The health care organisation is built upon a hierarchical and gender segregated structure. The purpose of this study is to investigate and describe interprofessional relations between nurses and doctors within this context and to examine which factors may affect this relationship. The theoretical framework for the study is Yvonne Hirdman's feminist discussion on gender issues. The method consists of a literature review and includes eight scientific articles and one PhD thesis. The results show that the relationship between nurses and doctors is affected by several factors, among them power, gender and communication. Changes have occurred in interprofessional relations as a result of structural changes in society. Another reason is that the nursing programme nowadays is academic. Traditional patterns of interaction are difficult to change however, and they still play a notable role in the relationship between nurses and doctors. / Sjukvårdsorganisationen är uppbyggd enligt en hierarkisk och könssegregerad struktur. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva interprofessionella relationer mellan sjuksköterska och läkare i denna kontext och ta reda på vilka faktorer som kan påverka relationen. Teoretisk ram för arbetet är Yvonne Hirdmans feministiska resonemang kring genusfrågor. Metoden är en litteraturstudie och bygger på åtta vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Resultaten visar att relationen mellan sjuksköterska och läkare påverkas av flera faktorer, bl a makt, genus och kommunikation. Förändringar har skett i den interprofessionella relationen till följd av strukturella förändringar i samhället och sjuksköterskeutbildningens akademisering. Traditionella interaktionsmönster är dock svåra att förändra och utspelas fortfarande i hög grad.

Synen på individer med intellektuell funktionssättning har över tid förändrats i samhället. Studiens syfte var att försöka se mönster hos professioner, som är delaktiga i delutredningar för mottagande till grundsärskolan, som kan påverka delutredningarnas utfall och då även påverka beslutet om skolformstillhörighet för individer som befinner sig i gråzon inför grundskolestart. Med gråzon menas i denna studie individer som ligger runt 70 på normalfördelningskurvan för IK (intelligenskvot) och avviker från skolans rådande normer. Datainsamlingen genomfördes med skriftliga intervjuer som riktade sig till de professioner som utför delutredningar samt fattar beslut om erbjudande om mottagande i grundsärskolan. Informanterna tillfrågades om utredningsprocessen och deras syn på samtliga delutredningar samt vad som de ansåg var avgörande för ett erbjudande om mottagande. Resultatet visade på att informanterna hade olika syn på hur utredningsprocessen gick till och via deras svar gick att utläsa att en större vikt tillskrevs vissa professioner, medan andra professioner tog en mer tillbakadragen roll i utredningsförfarandet. Diskussioner utifrån resultatet lyfte ord som makt, hierarki och status, både utifrån individperspektiv och samhällsperspektiv. Diskussioner kunde föras angående om pedagogyrkens status beror på denna syn samt om vilka kunskaper som finns, eller inte finns, som ligger bakom denna hierarkiska syn. Under studiens gång blev det tydligare att denna fråga är oerhört komplex och mångfasetterad. Den kan inte svaras på utifrån en enkel överblick utan är mångbottnad och djupt rotad i samhället. Resultaten visade på att hur grundskolan har möjlighet att organisera sig är avgörande för individer i gråzon. Då är detta en fråga för rektorer, likväl som för styrande politiker.

Studien handlar om att studera samverkan mellan socialtjänst och skola och deras upplevelser av det, samt eventuella främjande och hämmande faktorer för samverkan. Studiens ansats är kvalitativ och datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog en skolkurator, en socialsekreterare, en chef för individ-och familjeomsorg och en rektor från olika kommuner i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. De viktigaste slutsatserna är att främjande faktorer för samverkan är att skapa goda relationer till varandra, att ha respekt för varandras yrken och roller, och att det finns en ödmjukhet inför varandras uppdrag. Studien visar att de hämmande faktorerna för en fungerande samverkan handlar om brist på kunskap om varandras verksamheter, brist på återkoppling, brist på resurser och att sekretessen kan försvåra samarbetet.

Uppsatsen studerar supporterkulturen inom svensk ishockey ur ett kulturantropologiskt perspektiv. Baserat på deltagande observationer, sensorisk etnografi och semistrukturerade intervjuer under två månaders tid, behandlar uppsatsen hur den sociala kulturen i form av gemenskap och gemenskapsbyggande i Leksands IF och Brynäs IF:s hejarklackar utformas. Den diskuterar skillnaden mellan hur människor uppträder i sin vardag jämfört med i hejarklacken, analyserar hur jämlikhet och hierarki uttrycks samt utforskar vad de har för påverkan på gemenskapsbyggande. Slutligen studerar uppsatsen centrala symboler i hejarklacken, deras betydelse samt påverkan på gemenskap. Analysen genomförs med hjälp av Victor Turners (1969) teori om friktionen mellan struktur och anti-struktur där bland annat communitas och liminalitet är två centrala begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. När gemenskap och gemenskapsbyggande diskuteras, hänvisas det nästan uteslutande till Turners begrepp ”communitas”, vilket är en av de stora byggstenarna i uppsatsen.

Uppsatsen tar upp huruvida det är hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritära eller om det finns en annan förklaring.

I denna uppsats studeras relationen mellan David och Jonatan narrativt. Utvalda verser av Första och Andra Samuelsboken som berättar om David och Jonatans respektive känslouttryck för varandra studeras queerteologiskt och queerteoretiskt med hjälp av affektteori och den narrativa metoden “intern fokalisering”. Normativa relationsformer i den hebreiska bibeln utläggs och förs i dialog med queerteologisk forskning varav en detaljanalys av verserna följer som resulterar i en analys av varför denna relationsform kan tolkas som queer och unik för den hebreiska bibeln.

I denna uppsats undersöks kommunikationen och samarbetet mellan yrkesrollerna regissör och fotograf i den svenska filmbranschen. Regissören är ledaren över ett produktionsteam och har ett övergripande kreativt ansvar från början till slut av en filmproduktion. I regissörens ansvarsområde är det särskilt viktigt att denne kan kommunicera och visualisera sin vision till övriga produktionsmedlemmar, då särskilt till filmfotografen. Denna uppsats undersöker hur regissörens vision överförs till filmfotografen, hur de enas om en vision och hur de kommunicerar visionen vidare till resten i produktionsteamet. För att få svar på detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts, där nio yrkesverksamma regissörer och filmfotografer i den svenska filmbranschen har fått svara på frågor angående samarbete, kommunikation och tillvägagångssätt i filmskapandeprocessen. Det empiriska materialet som samlats i intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet av undersökningen påvisar stora variationer av arbetsuppgifter beroende på projekt och kollegor. I vissa fall behöver regissören eller fotografen kliva in i varandras roller och ta sig an ett större ansvarsområde då de har olika ambitionsnivåer. I andra fall anser sig regissören och filmfotografen vara en stark duo, då de med ett starkt kommunikativt samarbete har lätt att visualisera filmen tillsammans och ständigt har en likvärdig vision.

Under 1900-talets början etablerade och expanderade sanatoriefenomenet i Sverige som följd av den stora spridningen på tuberkulos. Till sanatoriet åkte alla samhällsklasser för att behandlas i den utsträckning det gick, när det fortfarande inte fanns ett botemedel. Den här undersökningen är en fallstudie som kretsar kring ett sanatorium i Halland, Fagereds länssanatorium, mellan 1914–1924. Materialet består av diverse dokumentationer från Fagered så som årsberättelser, korrespondens och planritningar som format undersökningens utgångsläge. Utifrån materialet har arkitekturen, personalen och patienterna vid sanatoriet fungerat som kategorisering för att försöka synliggöra sociala och ekonomiska strukturer, samt hierarkier och könsförhållanden. Undersökningen kommer fram till att den ekonomiska hierarkin var sammankopplad med arkitekturen, och att redan vid konstruktionen av sanatoriet var det väsentligt att separera på män och kvinnor, både inom personalen och patienter. Även att hierarkin bland personalen var baserad på flera aspekter som ekonomi, boende och utbildning. Fagered utmärker sig med säregna beslut, dels arkitektoniska, dels deras öppenhet till kvinnliga läkare vid en tid då det inte var självklart.

Machokulturen och dess konsekvenser är mycket omtalade i dagens samhälle. Detta område är särskilt relevant inom ishockeyn, då det är en idrott som präglas av ett hårt klimat och som följer manliga ideal. Denna studie syftar till att undersöka hur kvinnliga och manliga ishockeyspelare upplever machokulturen som existerar inom idrotten samt leta efter likheter och skillnader i upplevelser hos könen. Studien har även som syfte att undersöka på vilket sätt machokulturen utspelar sig i praktiken samt vilka potentiella förändringar som skulle kunna minska den. Dessa frågeställningar undersöks genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett målstyrt urval där deltagarna har tidigare erfarenheter och kunskaper kring ämnet som kommer att undersökas.  Huvudresultaten i studien är att machokulturen finns hos både kvinnor och män, men tar sig i uttryck på olika sätt. Hos kvinnor utspelar sig denna kultur mer psykiskt, och hos män mer fysiskt vilket kan ha att göra med de maskulina normerna som finns inom idrotten och i samhället. Åtgärder för att minska machokulturen kan vara att prata med dom aktiva i tidig ålder samt även högre upp i åldrarna för att motverka en fortsatt spridning av den hårda jargongen. Machokulturen kommer däremot aldrig försvinna helt eftersom det är ett problem som sitter djupt rotat i samhället och idrottsutvecklingen, men det går att minska dess uttryck och uppmärksamma fler gällande de konsekvenser machokulturen kan leda till. / Macho culture and its consequences are frequently talked about in today's society. This is particularly relevant in ice hockey, which is a sport characterized by a harsh climate and which follows masculine ideals. This study aims to investigate how female and male ice hockey players experience the macho culture that exists within the sport and to look for similarities and differences in the experiences of the sexes. The study also aims to investigate how macho culture plays out in practice and which potential changes could decrease it. These issues are investigated through qualitative semi-structured interviews based on a goal-directed sample where the participants have previous experience and knowledge of the subject that will be investigated. The main results of the study are that the macho culture exists in both women and men but expresses itself in separate ways. In women, this culture plays out more psychologically, and in men more physically, which may have to do with the masculine norms that exist in sports and in society. Measures to reduce the macho culture can be talking to those active at an early age and higher in age to counteract a continued spread of the harsh jargon. However, all interviewees agree that macho culture will never completely disappear because it is a problem that is so deeply rooted in society and sports development, but it is possible to reduce its expression and draw more attention to the consequences macho culture can lead to.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen har en väsentlig roll i dagens samhälle. Branschen är under ständig utveckling som präglas av digitaliseringen och på senare tid även artificiell intelligens. Det bidrar till att arbetsuppgifter förändras och robotar tar över människans kompetens. