Brandmansyrket har under lång tid varit mansdominerat, trots att antalet kvinnor inom yrket har ökat går det än idag att se en tydlig skillnad mellan antalet kvinnliga respektive manliga brandmän. Med grund i denna problematik har denna studie syftat till att undersöka kvinnliga brandmäns upplevelser av kulturen i ett mansdominerat yrke. Studien har utgått ifrån frågeställningarna “Påverkas kulturen på arbetsplatsen av att det är ett mansdominerat yrke?” samt “Hur upplever kvinnliga brandmän att arbeta i ett mansdominerat yrke?”. För att undersöka detta har empiri samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga brandmän. Med hjälp av Raewyn Connells teori om genusrelationer och hegemonisk maskulinitet samt Erving Goffmans begrepp taktfullhet, har det insamlade materialet analyserats. Intervjuerna har bidragit med förståelse för de kvinnliga brandmännens upplevelser av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Resultatet har visat att de kvinnliga brandmännen har en positiv inställning till att arbeta i ett mansdominerat yrke samt att det har skett förändring i kulturen, men belyser vikten av en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. / For a long time firefighter has been a male dominated profession. Even though the number of female firefighters has increased there is still a distinct difference between the amount of female- and male firefighters. Based on this problem this study aimed to examine female firefighters experience of the culture in a male dominated profession. The framing questions of the study was ”Does the fact that it is a male dominated profession affect the culture in the workplace?” and ”How does female firefighters experience working in a male dominated profession?”. The study is of qualitative character and the empirical material has been collected through nine qualitative interviews with female firefighters. The empirical material has been analysed using Raewyn Connells Theory of gender realisations and hegemonic masculinity, as well as Erving Goffmans concept Tact. The interviews has contributed with understanding of the female firefighters experience of working in a male dominated profession. The results has shown that female firefighters has a positive attitude towards working in a male dominated profession and their experience is that there has been a change in the culture. Despite that they also highlight the importance of continued development of gender equality work.

The aim of the study was to see how work groups in the Correctional Service perceived and expressed masculinity norms and how the work group experienced that the phenomenon affected their meetings with clients. To meet the aim two qualitative group interviews were conducted with two and three people respectively in each group. The participants belonged to working groups within the Correctional System Service from two different regions. The results were analysed through theories of hegemonic masculinity and queer theory. The study showed a perception that masculinity norms did affect the client work because of how the client’s expressed masculinity but that the work group lacked expressions of masculinity norms. In the discussion the results are being discussed through previous research and theory. / Syftet med studien var att undersöka hur personal inom Kriminalvårdens frivård uppfattade maskulinitetsnormer i arbetsgruppen samt hur arbetsgrupperna upplevde att fenomenet påverkade klientarbetet. För att besvara syftet genomfördes två kvalitativa gruppintervjuer med två respektive tre informanter i varje grupp. Informanterna tillhörde arbetsgrupper inom Kriminalvårdens frivårdkontor från två olika regioner. Resultatet analyserades genom teori kring hegemonisk maskulinitet samt queerteori. Studien visade en uppfattning om att maskulinitetsnormer kunde påverka klientarbetet beroende på hur klienter uttryckte maskulinitet, men att arbetsgruppen ansåg sig själva sakna uttryck och påverkan av maskulinitetsnormer i klientarbetet. I diskussionen diskuteras förklaringsmodeller till resultatet utifrån tidigare forskning och teori.

This essay aims to investigate the meaning of masculinity norms within the forestry sector in Sweden, and how these norms affect the gender equality within the industry. A qualitative research method was applied to highlight and investigate the research aim and questions. Six semi-structured interviews were conducted and furthermore analyzed with a discursive analysis method and a gender theoretical perspective. This study is a continuation of and has its starting point, where the project Jämställdhet i skogsbranschen, implemented by Länsstyrelsen in Västernorrland and other actors, left off. The fourth aim of that project became an object of focus for us and this essay as a whole. The results of this study implied that there are several masculinity norms within the Swedish forestry sector and that the norms influence both men and women. A hegemonic masculinity within the industry became apparent that affected women as well as men. Finally, the gender equality work within the sector could be affected by masculinity norms, that could be considered to prohibit existing and ongoing gender equality work.

The following study aims to investigate the concept of macho culture among younger boys in schools. The paper examines the extent to which the concept can be seen as a problem and whether schools are working with the topic. The paper is presented inductively through qualitative data collection based on interview studies. Before that, two theories, hegemonic masculinity and the gender schema theory, which permeate the study's results and analysis. The interview study took place over the course of the thesis and involved eight different professional school counsellors in different municipalities. The data generated was then subjected to thematic analysis where four themes emerged: poor attitudes, difficulties with emotions, limited norms and working methods. The constructed themes are later presented in terms of results, but also as a discussion analysis to highlight the connection with selected theories and previous research. Conclusions relevant to the study include the recognition of macho culture as a problem in the schools where we conducted interviews, the problem of working methods, and the influence of norms and values from home. / Följande studie syftar till att undersöka begreppet machokultur bland yngre killar inom skolvärlden. Uppsatsen kommer att studera i vilken grad begreppet kan ses som ett problem och huruvida skolor arbetar runt ämnet. Genom att inhämta data kvalitativt med utgångspunkt i intervjustudier har uppsatsen framställts induktivt. Dessförinnan introduceras två teorier, den hegemoniska maskuliniteten och the gender schema theory som genomsyrar studiens resultat och analys. Intervjustudien har skett över tid under uppsatsens förlopp och har innefattat åtta olika yrkesverksamma skolkuratorer och skolsocionomer inom varierande kommuner. Den data som framställts har sedan genomgått en tematisk analys där fyra teman framträdde: dålig attityd, svårt med känslor, snäva normer och svårt att omsätta arbete i praktiken. De teman som konstruerats presenteras senare rent resultatmässigt men även som en diskussionsanalys för att belysa anknytning till valda teorier samt tidigare forskning. Slutsatser som ligger till vikt för studien är bland annat erkännandet av machokultur som ett problem på de skolor där vi utfört intervjuer, problematiken med arbetssätt samt präglandet av normer och värderingar hemifrån.

This study is based on a qualitative document analysis aimed at investigating stigma related to mental illness. Mental illness can affect individuals at different levels. This study has been conducted by a qualitative thematic analysis of virtual documents to understand how men and women understand and get affected by the stigma of mental illness. And the various outcomes that the diagnosis of mental illness entails for both men and women. The virtual documents that the study has used are personal stories from Mind. Mind is a website where people who have suffered or are suffering from mental illness write stories about their mental illness. The results of the study showed that most men and women with mental illness suffer from stigma, however there may be differences between how men and women relate to mental illness. Stigmatization and shame about mental illness can be contributing factors to the individual's propensity for help. According to the study, it turned out that there are different factors that can dictate how men and women relate to their mental state. / Denna studie är baserad på en kvalitativ fallstudie med syfte till att undersöka stigma relaterat psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan påverka individer på olika nivåer. Denna studie har genomfört en kvalitativ tematisk analys av virtuella dokument där syftet är att förstå hur män och kvinnor uppfattar och påverkas av stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, samt de olika utfallen som diagnosen psykisk ohälsa medför för män och kvinnor. De virtuella dokument som studien har använt sig av är personliga berättelser från Mind. Mind är en webbplats där personer som drabbats av eller lider av psykisk ohälsa skriver berättelser om sin psykiska ohälsa. Studiens resultat visade på de flesta män och kvinnor med psykisk ohälsa drabbas av stigmatisering, däremot kan det skilja sig mellan hur män och kvinnor förhåller sig till psykisk ohälsa. Stigmatisering och skam kring psykisk ohälsa kan vara bidragande faktorer till individens benägenhet till avsikter om hjälp. Enligt studien visade det sig att det finns olika faktorer som kan diktera hur män och kvinnor förhåller sig till det psykiska tillståndet.

No description available.

Under de senaste åren har flertalet våldsdåd uppmärksammats internationellt, utförda av män som identifierar sig som ofrivilligt celibata - även kallade incels. Motivationen bakom våldsdåden tros komma från känslor som sorg, smärta, frustration och ensamhet. Det är en grupp som ofta förknippas med depression och utanförskap. Syftet med studien är därför att undersöka incels uppfattningar och upplevelser av sin psykiska ohälsa, samt hur de hanterar dessa. Metodvalet har en kvalitativ ansats där en tematisk analys har använts för att öka förståelsen för hur incels själva kan uppleva sin verklighet. Från sju intervjuer framtagna ur fyra dokumentärer där män som identifierar sig som incels, har fyra tematiseringar utkristalliserats och analyserats utifrån teorin om känsla av sammanhang, stigmateori och maskulinitetsteori. Resultatet visar på en mångfald av komplexa faktorer som relaterar till självidentifieringen och upplevelsen av att vara incel, såväl som effekterna av att vara incel. Psykisk ohälsa visade sig vara vanligt förkommande inom gruppen av intervjupersoner och relaterades ofta till känslor av ensamhet, social isolering och tankar på suicid. Oförmågan för dessa män att engagera sig sexuellt eller romantiskt hänvisar till uppfattningar och upplevelser av brister i maskulinitet och fysiskt utseende, vilket lett till att de anammat kontroversiella och misogyna världsåskådningar. De misogyna attityderna uttrycks online i olika forum och kan ses som en motreaktion mot upplevelsen av att vara orättvist behandlad och känslan av att vara oönskad och bortvald. Studien drar slutsatsen att incels behöver uppmärksammas som en heterogen grupp i behov av stöd, snarare än en homogen grupp av våldsamma och misogyna män. Vidare forskning uppmuntras att ytterligare belysa de individuella svårigheterna ofrivilligt celibata män kan uppleva, eftersom det fortfarande är ett relativt nytt forskningsområde. Därför är det också av vikt och intresse inom socialt arbete att utvidga förståelsen för incels upplevelser och uppfattningar i relation till deras situation, för att kunna bemöta gruppen på ett sätt som inte driver dem längre in i isolering. / In recent years, several acts of violence committed by men who identify themselves as involuntarily celibate, so-called incels, have been given international attention. The motivation behind the violence is believed to come from emotions such as sadness, pain, frustration, and loneliness. It is a group that is often associated with depression and isolation. Hence, the purpose of this study is to examine incels’ perceptions and management of their mental health. The choice of method is of a qualitative approach where a thematic analysis has been used to increase the understanding of the social reality based on how individuals in the environment perceive it. Based on seven interviews from four documentaries in which men who identify themselves as incels, four thematizations have been distinguished and analyzed using the theory of sense of coherence, stigma theory and masculinity theory. The findings portray a complexity of varied factors contributing to the self-identification and experience of being an incel, as well as the effects of perceiving oneself as such. Mental health issues were prevalent within the group of interviewees and were often mentioned in conjunction with feelings of loneliness, social isolation, and thoughts of suicide. The inability for these men to engage sexually or romantically refers to perceptions and experiences of deficiencies in their masculinity and physical attractiveness, which has led them to adopt controversial and misogynistic worldviews. The misogynistic attitudes that are expressed online in various forums can be seen as a counter-reaction to the experience of being treated unfairly and the feeling of being unwanted. The study concludes that incels need to be acknowledged as a heterogenic group in need of support, rather than a homogenic group of violent and misogynistic men. Further research is encouraged to illuminate and broaden the individual struggles of involuntarily celibate men, since it is still a relatively new area of research. Therefore, it is also of importance and interest in the fields of social work to expand the understanding of incels’ experiences and perceptions towards their own situation, in order to respond to the group in a way that prohibits their further isolation.

This literature study aims to investigate women’s violence on men. Intimate partner violence (IPV) is well researched within the context of women as victims and men as perpetrators. However, men who fall victim to female-perpetrated IPV is not a known subject to the general public. The study will therefore study men as victims to IPV where women are perpetrators as well different types of violence such as psychological, physical, sexual and digital violence. Men’s experiences as victims of IPV will also touch on their help-seeking experiences which are affected by hegemonic masculinity, stigma and shame. This literature study has used a lot of empirical material that contains qualitative studies from different countries thus making it difficult to draw general conclusions. The purpose is however to discuss the subject in relation to different theories, highlights and understand men's experiences as victims of female-perpetrated IPV.

Bakgrund: Studier visar att unga män har svårt för att sätta ord på sina känslor och att socialt konstruerade normer hindrar dem från att söka hjälp. Samtidigt påvisar studier att skolkuratorer har för många elever vilket begränsar hanterbarheten och handlingsutrymmet att arbeta förebyggande och främjande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och möjligheter som kuratorer på gymnasiet identifierar för att fånga upp killar som de bedömer vara i riskzon för psykisk ohälsa, med fokus på riskfaktorer, utmaningar och handlingsutrymme. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på gymnasiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat- & analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och presenterades sedan i relation till de teoretiska utgångspunkterna hegemonisk maskulinitetsteori och gräsrotsbyråkrati & handlingsutrymme samt tidigare forskning. Resultat: Studiens resultat visade att den psykiska ohälsan ökar och att frånvaro ses som den mest centrala riskfaktorn för psykisk ohälsa, men även underkända betyg och språkbarriärer. Studiens resultat påvisade även att fungerande rutiner är viktigt för att identifiera unga män i riskzon, samtidigt som upplevelsen att rutinerna ofta brister och att övrig skolpersonal behöver kompetenshöjas kring att se riskfaktorer. Upplevelsen var också att man som skolkurator inte räckte till.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur manliga universitetsstudenter mellan åldern 20-30 diskuterar sin maskulinitet i relation till samhällsnormer i en svensk kontext. Vi ville identifiera hur maskulinitetsnormer utspelar sig i vardagliga situationer. För att uppfylla studiens syfte hade vi följande problemformuleringar: "Hur reproducerar unga manliga studenter traditionella maskulinitetsnormer i sitt vardagliga liv?" och “På vilket sätt talar och förhåller sig unga manliga studenter till ny maskulinitet i sitt vardagliga liv?”. För datainsamlingen användes en kvalitativ metod följd av 8 intervjuer med unga män som för närvarande studerar vid universitetet inom olika områden. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna maskulinitet, socialisering, normer och stereotyper. Studien visade att informanterna förstår och diskuterar sin maskulinitet som starkt formad av normer och stereotyper som de dagligen möter. De unga männen gav uttryck för den problematik som uppstår när man inte känner igen sig i den maskulina “riktiga mannen” som dominerar bilden av en man i samhället. Men också att de kan utmana dessa normer och  sträva efter att förändra dem mot en mer positiv och mjukare bild av maskulinitet genom att till exempel visa känslor. Slutsatsen vi kom fram till fick oss att fundera över hur inflytelserika sociala strukturer egentligen är, samt att de kan utmanas, vilket stämmer överens med tidigare studier inom området Män och Maskuliniteter. / The aim of this qualitative study is to investigate how male university students between the ages 20-30 discuss their masculinity in relation to societal norms within the Swedish context. We wanted to identify how masculinity norms play out in their day-to-day lives by asking, “How do the young male students reproduce traditional masculinity norms in their daily lives?” and “In what way do the young male students speak about and relate to new masculinity in their daily lives?”. For our data collection we used a qualitative method and conducted 8 interviews with young men that are currently studying at university in different fields. For our theory we used masculinity, socialization, norms and stereotypes. The study results showed that our interviewees  understand and discuss their masculinity as strongly shaped by masculinity norms and stereotypes that they face daily. For example, they gave expression to the pressure they feel to act like “real men” and how problematic it can be when they do not fit in. However, they also challenge these norms as they strive to change them towards a more positive and softer image of masculinity by for example, showing emotions. The conclusion we reached made us think about how influential social structures really are while at the same time they nonetheless can be challenged, which is consistent with previous studies within the field of Men and Masculinities.