Denna studie utgår från målet för hur sexualundervisningen ska förmedla information om sexualitet och reproduktion, samtidigt som läroplanen ska vara icke-diskriminerande. Detta gör det intressant att se hur läromedel förmedlar normer och värden i text. Det är lärare själva som bör granska de läromedel som används i undervisningen, vilket gör det viktigt med reflektion över vilka normer som speglas i innehållet. Studiens syfte är att undersöka huruvida normer reproduceras i samband med sexualundervisning. Studien grundas på en analys av fem läromedel för årskurserna 4-6 och avgränsas till innehåll rörande människans reproduktion. Analysen baseras på en socialkonstruktionistisk teori, idéen om att den sociala verkligheten är en produkt av mellanmänsklig interaktion och gemensamma handlingar i olika kontexter. Analysen utgår även från ett genusteoretiskt perspektiv på familjen som praktik där familj och familjekonstellationer betraktas som varierande och föränderliga. De metoder som använts är multimodal sociosemiotisk analys samt kvalitativ diskursanalys. Analysens visade en form av heteronormativitet och de familjekonstellationer som varierade från kärnfamiljen beskrevs på ett marginaliserande sätt.. Analysen visar dessutom på en övergripande brist på representation av varierande sexualiteter i de flesta av läromedlen. Sammantaget pekar detta mot en övergripande heteronormativ syn på familj och familjebildning i de undersökta läromedlen.  Vår slutsats är att rådande heteronorm reproduceras i läromedlen, om än i olika utstäckning.

Studiens övergripande syfte är att göra en kvalitativ studie om hur transpersoners livsvillkor påverkas av deras könsidentitet, könsuttryck samt heteronormen. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur transpersoner upplever att de blivit bemötta när de passerat som kvinnor och/eller uttryckt en kvinnlig könsidentitet jämfört med när de passerat som män och/eller uttryckt en manlig könsidentitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem självidentifierade transpersoner, varav tre identifierade sig som MtF (Male to female), en som FtM (Female to male) och en som intergender eller genderqueer. Deltagarna rekryterades med hjälp av Internet samt med hjälp av personliga kontakter. Med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier som queerteori har en tematisk analys av insamlad data genomförts, av vilken det framgått att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av heteronormen samt att de blivit bemötta på mycket olika sätt beroende på om de passerat som män eller kvinnor. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete är i Sverige idag mycket begränsad och denna studie kan på ett småskaligt plan bidra till att fylla det hål som forskning om transpersoner i relation till socialt arbete utgör.

This essay seeks to explore how five public libraries in Stockholm have chosen to organize the LGBTQ classified literature in the physical library. The questions discussed in this essay are the following: - What factors affected the librarian’s decisions when deciding how to place the LGBTQ literature? - What response have the librarians received from library users regarding the physical organization? - What changes would the librarians like to see in the future in regards to the LGBTQ literature and the overall work toward the LGBTQ community? Semi-structured interviews with seven librarians were conducted and analyzed from a queer theory perspective on knowledge-organization. The results showed that the libraries that used dedicated shelves for the LGBTQ classified literature did so in order to make it easier for its users to find the literature on their own. They were also used to send out a signal regarding the libraries positive attitudes towards the LGBTQ community. Libraries who did not use dedicated shelves argued that the shelves could create an uncomfortable situation for library users and create a symbolic separation between the LGBTQ community and the rest of society. The shelves could also send out the wrong signal that LGBTQ classified literature only targets LGBTQ individuals. Concluding analysis showed that the shelves may have an including as well as an excluding effect. As for the future some librarians expressed a desire to fight heteronormativity and make the LGBTQ community and literature a more natural part of the library work and the library collections.

Many athletes experience homophobia in sport environments and lgbtq is a rather invisibletopic in organized sport. The purpose with the study was to investigate coaches’ perspective ondiscrimination and heteronormativity in youth sport. Another purpose was to examine howcoaches perceived their own awareness about lgbtq. The result is based on seven semistructuredinterviews with coaches from four different sports and five different sport clubs. Firstof all, results showed that the role as a coach involved two main tasks. These were, education inthe specific sport and social education. The result also showed that discrimination based onsexual orientation, gender identity and gender expression was said to be unusual from thecoaches’ perspective. One coach experienced that discrimination had occurred to one of theplayers in his team. The coach from the opposing team argued that the player in the girls’ teamwas actually a boy, because of the person’s appearance and skills in floorball. Coachesexperienced that their own awareness about lgbtq could improve and those with sometheoretical knowledge about heteronormativity hadn’t implemented that in the role as a coach.Regarding lgbtq, the result from the interviews also showed that coaches’ awareness wasinadequate in some aspects, which affected how situations were handled. For example ifnegative language about lgbtq occurred it was many times seen as harmless and didn’t result inconsequences from coaches. Negative languages about lgbtq were more or less normalized in allof the boy’s teams. At the same time lgbtq was not a subject that had been brought up in thetraining groups, between coaches, in the sport clubs or in coaches’ education. One possibleconclusion to the ”invisibility” of lgbtq in the sport environments may be highly connected to alack of awareness. For instance, problems in this context were principally connected to anindividual who was discriminated against or treated badly.

