Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur läromedel i svenska på gymnasienivå kan bidra till kontext för grammatikundervisningen. Utifrån denna kontext undersöks tre tröskelbegrepp inom grammatiken, d.v.s. områden som särskilt verkar vålla svårigheter, nämligen svårigheter i 1) att skilja mellan språklig form, funktion och betydelse, 2) att avgränsa fraser och satser och 3) att skilja mellan linjära och hierarkiska dimensioner i språket.Materialet består av sex läroböcker riktade mot kursen svenska 2 på gymnasiet och materialet analyseras som en helhet genom kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visar att materialet ger en splittrad bild av grammatikundervisningens Vad och Varför genom att flera grammatiska synsätt och motiv för grammatikundervisningen skrivs fram. Däremot råder det i högre grad samstämmighet i hur materialet behandlar grammatikens Hur genom att materialet i huvudsak föreslår formaliserade övningar och uppgifter.Sammantaget verkar tröskelbegreppen i stora drag behandlas på liknande sätt i de olika läroböckerna, närmare bestämt genom ett strukturalistiskt angreppssätt. Därutöver behandlas de dels utifrån ett bildningsmotiv och dels utifrån motivet att det, för eleverna, är av vikt att kunna analysera, beskriva och undersöka språket. Tillvägagångssättet är, även här, i huvudsak formaliserat.Slutligen går det att konstatera att materialet behandlar samtliga tröskelbegrepp och att de dessutom, av läroboksförfattarna, verkar förstås som just tröskelbegrepp. Vidare behandlar materialet både skillnader mellan form, funktion och betydelse samt avgränsning av fraser och satser. Däremot behandlas språkets linjära och hierarkiska dimensioner endast undantagsvis och fram träder en bild av språket som primärt linjärt.

Bakgrund: Vad en ledare är stämmer överens människor och kulturer emellan, men däremot vad som förväntas av en ledare och hur en ledare anses ska bete sig skiljer sig åt. När ledare från en kultur ska integreras med ett interkulturellt team är det inte en självklarhet att det går ihop. I Sverige lever människor i ett demokratiskt samhälle, vilket inte är en självklarhet i andra länder. Svenska organisationer bedrivs mer decentraliserade och medarbetare får ett större utrymme att föra en kommunikation med ledare och chefer. När svenska ledare ska arbeta med interkulturella team dyker både utmaningar och möjligheter upp. Syfte: Det övergripande syftet i studien är att undersöka vilka utmaningar en svensk ledare som är verksam inom eller över ett internationellt team kan stöta på och hur dessa uppkommer. Det är utifrån det svenska perspektivet samt ledarskapsperspektivet vi undersöker vad för slags inverkan varierande kulturer kan ha på relationer och samarbete i interkulturella team. Metod: Det har använts en kvalitativ forskningsmetod för studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex stycken respondenter där fem av dem kommer från Sverige och en från Sri Lanka där alla har en form av ledarposition. Empiri & slutsats: Studien visar att interkulturella team skiljer sig åt mellan Sverige och icke-nordiska länder, det är tydligt att det skiljer sig åt mellan ledarskap och chefskap. Där chefskapet är mer dominerande i andra länder, vilket även Kotter påtalar. Även kulturella distanser i form av maktdistans och maskulint förhållningssätt är de som skiljer de olika kulturerna åt allra mest. Vad som är avgörande för framgång som ledare över ett interkulturellt team är att vara medveten om alla de olika kulturerna inom ett arbetslag och veta hur distanserna hanteras och kommuniceras. / Background: What a leader is consistent across people and cultures, but what is expected of a leader and how a leader is perceived to behave differ. When leaders from one culture are to be integrated with an intercultural team, it is not obvious that it will go together. In Sweden, people live in a democratic society, which is not a matter of course in other countries. Swedish organizations are run in a more decentralized way and employees have more space to communicate with leaders and managers. When Swedish leaders have to work with intercultural teams, both challenges and opportunities appear. Purpose: The overall aim of the study is to investigate which challenges a Swedish leader who works within or across an international team may encounter and how these arise. It is from the Swedish perspective and the leadership perspective that we investigate what kind of impact varying cultures can have on relationships and cooperation in intercultural teams. Method: A qualitative research method has been used for the study. Semi-structured interviews have been conducted with six respondents, five of whom come from Sweden and one from Sri Lanka, where all have some form of leadership position. Empirical & conclusion: The study shows that intercultural teams differ between Sweden and non-Nordic countries, it is clear that there is a difference between leadership and management. Where management is more dominant in other countries, which Kotter also points out. Cultural distances in the form of power distance and masculine attitudes are also what separate the different cultures the most. What is crucial to success as a leader of an intercultural team is to be aware of all the different cultures within a work team and know how the distances are managed and communicated.

Varför ko? Den frågan må kanske verka simpel men verkar vara svårare att svara på än man kan tro. Tro rimmar ju på ko. Kanske kan examensuppsatsen enbart bygga på rim? Jag vet inte vart det här ska leda någonstans men jag har tänkt att fylla en sida med tankar och ord kring var jag är nu. Inte tänka på något annat. Helst inte ta bort och ändra, även om jag gjorde det nyss. En ko. Var ska kon bo? Det var där jag började tänka för några veckor sedan, och var inställd på att bilda ett hem till min ko. Det känns fint men samtidigt ganska banalt. Som en förenkling av problemet, kanske. Lite som vita havet-diskussionen: Byt namn så är allt löst. Bygg ett hem till din ko så är problemet borta. Puts väck. Jag förstår nog innerst inne att det inte fungerar så. Men det hade ju varit så mycket enklare att bara bygga ett bo till min ko. Jag behöver nog mer källor, mer kött på benen även om jag tycker att det är ett otroligt onice uttryck. Vet inte varför. Hur som helst tror jag helt enkelt att jag behöver hitta en kontext för att känna mig helt bekväm med att undersöka denna vilja till att göra en ko. Jag återkommer ofta till att inte ha något svar. Lite för att jag uppskattar nonchalansen i att inte behöva förklara allt. Att saker kan bara vara och inte ha någon förklaring. Sen kommer jag på att jag inte känner mig helt nöjd där heller. Inser kanske att man, för att vara så pass självsäker, behöver heta Leif GW Persson eller åtminstone ha ungefär hundra års erfarenhet på nacken. Kanske behöver, eller vill, man ha ett svar i alla fall för sig själv? Min önskan är att med detta arbete ifrågasätta normer och hierarkier. Jag vill väcka debatt och tankar hos folk. Väcka tankar kring varför vi människor är som vi är och gör som vi gör. Medan min uppsats kommer fokusera mycket på hierarkier mellan djur och människor (genom ämnen som posthumanism och karnism) kommer gestaltningen främst synliggöra mitt slarviga, barnsliga uttryck och genom det ifrågasätta hierarkin som finns mellan konst och konsthantverk (genom begrepp som sloppy craft). Gemensamt för uppsatsen och gestaltningen är alltså att jag undersöker hierarkier. Posthumanism, som jag nämnde ovan, är ett ämne som passar det jag vill undersöka och som avgränsar arbetet något. I ”Köttslöjd” (2018) skriver Michell Göransson om hur ”vi snarare än att äta ko eller gris äter högrev, plankstek och (garanterat hundfri) hotdog”. Varför gör vi så? Kanske för att vi försvarar våra egentligen oförsvarbara handlingar för att känna oss mer värdiga som människor. Under mina tre år på Konstfack har jag ibland känt en längtan efter att vara mer personlig i mitt uttryck. Ibland känns det som att jag klär mitt konstnärliga uttryck i ord som högrev och plankstek för att slippa visa mig själv. Det har känts lättare att utgå från andras (djurens) problem än mina egna. Jag skulle vilja inkludera mig själv lite mer i det här examensarbetet - vem är jag i det här? Slutligen, humor. Ett ledord för den här uppsatsen och arbetet vill jag ska vara självdistans. Därför följer här en intervju med en ko, som jag tänker kan vara någon slags utgångspunkt för arbetet.

Bakgrund: Dagens samhälle är till stor del konstruerad efter den information vi konstant blir matade med genom en mängd olika kanaler. De som kan ta del av all information bildar normen högst upp i samhällets hierarki. Det är vanligt med fördomar och myter om personer med hörselnedsättningar vilket leder till att individer ofta känner sig stigmatiserade i samhället. Personer med hörselnedsättning kan få en lägre social ställning och hamna i samhällets periferi. En viktig källa för information är dagstidningar såsom Dagens Nyheter. Dagens Nyheter når ut till en stor del av befolkningen och anses vara en bidragande del i hur diskurserna i samhället formas och hur till exempel personer med hörselnedsättning porträtteras. Tidigare forskning från USA och Australien om hur personer med hörselnedsättning porträtteras visar på övervägande negativt laddade diskurser. Vi har inte hittat någon svensk diskursanalytisk forskning som fokuserar på begrepp kring hörselskada. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur begreppet hörselskada har porträtterats genom att undersöka den underliggande diskursen i Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, under tre decennier. Vi var intresserade av att se vilka diskurser som framträdde i artiklarna och ifall dessa diskurser förändrades över tid. Metod: En kritisk diskursanalys genomfördes, där det empiriska underlaget för studien var Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Sökordet som användes för att hitta de relevanta artiklar som utgjorde korpus för studien var hörselskad*. De slumpmässigt utvalda artiklarna spridda över tre decennier var tjugo till antalet och fördelade så att det var fem artiklar från respektive decennium. En djupgående analys gjordes av fynden som hittades i artiklarna med hjälp av den tredimensionella metoden och de för metoden adekvata verktyg. Resultat: Studien visar fem framträdande etiketter (teman): ”begreppsbenämning”, ”förminskande och diskriminerande uttryck”, (”o)kunskap”, ”andrafiering” samt ”positiv framtoning”. Etiketterna bestod av kategorier innehållande samtliga fynd som gjorts i studien. Av de fem etiketterna bestod fyra av negativt laddade diskurser och endast en etikett bestod av positiva vinklingar till begreppet hörselskada. Under decennierna som undersöktes fann vi att det skett en positiv förändring mot en mer jämställd och respektfull återgivning av begreppet hörselskada. Under de två senaste decennierna hittades också flest positiva vinklar av texterna; begreppet hörselskada och personer med hörselnedsättning presenterades rättvist och intervjuartiklarna hade fokus på personen som helhet inte bara som en person med funktionsnedsättning. / Background: The society today is largely constructed around the information we are constantly gaining through a variety of channels. Those who can access all types of information constitute the norm at the top of the society's hierarchy. People with hearing loss have a lower position and can easily end up in the periphery. Prejudices and myths commonly arise around people with hearing impairments, which result in individuals feeling stigmatized in the society. An important source of information is daily newspapers such as Dagens Nyheter. Dagens Nyheter reaches a large part of the Swedish population and is considered to be a contributing part of how discourses in society are shaped. Previous research, mainly from the USA and Australia, about how people with hearing loss are portrayed in the media reveal predominantly negatively charged discourses. No similar study from Sweden has been identified. Aim: We wanted to investigate how the concept hearing loss was portrayed, by investigating the underlying discourse, in Dagens Nyheter, over three decades. The intent was to discover which discourses that appeared, and if these discourses changed over time. Methods: A critical discourse analysis was carried out based on empirical material from Sweden's largest daily newspaper, Dagens Nyheter. The search term used to find the relevant articles, that formed the corpus of the study, was hearing loss*. We randomly selected 20 articles spread over 30 years - 5 articles from each decade. An in-depth analysis was made by applying the three-dimensional method and by using the appropriate tools. Results: The study resulted in five prominent labels (themes): choice of term, diminishing and discriminatory expression, (lack of) knowledge, othering and positive angle. The labels consisted of categories containing all findings made from the corpus for the study. Four out of five labels consisted of negatively charged discourses and only one label contained positive angles in the way the concept hearing loss was portrayed. During the decades that were investigated, we found that there was a positive change towards a more equal and respectful representation of the concept hearing loss. In the last two decades, most positive angles were found. During these periods, the concept hearing loss and people with hearing loss were presented fairly and the interview articles focused on the person as a whole and not as just a person with a disability.

