aims to examine how organizational guidelines affect how the child rights perspective is taken into account in the processing of social assistance. The result shows that social workers, in the role as street level bureaucrats, are affected by their discretion to what extent the child rights perspective is taken into account. Social workers also describe that knowledge about legislation is a condition for being able to take the child rights perspective into account. The results show that social workers emphasize that the caregivers have the main responsibility to fulfill their children's needs. In conclusion, the results indicate that social workers, who work with social assistance, experience that there is a limited discretion when it comes to child rights perspective in the processing of social assistance. The result also indicates that there are deficiencies when it comes to following the organizational guidelines due to high workload and resource demanding work tasks

One part of the criticism regarding a democratic deficit in the EU is towards a considered tecnocratic bureacracy - especially in the Committé of the Permanent Representatives (COREPER). However, if the argumentation stands on research that compare the EU with theoretical constructs, how valid can that criticsm be? By relating the formal discretion of the bureacrats in Coreper to the formal discretion of the bureacrats in Swedish ministries this study contributes to the discussion on an empirical level. The research design is thus a qualitative comparison of procedure-manuals from both units. The method is text analyzing: through the lens of the policy cycle (first and second phase) and through the defined concepts `discretion ́ and `control ́. These concepts stem from theoretical contributions by Herman Finer regarding discretion and democratic legitimacy. The main findings show that the permanent representatives hold more opportunities of discretion than the Swedish bureacrats. However, these are well specified and more so compared to the Swedish case. According to the theoretical framework the specification is of most relevance - why democratic legitimacy can be derived. I therefore argue that this specific criticism towards the EU might not be as valid if Sweden is still to be considered an accepted democratic system.