I Sverige använder socialtjänsten lagar för att tillgodose olika levnadsstandarder till olika grupper av människor. Aktuell studie har syftat till att undersöka hur biståndshandläggare resonerar kring begreppet skälig levnadsnivå och hur det används i praktiken inom äldreomsorgen. En kvalitativ studie har utförts där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. En vinjett med ett fiktivt ärende har även använts för att undersöka om det finns olikheter i bedömningar mellan biståndshandläggare. Utifrån den insamlade empirin så har en tematisk analys genomförts och fyra teman har presenterats i resultatdelen. Dessa teman är vad är skälig levnadsnivå?, god vs skälig levnadsnivå, handlingsutrymme och olikheter i bedömning. Resultatet visar att det finns olikheter i bedömningar och att begreppet skälig levnadsnivå är ett abstrakt begrepp som har ett stort tolkningsutrymme. Parallellt visar studiens resultat att majoriteten av biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme en lagom nivå. En diskussion förs mellan vikten av att ha handlingsutrymme och ett rättssäkert samhälle där alla behandlas lika av myndigheter. Slutsatsen visar att det är en svår balansgång och att det krävs mer forskning inom ämnet. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Maslows behovspyramid. / In Sweden the social services use different laws to meet different living standards for different groups of people. The current study has aimed to investigate how social workers in elderly care reason about the concept of a reasonable standard of living and how it is used in practice. A qualitative study was conducted in which eight semi-structured interviews were conducted with social workers in the elderly care unit from three different municipalities in Sweden. A vignette has also been used to investigate whether there are differences in assessments between social workers. Based on the collected empirical data, a thematic analysis has been carried out and four themes have been presented in the results section. These themes are what is a reasonable standard of living?, good vs reasonable standard of living, room for maneuver and differences in assessment. The results show that there are differences in assessments and that the concept of a reasonable standard of living is an abstract concept that has a large scope for interpretation. In parallel, the results of the study show that the majority of development assistance officers feel that their room for maneuver is at a reasonable level. A discussion is held between the importance of having room for maneuver and a law-abiding society where everyone is treated equally by the authorities. The conclusion shows that it is a difficult balancing act and that more research is required in the subject. The results have been analyzed with the help of previous research and Lipsky's theory of grassroot bureaucrats and Maslow's pyramid of needs.

No description available.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka socialsekreterares upplevelser av stödinsatser till personer med missbruksproblem, med särskilt fokus på tillämpningen av tvångslagstiftningen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dels huruvida socialsekreterare upplever etiska dilemman vid bedömning av LVM och hur sådana dilemman kan hanteras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där totalt sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare i olika kommuner i Sverige. Genom en tematisk analys, har vårt empiriska material analyserats. Teman som framkom var handlingsutrymme utifrånRiktlinjer och samarbete, Bedömning av helheten, Motivationsarbete, Tankar om tolkningsutrymme samt vård och Etiska dilemman. Det empiriska materialet har även analyserats med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp, det vill säga gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att samarbete med kollegor, teamledare och chefer var viktigt vid inledning av LVM. Vidare menade de intervjuade socialsekreterarna att riktlinjer och lagtext tydliggör när tvångsomhändertagande ska tillämpas. De uppgav dock att lagtexten är en svårighet på grund av tolkningsutrymmet. Etiska dilemman som lyftes av socialsekreterarna hängde samman med att klientens självbestämmanderätt försvinner vid tillämpning av LVM, samtidigt som klientens liv är i fara om LVM inte tillämpas. / The aim of this study was to examine the experiences of social secretaries, in support measures for people with substance abuse problems, with special focus on the application of the law Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Additionally we examined potential ethical dilemmas and how these are handled by the social secretary. The study is based on a qualitative study where a total of six semi-structured interviews were conducted with social secretaries from different municipalities in Sweden. Through a thematic analysis, our empirical material was analyzed. Themes that emerged were Room for maneuver based on guidelines and laws, The overall assessment, Motivational work, Thoughts on room for interpretation, Care and Ethical dilemmas. The empirical material has been analyzed with the help of previous research and theoretical concepts. The results showed that the participants' collaboration with colleagues, team leaders and managers was important when initiating compulsory care. Further, the respondents emphasized that guidelines and legislation clarify when compulsory treatment is to be applied. However, the social secretaries stated that there were difficulties with the scope for interpretation. An ethical dilemma highlighted by the social secretaries was that the client's right to self- determination disappears when applying LVM, at the same time as the client's life is in danger if LVM is not applied.

Barn tillbringar under sin barndom mycket av sin tid i skolan. För att barnen ska kunna utbilda sig och lära sig att hantera vad det som krävs av dem, är det viktigt att skolmiljön är en trygg och säker plats att befinna sig i. Skolan är även en plats där barn med olika bakgrunder samlas och skillnaderna mellan eleverna kan få ojämlikheter, vilket bland annat kan leda till mobbning och kränkande behandling. I fall där sådant förekommer krävs det att skolan agerar, inte bara för att eleverna ska må bra men för att skolan enligt svensk lag är skyldiga till det. Syftet med denna uppsats är att fokusera skolkuratorns förebyggande arbetet mot kränkande behandling i skolor. Eftersom mobbning ständigt ökar är det viktigt att det pågår ett arbete för att förhindra det. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och dessa har analyserats utifrån studiens syfte samt frågor. Studiens huvudsakliga slutsats resulterar i att mobbning behöver arbetas mot inom olika förebyggande åtgärder. / Children spend a lot of their time in school during their childhood. To be able to learn and manage what is required of them, it is important that the school is a safe place to be in with a good environment. The school is also a place where children from different backgrounds come together and the differences can make inequalities occur.  This can lead to bullying and offensive treatment. In these cases, it is required that the school acts, not only for the students to feel good but the school is also obliged to do that by the Swedish law. The aim with this essay is to focus on the school counselor’s prevention against offensive treatment in schools. Since bullying is on the rise, it is important that there is ongoing work to prevent it. Data collection has taken place through interviews and analyzed based on the purpose of the study and issues. The main conclusion that has been seen as an important inference is that bullying needs to work against different preventions.

This research will explore how social workers in the Swedish childcare system argue about semi coercive measures, tensions between voluntariness and coercion, and their discretion for those actions. Semi coercive measures are regulated by The Care of Young Persons Act (LVU), section 22. To investigate this a qualitative method was adopted. Eight semi- structured interviews were conducted with social workers that have experience when it comes to work within social services regarding children and young people. The research utilises a thematic analysis as a means of processing the data. To analyse the results, Lipsky’s theoretical concept; Street-level bureaucracy and Foucault’s theoretical concept of power; discipline and disciplining based on panopticism and pastoral power, are used. The analysis of the results indicates that the respondent’s views of the tension between coercive and voluntary measures differ, and that there is no clear distinction. Most of the respondents considered the regulations on semi coercive measures as unnecessary while others thought they are a useful tool when implemented correctly. Moreover, social workers use similar forms of semi coercive measures but not according to section 22 LVU. Respondents use their discretion in different ways, which influences their views on whether the section is necessary or not.

Delegationsordningen påverkar socialsekreterares handlingsutrymme att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare styrs dagligen i sitt yrkesutövande av politiska beslut som utgörs av lagstiftning. Det politiska landskapet avser att bidra till en demokratisk process med avsikt att leda till likabehandling och rättssäkerhet för att stärka legitimiteten inom välfärden. Samtidigt är individer i behov av individuella lösningar och behovsanpassade insatser, något som lämnar socialsekreterare med ett handlingsutrymme att agera efter egen yrkesprofessionalism i försök att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare lever i ett mellanting mellan dessa två världar där organisationsprofessionalism och yrkesprofessionalism möts. Studiens resultat visar på svårigheter att definiera barnets bästa vilket medför en prövning av socialsekreterarens handlingsutrymme och flexibilitet i varje enskilt fall. Dessutom framgår det av det empiriska materialet att tillit utgör grundval för att handlingsutrymme ska bli önskvärt hos socialsekreterare. På barn- och utredningsenheten där studien utfördes upplever socialsekreterare generellt att de har tillit från ledningen på arbetsplatsen. Däremot framkommer det att delegationsordningen upplevs som ett ekonomiskt styrmedel för att reglera de offentliga utgifterna. Slutligen visar resultatet att socialsekreterare är oense om vem som ska vara yttersta beslutsfattare och efterfrågar expertkunskap i socialnämnden där de tyngsta besluten fattas. / The delegation of authority affects social workers discretion to live up to the best interests of the child. Social workers are affected daily by political decisions. The political landscape contribute to a democratic process with the intention of leading to equal treatment and the rule of law. At the same time, individuals are in need of individual solutions and needsadapted efforts, which leaves the social worker with the discretion to use occupational professionalism in an attempt to live up to the child's best of interests. Social workers act in between two worlds where organisational professionalism and occupational professionalism meet. The results of the study show difficulties in defining the best interests of the child, which challenges the social workers discretion in each single case. Trust is the foundation for making discretion desirable amongst social workers. At the child welfare unit, social workers feel that they have trust from their management. On the other hand, the delegation of authority is perceived as an economic instrument for regulating public expenditure. Finally, the results shows that the social workers disagrees on who should be the ultimate decisionmaker and demand expertise among the politicians in the social committee where the toughest decisions are made.