Syftet med den här studien är att undersöka hur föräldrar framställs i magasinet "Vi Föräldrar" ur ett genusperspektiv. Det är en longitudinell studie som undersöker hur normer kring femininitet, maskulinitet och sexualitet kopplat till föräldraskapet har förändrats mellan åren 1990-2015. Studien visar också hur media avspeglar samhället och är en del av reproduktionen av rådande normer. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och tolkas framförallt utifrån Yvonne Hirdmans genusteori och Judith Butlers queerteori. Studien använder sig av en kvalitativ metod där både text och bild har analyserats genom en kritisk diskursanalys av utvalda reportage under den givna perioden. Analysen visar att det har skett en förändring i hur magasinet framställer föräldraskapet. Traditionella könsroller minskar över tid samtidigt som ett gemensamt föräldraskap ökar. I början av perioden tillskrivs de två olika könen femininitet och maskulinitet, detta förändras till att i slutet framställa föräldraskapet mer könsneutralt och även ge utrymme för andra sexualiteter än heterosexualitet. I det delade föräldraskapet är det trots detta kvinnan som ges den primära föräldrarollen men det tycks vara något som magasinet vill förändra. / <p>2019-06-03</p>

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p>

No description available.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas. Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet. Däremot finns det delar av materialet som dels är direkt ifrågasättande, dels har ett ifrågasättande syfte som dock inte uppfylls.   Nyckelord: Diskursiv textanalys, genussystem, grundskolans senare år, heteronorm, läromedel, sex och samlevnadsundervisning

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken. Samtliga nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor. Kända och namngivna personer som inte är forskare finns i de nutida böckerna, till skillnad från den äldre boken, och kvinnor förekommer bland dessa. Könsfördelningen har blivit ganska jämn bland fiktiva personer, men mansdominansen är fortfarande mycket stark bland namngivna forskare (utan att detta problematiseras eller förklaras) och ganska stark bland övriga kända personer. Vad gäller etnicitet noterar man en signifikant ökning av andelen utlänningar bland fiktiva personer vid övergång från 1990-talet till nutiden. Namngivna och kända svenskar förekommer oftare i nutida böckerna, och oftast är de inte forskare. I två av de nutida böckerna finner man enstaka exempel på funktionsnedsatta personer, annars är närvaron av denna kategori obefintlig. Två av de parförhållanden som antyds i de nutida böckerna (och ingen i den äldre boken) kan tolkas som homosexuella, annars tycks de personer som finns i böckerna aldrig bryta mot heteronormen.

Detta är en kvalitativ studie i vilken sex personer som identifierar sig som transpersoner berättade om hur de upplever bemötandet från kuratorer. Dessa upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt möjlighet att skriftligen svara på frågor utifrån olika teman. Det fanns inget krav på var deltagarna skulle ha mött en kurator, men alla uppgav att de hade träffat kuratorer inom vården. I berättelserna beskrev deltagarna sina upplevelser av dåligt respektive bra bemötande, samt om relationen till kuratorn. Resultatet av studien utmynnade i tre kategorier; förväntningar inför bemötande, hur bemötandet upplevs, samt framgångsfaktorer för ett adekvat bemötande. Dåligt bemötande visade sig vara diskriminering, användande av felaktiga eller föråldrade begrepp/pronomen, samt att kuratorn lägger onödigt fokus på transidentiteten. Resultatet visade även att deltagarna upplevde en skillnad att gott bemötande var vanligare inom transvården än övriga vården. Gott bemötande präglades av respekt och transkompetens. Resultatet analyserades utifrån queerteori/heteronorm, stigma samt Husserls livsvärldsteori, för att förklara hur samhälleliga normer påverkar både vilket bemötande som erbjuds samt hur det uppfattas. Slutsatserna var att bemötandet varierade beroende på om kuratorn arbetade inom eller utanför transvården, men att dåligt bemötande kunde förbättras med hjälp av ökad kompetens genom utbildning.