Spelling suggestions: "subject:"hebrews"" "subject:"hebrew""
11 |
Välsignad förbannelse : En retorisk analys av bibliskt material i Black MetallyrikJonsäll, Hans January 2015 (has links)
This bachelor thesis offers a rhetorical analysis of the album Maranatha by Swedish Black Metal artist Funeral Mist. Its main focus is on the intertextuality between the song "Blessed Curse" and the biblical book Deuteronomy, especially Deut 28 from which it has sampled a large portion of text. In the analysis I uncover the similarities and differences between the two texts in order to explain how the biblical fragments constitute new meanings when rearranged and taken out of their original context. The analysis concludes with relating the material to its new context i.e. the album Maranatha and the Black Metal scene by explaining other intertexts and references to the Bible and discussing which genre is best suited to describe the album as a whole. The results of the study show that the biblical quotations in the lyrics convey radically different messages and meanings compared to their original content in Deut 28. This in turn acknowledge how dependent linguistic symbols are on their context. I finish off my thesis with a few reflections on the moral and ethical implications of this use of biblical material concerning the anti-christian agenda supported by members of the Black Metal scene and specifically how Daniel Rostén of Funeral Mist view his own work and agenda.
|
12 |
“You shall not lie with a male as with a woman; it is an abomination.” (Lev 18:22, 20:13) – Come again?Hedlund, Simon January 2016 (has links)
This paper investigates Leviticus 18:22 and 20:13 from the perspective of the hermeneutical implications of their historical context appropriated into a modern contextual understanding and possible application. To do this, four prominent historical theories (relating the ban to procreation, idolatry, against nature/the order of creation, and Canaanite practices) of the origin of the verses, and the ban therein, are chosen to be analysed. The analysis will be based on a theoretical framework which is modelled to present a theory of how historical knowledge and its derived hermeneutical implications enables a dynamically equivalent cultural appropriation. The investigation poses two questions – (1) what are the hermeneutical implications, and (2) what might a dynamically equivalent cultural appropriation into a modern context look like? In answering these question, it is found that when understanding the historical context as giving clues to the cultural world of the author and first reader(s), the four theories produce different results, but in none of them is it said to be either impossible or always possible to apply the ban. Further, even the group of people that are concerned by the ban differs. There is also a note of warning given, as these theories and others on the matter are very hard, if not impossible, to choose between, and therefore one has to motivate quite well why one selects one over the other in creating an interpretation and appropriation, since such a choice might, but should not, be more based on preference than on facts. Questions are in this paper sometimes posed but not answered, which runs in line with the overarching goal to rather draw some lines of interpretation than to hold an interpretation to be certain, while still exemplifying a transparent and theoretically well founded way to appropriate these verses. / Denna uppsats undersöker Leviticus 18:22 och 20:13 med fokus på den historiska kontextens hermeneutiska implikationer approprierade till en modern förståelse och eventuell applikation av verserna. För att göra detta kommer fyra vanligt förekommande historiska teorier till varför verserna med deras förbud finns (teorier som relaterar förbudet till fortplantning, avgudadyrkan, en handling mot naturen/skapelsens ordning, och kananeiska sedvänjor) analyseras. Analysen tar sin grund i ett teoretiskt ramverk som utformas för att visa hur en historisk kontext och dess hermeneutiska implikationer möjliggör en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering. Uppsatsen ställer två frågor: (1) Vilka är de hermeneutiska implikationerna, och (2) hur skulle en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering till en modern kontext kunna se ut? Dessa frågor besvaras utifrån ett perspektiv på den historiska kontexten som bidragande till att förstå författarens (eller författarnas) och de första läsarnas kulturella värld, och de fyra teorierna producerar ganska olika resultat. Det kan dock sägas att i inget av fallen blir slutsatsen att förbudet inte går att använda, eller att det alltid kan användas. Vidare framgår det att till och med vilka som berörs av förbudet skiftar beroende på anledningen till att förbudet finns. Ett varningens finger lyfts också för att påpeka att det är svårt, om inte omöjligt, att välja en av dessa teorier (eller de många andra som finns) som bättre. Därför måste sådana val, vilka sedan ligger till grund för tolkningar och tillämpningar, vara väl motiverade. Det finns annars en risk att sådana val kan ske mer baserat på preferens än fakta. Vidare ställs det frågor som inte alltid besvaras, vilket ligger i linje med viljan att snarare påvisa några tolkningsramar än att se en tolkning som korrekt, samtidigt som ett teoretiskt välgrundat och genomskinligt sätt att appropriera dessa verser exemplifieras.
|
13 |
Abraham's Final Lekh-Lekha : Maimonides and Ibn Kaspi on Disobedience in the Akedah / Abraham’s Final לך-לך : Maimonides and Ibn Kaspi on Disobedience in the AkedahSaleh, Leo January 2023 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0345 seconds