Den föreliggande studiens syfte har varit att undersöka hur socialarbetare på myndighet och verkställande verksamhet jobbar med implementeringen av aktiveringsinsatser. Detta med fokus på hur aktiveringsprocessen påverkar deltagarnas handlingsutrymme. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån tematisk tolkning. Resultatet av intervjumaterialet har tolkats genom Habermas och Lipskys teoretiska perspektiv. Studiens resultat visar två huvudsakliga teman som påverkar deltagarnas handlingsutrymme. Aktiveringsprocessen med sina stöd- och kontrollfunktioner begränsar deltagarnas handlingsutrymme. Resurseffektivitet märks i intervjumaterialet som ett ledande styrmedel i processen, detta i kontrast till andra värden. Socialarbetarnas relation till deltagarna påverkar på både direkta och subtila sätt deltagarnas handlingsutrymme, dels möjliggörande men mest begränsande. Resultatet visar att relationen påverkas av social kontext, normer och de ramar socialarbetarna och deltagarna måste arbeta inom. Resultatet i studien bekräftar tidigare studier att deltagare i aktiveringsprocessen har begränsat handlingsutrymme. / The aim of the present study has been to examine how social workers at government and executive organizations work with the implementation of activation efforts. This focuses on how the activation process affects the participants’ capacity for action. The study was conducted using semi-structured interviews and analyzed based on thematic interpretation. The results of the interview material have been interpreted through Habermas’ and Lipsky’s theoretical perspectives. The study results show two main themes that affect the participants’ capacity for action. The activation process with its support and control functions limits the participants’ capacity for action. Resource efficiency is noticed in the interview material as an instrument value in the process, in contrast to other values. The social workers’ relationship with the participants affects the participants’ capacity for action in both direct and subtle ways, partly enabling but mostly limiting. The result shows that the relationship is influenced by social context, norms and the frameworks that social workers and participants must work within. The results of the study confirm previous studies that participants in the activation process have limited scope for action.

This study has the aim to understand how social workers experience the documentation in relation to their freedom of action in childcare investigations. We also used a moral and work ethic perspective in our analysis. Former research show that social workers feel a lack of time for client relation, heavy workload and different ideas about how to customize their documentation, so it suits with the client and the individual social worker. The study is based on six individual interviews with social workers working in children social services. The main results show that the social workers are driven by their sense of wanting to do the right thing for the children, but a lot of time are spent on documentation. The freedom of action among the social workers in our study is depending on how they use their professional license to balance documentation and client work.

The honor killing of Fadime Sahindal in 2002 sparked a debate in Swedish media about honor-related violence and oppression. As a professional social worker, it is important to have knowledge in the field to help young women who are exposed to honor-related violence and oppression. The aim of this study is to analyze the working methods and attitudes of social workers and their discretion in the work of honor-oppressed young women. The study is based on six qualitative interviews conducted with professional social workers. Through the interviews, the social workers' experiences, thoughts and opinions about the social service's way of working with honored young women were highlighted. The interviews were analyzed using thematic analysis and interpreted by the theory of honor and discretion. The results show that social workers do not have the right knowledge about honor problems and that they do not have the right tools to meet these young women who are exposed to violence and oppression. / <p>I samband med rådande situation (Covid-19) hölls presentationen via Zoom. </p>

Familj har historiskt sett konstruerats och framställts som mamma, pappa, barn, vilket har standardiserat en samhällsnorm om den ideala familjen. Det finns normer och föreställningar om vad som är ett bra föräldraskap och vilka förmågor en förälder ska ha. En kärnuppgift för socialsekreterare i barnutredningar är att göra riskbedömningar och bedöma föräldraförmåga. En kartläggning från 2021 visade att det fanns brister i två tredjedelar av ärendena gällande barn. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för socialsekreterares tolkningar av det goda, det bristande och det ”tillräckligt bra” föräldraskapet i barnutredningar. För att besvara studiens frågeställningar har sex socialsekreterare fått ta del av en vinjett att resonera kring i enskilda intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning och med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att bedömningar av föräldraförmåga är ett komplext arbete. Deltagarna lyfter svårigheterna med att applicera begreppet ”tillräckligt bra” i praktiken. Det arbete som görs då föräldraförmåga bedöms kategoriseras som ett socialt hantverk. Resultatet belyste även en organisatorisk komplexitet som innebär att utredningar görs av socialsekreterare men fastställande om ingripande insatser beslutas av annan part baserat på socialsekreterarnas subjektiva utredningar. / Historically family has been constructed and presented as mother, father, child, which has standardized a societal norm as the ideal family. There are norms and perceptions of what constitutes good parenting and what abilities a good parent should have. A core task for social workers in child investigations is to make risk-assessments and assess parenting ability. A mapping from 2021 showed that there were shortcomings in two thirds of cases concerning children. The purpose of this study was to gain an in-depth understanding of social workers' interpretations of the good, the deficient and the "good enough" parenting in child investigations. To answer the questions of the study, six social workers were given a vignette to resonate about in individual interviews. The collected material was analyzed along with previous research and social constructivism as a theoretical perspective. The results showed that assessing parental abilities is a complex work. The participants highlight the difficulties of practically applying “good enough” in their work. Assessing parental abilities is categorized as a social craft. The results also highlighted an organizational complexity, as assessments are performed by social workers whereas decisions about interventions are decided by another part, however based on their subjective investigations.