Title: How does a corporate culture affect the way an organization is built in Sweden Level: Bachelor's degree thesis in business administration Author: Martin Wadia and Jonatan Holst Supervisor: Alice Schmuck Date: 2023 January Purpose: The purpose of this study is to analyze the cultural aspect within an organization, how it affects organizational structure and when a company with a different corporate cultureconducts business in Sweden. We will examine how a Japanese company adapted itsorganization to cross-cultural differences and analyze whether hierarchy systems create valuefor them in a country where that culture is not as common. Method: This study was based on a qualitative research method. The primary data collectionis based on semi-structured interviews and written interviews. The secondary data collection isbased on business literature. Conclusion: This study concludes that the Japanese corporate culture does not affect the officethat is established in the Swedish market. At the same time as the company that is establishedin the Swedish market adapts as best it can to be able to fit in among other competitors. Thestudy has also concluded that the hierarchy has no influence in Sweden due to the nonaccepting Swedish culture. Contribution of the thesis: The study gives Japanese companies insight into what obstaclesmay arise in Sweden. At the same time, the studies contribute with more understanding of howcross-cultural situations are handled in Sweden. Suggestion for further research: Further research can conduct a multiple case study withseveral Japanese companies. / Titel: Hur påverkar en företagskultur sättet att bygga en organisation i SverigeNivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Martin Wadia och Jonatan Holst Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera den kulturella aspekten inom en organisation, hur den påverkar organisationsuppbyggnad och när ett företag med annorlunda företagskulturbedriver verksamhet i Sverige. Vi ska undersöka hur ett japanskt företag anpassat sinorganisation till tvärkulturella skillnader och analysera om hierarkisystem skapar värde för demi ett land där den kulturen inte är lika vanlig. Metod: Denna studie baserades på en kvalitativ forskningsmetod. Den primäradatainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer och skriftliga intervjuer. Densekundära datainsamlingen är baserad på företagslitteratur. Slutsats: Denna studie kommer fram till att den japanska företagskulturen inte påverkarkontoret som etableras i den svenska marknaden. Samtidigt som företaget som etableras i densvenska marknaden anpassar sig så gott den kan för att kunna passa in bland andrakonkurrenter. Studien har även kommit fram till att hierarkin inte har inflytande i Sverige pågrund av den icke accepterande svenska kulturen. Examensarbetets bidrag: Studien ger japanska företag insikt på vilka hinder som kan uppståi Sverige. Samtidigt bidrar studien med mer förståelse inom hur tvärkulturella situationerhanteras i Sverige. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning kan utföra en flerfallstudie med flera japanskaföretag

No description available.

Syfte: Syftet med arbetet är att öka förståelsen förbåde chefer och medarbetarnas motivationinom Polismyndigheten. Genom att synliggöraoch tolka erfarenheter från nuvarandeorganisationsstruktur, strävar vi efter att belysaeventuella likheter och skillnader i upplevdmotivation. Metod: För uppsatsen har det använts en kvalitativmetod där huvudsakliga datainsamlingen hargenomförts via semistrukturerade intervjuer.Sammanlagt genomfördes tolv intervjuer inompolismyndigheten som ligger till grund för detempiriska materialet. Resultat: Studien visar att både medarbetare och cheferhar liknande åsikter kring motivationsfaktorersammankopplat till inre respektive yttremotivation. Resultatet förtydligar att det inteförekommer tydliga skillnader i upplevdmotivation, utifrån de olika roller ochbefattningar som återfinns i polisenshierarkiska organisationsstruktur. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen ger en inblick i upplevelsen avpolisers motivation i deras dagliga arbete. Förslag till fortsatt forskning: Genomförande av liknande studie i andrageografiska områden i landet. Jämförelsermellan olika polisdistrikt i exempelvis urbanamiljöer kontra glesbygd.

