Background: Risk factors related to class,gender and sexuality have been identified, emphasizing the importance for health care staff to attain tools to provide individualized healthcare from an intersectional perspective. Purpose: Our purpose was to identify ways to improve equality in modern day Swedish healthcare from an intersectional perspective. Method: General literature review based on 11 scientific articles, both qualitative and quantitative, that were analyzed using Polit and Beck’s nine-step model. A content analysis was conducted, from which categorizing and meaningful units were condensed and coded intothemes and subthemes. Results: We identified two main themes, with three and two subthemes respectively. The first main theme was education, with subthemes knowledge of power and privileges, knowledge of implicit bias and insight into the life situation of vulnerable groups. The second main theme was personal treatment, with sub themes respect and sensitivity to individual needs and open communication and participation. Our findings show that education about intersectionality, as well as how health care staff treat and meet with patients, both play an important role in the creation of a more equal healthcare. Conclusion: Health care institutions must adjust their work after current circumstances. The right tools are needed for health care staff to be able to properly meet and treat patients belonging to minority groups. Education about intersectionality is one way to detect and address existing power structures and their influence on individuals, in order tobetter formulate and implement solutions for a more equal health care. / Bakgrund: Riskfaktorer för att exponeras för ojämlikhet i vården kan vara på grund av klass, kön, etnicitet och sexualitet, detta har bland annat härletts till otillräcklig kunskap hos vårdpersonal. Det är av vikt att vårdpersonal erhåller de verktyg som krävs för att vårda individer personcentrerat och jämlikt. Syftet: Syftet med studien var att beskriva olika sätt att främja jämlik omvårdnad ur ett intersektionellt perspektiv. Metod: Allmän litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserats genom Polit och Becks niostegsmodell. En innehållsanalys upprättades där kategorisering och meningsbärande material togs ut för att sedan kondenseras och kodas till teman och subteman. Resultat: I studiens resultat identifierades två huvudteman med tre respektive två subteman, nämligen temat utbildning med subteman kunskap om makt och privilegier, kunskap om ”implicit bias” och insikt i utsatta gruppers livssituation samt huvudtemat bemötande med subteman respekt och lyhördhet inför individuella behov och öppen kommunikation och delaktighet. Resultatet redogör för att utbildning om intersektionalitet, såväl som vårdpersonalens bemötande, spelar viktiga roller i strävandet efter jämlik vård. Slutsats: Hälso- och sjukvård måste anpassa sin verksamhet efter rådande behov. Utbildning om intersektionalitet är ett tillvägagångssätt med vilket man kan förklara och förstå strukturella maktordningar och vilket inflytande de har på individen, detta för att lättare kunna formulera och implementera lösningar som kan verka för att minska ojämlikheten i vården.

Bakgrund: Det framkommer centrala aspekter vid omvårdnaden av patienter som skadar sig själva som i sin tur ställer krav på vårdpersonalens förmåga att förhålla sig till mötet med dessa patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa psykiatrisk vårdpersonals upplevelser i mötet med patienter som skadar sig själva. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på Evans analysmetod och resultatet grundar sig på 22 artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Vårdpersonalens möten med patienter som skadar sig själva redovisas sex teman; Att utmanas av negativa känslor, Att stänga av sin empatiska förmåga, Att vara osäker på vad som komma skall, En svår balansgång, Ett gynnsamt möte och Professionell utveckling. Slutsats: Resultatet visade på att vårdpersonal i psykiatrisk vård har att hantera flera negativa känslor i sina möten med patienter som skadar sig själva. Kontinuerlig fortbildning och handledning framstår som nödvändiga förutsättningar för att möjliggöra gynnsamma möten med patientgruppen. / Background: It appears to be central aspects regarding the care of patients who self-harm and these aspects set requirements on psychiatric health care personnel's ability to relate to the meeting with the patients. Aim: To illustrate psychiatric health care personnel's experiences of meeting with patients who self-harm. Method: A systematic literature review based on a method described by Evans with a result based on 22 articles of qualitative design. Result: To meet patients who self-harm can be seen out of the six themes described in the result of the present study; To be challenged by negative emotions, To disconnect from your empathic ability, To be unsure of what´s to come, A difficult balancing act, A favorably meeting and Professional development. Conclusion: The result of the present study shows that the negative emotions were prominent. Continuous further training and tutorial appears necessary conditions to enable favorable meetings with the patient group.