The aim of the thesis is to describe and analyse development partnership as an organisational form for governing and organising developmental work. The partnerships studied in this thesis are within the EU initiative EQUAL, aimed at combating discrimination and exclusion in working life and the labour market. The empirical material consists of quantitative and qualitative data such as interviews, participant observations and a questionnaire. The theoretical approach is derived from theories on political governing and organisation theory focusing developmental work. Another theoretical orientation is a neo institutional approach to organisation where partnerships are understood as results of complex economic, political and social processes which alter and edit the idea of partnerships. The results indicate that the idea of partnerships, as it is put forward in the EQUAL-programme documents, involves a number of positive values and prerequisites for successful and democratic development work. However, the findings show that partnership is not a quick fix to complex societal problems. Combining top-down and bottom-up strategies, democracy and effectiveness, development and planning and working in equal relations are all dilemmas that become visible when the idea of partnerships is put into practice. These dilemmas are discussed as contradictory elements in the idea of partnership and organising development. / Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera utvecklingspartnerskap som ett sätt att styra och organisera utvecklingsarbete. De studerade partnerskapen var verksamma inom Europeiska Socialfondens programsatsning EQUAL med syfte att motverka diskriminering och exkludering på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Det empiriska materialet är genererat ur kvalitativa intervjuer, deltagande observation och en enkätundersökning. De teoretiska utgångspunkterna är ett politiskt styrningsperspektiv och teorier om organisering av utveckling. Vidare används nyinstitutionell organisationsteori för att analysera partnerskapen i relation till en samhällskontext bestående av komplexa ekonomiska, politiska och sociala processer. Resultaten visar att idén om partnerskap i programdokument för EQUAL förknippas med universellt positiva värden och förutsättningar för ett lyckat och demokratiskt utvecklingsarbete. Resultat från de studerade partnerskapen visar dock att partnerskap inte är en enkel lösning för att organisera utvecklingsarbete kring komplexa samhällsproblem. Att kombinera “top-down”- och “bottom-up” – strategier, demokrati och effektivitet, utveckling och styrning och att arbeta i jämlika relationer är dilemman som blir synliga när partnerskapsidén omsätts till praktik. Dessa dilemman diskuteras som motsägelsefulla beståndsdelar av idén om partnerskap som organiseringsform för utvecklingsarbete. / NTG Partnerskap

Denna studie syftar till att undersöka hur användandet av makt i en organisation kan uppfattas olika av chef och medarbetare, utifrån French och Ravens taxonomi med tillägg, beroende på ledarskapet och organisationsstrukturen. Syftet preciserades med frågeställningarna “Hur uppfattar chefer makten i organisationen?”, “Hur uppfattar medarbetare makten i organisationen?” och ”Hur väl följer organisationen French och Ravens taxonomi?” För att få förståelse för ämnet har teorier om makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått från French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Kvalitativ metod användes i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna var åtta anställda på en kommun i Sverige varav tre stycken var chefer och fem stycken medarbetare. Intervjuerna kodades i sin helhet och presenterades i flertalet teman under maktbaser, ledarskap och organisationsstruktur. Resultatet visar att chefer och medarbetare har samma uppfattning om vilka maktbaser som förekommer, men upplever att de förekommer i olika hög grad. Hur starkt man upplever maktbaserna påverkas även av hur man upplever sin chefs ledarskap, där ett bra ledarskap minskar upplevelsen av maktbaserna. Även organisationsstrukturen bidrar till att påverka uppfattningen av makt, där den hierarkiska strukturen främjar upplevelsen av informationsmakt för medarbetarna. Det teoretiska ramverket kunde till viss del identifieras i organisationen, medan några maktbaser inte identifierades.