<p>The present thesis is based on four empirical studies concerning risk factors related to musculoskeletal pain (MSP), disability, and sick leave among three non-clinical samples of health care staff. Initially, in Study I, cognitive, behavioural and environmental factors related to MSP of nurses' aides<b> </b>were explored. An experimental design including baseline, intervention and follow-ups among 29 nurses' aides<b> </b>working in a home for the elderly was used to evaluate effects of a workplace intervention based on cognitive behaviour (CB)- and conventional, symptom reduction principles. In Study II, a cross-sectional and correlational design was applied. A self-administered questionnaire was used to describe and investigate the relationship between risk factors and development of persistent pain, sick leave and long sick leave among 914 municipal health care staff. In Study III and IV, a longitudinal design was used among 200 registered nurses (RN) working in a county hospital to describe and predict pain, disability and sick leave. Data collection involved two self-administered questionnaires covering: 1) work and personal factors, pain, disability and sick leave at baseline and 2) valued life dimensions at baseline. The results showed that MSP was common among the staff. Study I showed positive effects among nurses' aides<b> </b>receiving the CB principles related to MSP compared with nurses' aides receiving the conventional principles. In Study II, pain severity and expectations to be working in 6 months were associated with persistent MSP and sick leave, respectively. In Study III, pain, disability and sick leave at baseline were the strongest predictors of pain, disability and sick leave at the three-year follow-up. In Study IV, the findings support the notion that individual values in different life domains are possible predictors of pain and disability. </p>

The present thesis is based on four empirical studies concerning risk factors related to musculoskeletal pain (MSP), disability, and sick leave among three non-clinical samples of health care staff. Initially, in Study I, cognitive, behavioural and environmental factors related to MSP of nurses' aides<b> </b>were explored. An experimental design including baseline, intervention and follow-ups among 29 nurses' aides<b> </b>working in a home for the elderly was used to evaluate effects of a workplace intervention based on cognitive behaviour (CB)- and conventional, symptom reduction principles. In Study II, a cross-sectional and correlational design was applied. A self-administered questionnaire was used to describe and investigate the relationship between risk factors and development of persistent pain, sick leave and long sick leave among 914 municipal health care staff. In Study III and IV, a longitudinal design was used among 200 registered nurses (RN) working in a county hospital to describe and predict pain, disability and sick leave. Data collection involved two self-administered questionnaires covering: 1) work and personal factors, pain, disability and sick leave at baseline and 2) valued life dimensions at baseline. The results showed that MSP was common among the staff. Study I showed positive effects among nurses' aides<b> </b>receiving the CB principles related to MSP compared with nurses' aides receiving the conventional principles. In Study II, pain severity and expectations to be working in 6 months were associated with persistent MSP and sick leave, respectively. In Study III, pain, disability and sick leave at baseline were the strongest predictors of pain, disability and sick leave at the three-year follow-up. In Study IV, the findings support the notion that individual values in different life domains are possible predictors of pain and disability.

Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II. Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II. Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade. Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Generellt kunde en negativ attityd till lågkolhydratkost urskiljas. För att upprätthålla en evidensbaserad hälso- och sjukvård är det av största vikt att diabetessjuksköterskor får möjlighet att inom arbetsplatsen hålla sig uppdaterade om aktuella forskningsresultat samt att skapa reflektion kring vilken extern och intern påverkan sjuksköterskor kan exponeras för. / Background Diabetes type II is an increasing problem on a national and global scale. Low carbohydrate diets have created debate in today society, all though it has come to show positive effects in studies made on this patient group. In the national guidelines by The National Board of Health and Welfare moderate low-carbohydrate diet is described as a primary diet recommendation for patients with diabetes type II. Aim To investigate the attitude and knowledge of nursing staff towards low-carbohydrate diets as a method for patients with diabetes type II to achieve positive health benefits. Method Qualitative semi-structured interviews with seven nurses in district health centers in Uppsala, Sweden. Result The nursing staff had observed health benefits as a result from low-carbohydrate diets in their daily clinical work with patient suffering from diabetes type II, yet none of the nurses did suggest patients to eat according to this diet. Apprehensions that low-carbohydrate diets, and specifically the increased intake of fat, would contribute to an increased risk of heart disease or cause other harmful bodily effects over a long period of time were described. The awareness of national guidelines and recommendation did vary widely among the nurses. Conclusion Awareness and knowledge regarding a low carbohydrate diet when it comes to patients with diabetes type II ranged with the diabetic nurses in Uppsala Primary Care. Generally, a negative attitude towards low carbohydrate diet could be distinguished. To maintain an evidence-based health care, it is important that diabetes nurses have the opportunity to be updated of current research and to make reflections on what kind of external and internal influences nurses may be exposed to.

Rapportens syfte är att i en fallstudie undersöka vilka effekter personalen på ett vård och omsorgsboendeti Filipstads kommun upplever i sin vardag, efter att ett nytt IT-system implementerats, för att bedöma om upphandlingsprocessens genomförande ligger till grund för effekterna personalen upplever. Detta ämne är aktuellt, då digitalisering inom vården ingår allt mer i personalens vardag inom vård och omsorg. Effekter efter en implementering av ett IT-system uppstår alltid, men frågan är om effekterna påverkar vård och omsorgspersonalens vardagliga arbetssituation på ett positivt eller negativt sätt. Detta är en fallstudie med kvalitativ inriktning, där metodvalen är semistrukturerad intervju och deltagande känd observation. Utifrån den insamlade teorin utformades de intervjufrågor som användes vid intervju med säkerhetssamordnare (SS ) och upphandlingschef (UC) för Filipstads kommun som är IT-systemets beställare. Efter intervjun med SS och UC i sammanhållning med teori utformades de intervjufrågor som ställdes till gruppledaren för vård och omsorgsboendet samt fem stycken personal på vård och omsorgsboendet, varav fyrast jobbar dag och en jobbar natt. Resultatet av fallstudien visar att upphandlingsprocessen och implementeringen av IT-systemet utförts utan några större brister, men IT-systemet har en hög dysfunktionalitet. Respondenternas och gruppledarens syn är att kraven sett annorlunda ut om de fått medverka vid kravinsamlingen, denna syn stöds inte av det som framkommit under rapportens skrivande.Dock har personalens vardagliga arbetssituation försämrats efter det nya IT-systemet implementerats. Syftet med det nya IT-systemet var att personalen skulle känna sig tryggare och ha bättre koll över brukarna. Detta har inte uppnåtts då IT-systemet har en så hög dysfunktionalitet att en slutbesiktning varit omöjlig att genomföra.

OBJECTIF. Ces travaux de recherche ont étudié l’association entre la qualité de vie au travail (QVT) et les facteurs d’organisation auprès d’une population de personnels hospitaliers. METHODE. Deux études par questionnaires et deux études par entretiens semi-directifs ont été menées. Les études par questionnaires ont exploré les caractéristiques psychosociales professionnelles (JCQ), la qualité de vie (SF-12) et les contraintes psycho-organisationnelles des personnels (NWI-EO). Les entretiens se sont focalisés sur l’organisation du travail, l’environnement de travail, les relations interpersonnelles et l’influence du travail sur la santé. RESULTATS. Un total de 452 professionnels a participé aux enquêtes par questionnaires et 36 professionnels ont été interrogés en entretien. Les professionnels ayant vécu un transfert de services ont présenté des tensions au travail associés à un isolement social accrus et déclarent de plus fortes contraintes concernant le manque de communication ainsi que les relations dégradées au sein des équipes. Dans notre population, les autres principaux facteurs d’organisation associés à la dégradation des caractéristiques psychosociales et de la qualité de vie sont le fait de travailler plus de 2 week-ends par mois, d’être régulièrement de garde, de travailler dans des environnements non fonctionnels et de ne pas participer à des réunions régulières. CONCLUSION. Ces résultats appellent la gestion des hôpitaux à concevoir des processus de communication plus adaptés, de fournir un bon équilibre entre vie professionnelle et personnelle ainsi qu’un environnement ergonomique et fonctionnel. / AIM. These researches examined the association between quality of work life (QoWL) and organizational factors within health care workers. METHOD. Two studies by questionnaires and two studies by semi-structured interviews were conducted. Studies by questionnaires explored the professional psychosocial characteristics (JCQ), quality of life (SF-12) and psycho-organizational constraints (NWI-EO). The interviews focused on the work organization, the work environment, the interpersonal relationships and the influence of work on health. RESULTS. A total of 452 professionals participated in the studies by questionnaires and 36 professionals were interviewed. Professionals who lived a department relocation have presented an increase of job strain associated with social isolation and declared greater constraints concerning the lack of communication as well as team relationships. In our population, the other main factors associated with the degradation of psychosocial characteristics and quality of life are to work more than two weekends a month, to be regularly on call, to work in non-functional environments and to do not participate in regular meetings. CONCLUSION. These results call the hospital management to design more appropriate communication processes, to provide a good balance between professional and personal life as well as an ergonomic and functional environment.

Bakgrund: Forskning har visat att det förekommer brister i vårdpersonalens bemötande till patienter med psykisk ohälsa. Negativa attityder och beteenden är faktorer som kan påverka patienters förtroende för vården. Ett gott bemötande och en förtroendefull relation kan vara avgörande för patientens tillfredsställelse, behandlingsresultat och hälsa. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonals bemötande inom psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa samt hur vårdpersonals bemötande kan påverka patienten i psykiatrisk vård. Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO som resulterade i 15 kvalitativa artiklar. Resultat: Teman som påvisades i resultatet var att bemötas som människa och behandlas lika, positiva och negativa upplevelser av attityder och beteenden, kommunikation, dialog, samtal, att bli lyssnad till och uppleva närvaro. Även interaktion, kontakt och fysisk kontakt framkom. Slutligen framkom temat relation som inkluderade bemötande, respekt, tillit, att bry sig samt att bli sedd. Slutsats: Denna litteraturöversikt redogör för att patienter med psykisk ohälsa upplever både ett gott och ett bristfälligt bemötande hos vårdpersonal. Detta kan ha en påverkan på patienters behandlingsresultat och hälsa. / Background: Research has shown that there are faults in the health care staffs treatment for patients with mental illness. Negative attitudes and behaviors are factors that can affect patients confidence in healthcare. A good treatment and a trusting relationship can be crucial to patient satisfaction, treatment outcomes and patient health. Purpose: The purpose of this study is to describe mental health care staffs treatment in psychiatric care to patients with mental illness and how the mental health care staffs treatment affects the patient in psychiatric care. Method: The design is a literature review. Data collection occurred in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO which resulted in 15 qualitative articles. Results: Themes that were detected in the results were to be treated as a human being and equal treatment, positive and negative experiences of attitudes and behaviors, communication, dialogue, conversation, to be listened to and experience presence. Also interaction, contact and physical contact appeared. Finally, the themes relationship that included treatment, respect, trust, caring and being seen was detected. Conclusion: This literature review describes that patients with mental illness experience both good and inadequate treatment of mental health care staff. This can affect patients' treatment results and health.

En god munhälsa kan förebygga sjukdomar hos sköra äldre i ordinärt boende. Hur välinformerade vårdpersonalen i hemsjukvården är om munhälsa och tandvårdsbidrag spelar en stor roll i arbetet med att uppmärksamma äldres rätt till tandvårdsinsatser och kan vara avgörande för att förebygga orala sjukdomar. Syfte: Enkätstudiens syfte var att studera vilken kunskap och hurdana attityder som finns till äldres munhälsa och munvård bland olika professioner inom hemsjukvården. Metod: Interprofessionella team bestående av sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och undersköterskor besvarade en enkät om munhälsa och munvård. Resultat: Antal arbetade år med äldre ökade förmågan att utföra munvård samt kunskapen om regelverket kring äldres tandvård. Även utbildning påverkade vilken kunskap vårdpersonal i hemsjukvården upplever att de har för att kunna utföra munvård. Utbildning och kunskap för att kunna utföra munvård skiljde sig mellan respondenterna. Signifikant skillnad fanns mellan sjuksköterskor och arbetsterapeuter (p=0,003) samt mellan sjuksköterskor och fysioterapeuter (p=&lt;0,001). Flest sjuksköterskor hade fått utbildning i munvård både under sin grundutbildning eller i sitt arbetsliv. Majoriteten av vårdpersonalen i hemsjukvården vet att det går att förhindra sjukdom i munnen och de flesta är positiva till munvårdsarbete enligt enkätstudien.

Sveriges befolkning utgjordes år 2009 av 14 % utrikesfödda vilket kan leda till kommunikationsbrister inom bland annat vården. Det är viktigt att kartlägga eventuella kommunikationsproblem för att kunna arbeta för en patientsäker vård där auktoriserad tolk används som ett kommunikationsverktyg. Tidigare studier har visat på att det även i andra länder, så som Australien och Tyskland, finns en problematik vad gäller kommunikation och brist på tolkanvändning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tolkanvändning. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes på en avdelning på en kvinnoklinik i södra Sverige. Sju semi-strukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor i olika åldrar och med olika lång arbetslivserfarenhet. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: tid, kommunikation och vårdkvalitet. Till dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier. Resultat: Det framkom delade meningar mellan sjuksköterskorna huruvida det hanns kontakta tolk i akuta situationer eller inte. Sjuksköterskorna berättade att det rådde tidsbrist på avdelningen vilket resulterade i en minskad användning av auktoriserad tolk. Samtliga berättade om bristande kommunikation i samband med att patient och vårdgivare ej talade samma språk. Kroppspråk användes som ett alternativ till verbal kommunikation. Sjuksköterskorna använde övervägande anhörigtolk, trots att det framkom flera negativa aspekter med denna tolkform. Auktoriserad tolk sades vara det mest lämpade tolkalternativet men ansågs användas i för lite. Det berättades att patienter påverkades negativt i situationer där tolk inte användes och att det vid behov bör användas tolk. / Sweden’s population in 2009 consisted of 14 percent foreign borne, which can lead to communication gaps in areas such as healthcare. It is important to identify communication problems to pursue a patient safe healthcare, where professional interpreters are used as a tool in communication. Previous studies have shown that in other countries, like Australia and Germany, problems exist in communication and lack of use of interpreters. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using interpreters. Method: The study was of a qualitative approach and was performed in a ward at a women’s clinic in southern Sweden. Seven semi-structured interviews were conducted with nurses of different ages and with different lengths of work experience. The data was analyzed by content-analyze and resulted in three categories: time, communication and care quality. To these main categories eight subcategories followed. Results: Divided opinions appeared between the nurses whether there was time or not to contact an interpreter in acute situations. The nurses said that there was a lack of time at the ward which resulted in a reduced use of professional interpreters. All of the nurses spoke of a lack in communication when the patient and the caregiver did not speak the same language. Body language was used as an alternative to verbal communication. The nurses mainly used family members to interpret, although it appeared several negative aspects of this interpretation form. Professional interpreters was said to be the most suitable interpreter option but was used too little. The nurses said that patients were negatively affected in situations where no interpreter was used and that interpreters should be used when needed.