Jag har genom en förberedande fältstudie, litteraturgenomgång och enkätintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgångspunkt i svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgått ifrån frågeställningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? Subfrågor till denna är: Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sättet att kommunicera? Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden? Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter? Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlätta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affärer i Kina? Det är gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. Litteraturgenomgången fokuserar på faktorer såsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan på kommunikationsmönstret. Jag har använt mig av exempel på hur andra svenska och internationella företag anpassat sitt PR-arbete till den kinesiska kontexten för att skapa ytterligare en dimension. Vidare belyses respondenternas svar ur skenet från Hofstedes dimensioner kollektivism, maktdistans, maskulinitet, osäkerhetsundvikande, tidsorientering samt Halls teori om låg och hög kontext. Min slutsats är att interkulturell kommunikativ kompetens snarare rör sig om social kompetens och förståelse, vilket grundar sig i att lyhördhet, ödmjukhet, självinsikt och självkännedom är ledord för all kommunikation – oavsett om det är intra- eller interkulturell sådan. Skillnaderna i kulturerna skall inte överdrivas då människor i grunden är ganska lika. Majoriteten av de svenska och kinesiska respondenterna har aldrig råkat ut för något större problem på grund av kulturella skillnader. Sverige och Kina är inte så långt ifrån varandra som mycket litteratur insinuerar. I ljuset av den förberedande fältstudien, enkätintervjuerna och viss litteratur vågar jag påstå att stora delar av litteraturen präglas av ett närapå sensationsjournalistiskt angreppsätt med dualistiska perspektiv som exotifierar och mystifierar Kina.     Seeing is believing! Vi ser inte Kina som det faktiskt är, utan som vi hoppas, tror eller fruktar att det är. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets / I have through a preparatory field survey; literature review and survey interviews examined Swedish and Chinese business representatives’ experiences from the intercultural meeting, based on Swedish companies operating on the Chinese market. It was the purpose of the essay and I have started from the question: How has Swedish and Chinese business representatives experienced the intercultural meeting? Underlying questions are: What cultural factors create the Chinese communication style? How does Swedish business representatives experience the intercultural meeting with the Chinese market? How does Chinese business representatives experience the intercultural meeting with Swedish business representatives? Which of the study presented factors could facilitate the intercultural meeting of the Swedes continued business in China? This is done by identifying differences between Swedish and Chinese culture with the aim to explain underlying factors to why we perceive each other as we do, and through this highlight a selection of opportunities and pitfalls that the Chinese culture may have on Swedish companies operating on the Chinese market. The theoretical framework consists of theories in public relations, and intercultural communications. The literature review focuses on factors such as mianzi, lian, guanxi and philosophical influences that have an impact on the communication pattern. I have used examples from Swedish and international companies that have adapted their public relations work for the Chinese context to create an additional dimension. Moreover, the respondents’ answers are elucidated in the light of Hofstede’s dimensions of collectivism, power distance, masculinity, uncertainty avoidance, time orientation and Halls’s theory of low and high context. My conclusion is that intercultural communicative competence, rather are social skills and understanding, which is based on responsiveness, humility, self-awareness and self-knowledge – keywords in all aspects of communication whether it is intra- or intercultural such. Differences in cultures should not be exaggerated since people are fundamentally quite similar. The majority of the Swedish and Chinese respondents have never encountered any major problems due to cultural differences. Sweden and China are not as far apart as much literature insinuates. In the light of the preparatory field survey, survey interviews and some literature I venture to say that much of the literature is characterized by an almost sensational journalistic approach with dualistic perspective exotifying and mystifying China.     Seeing is believing! We do not see China as it actually is, but as we hope, believe and fear it is. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets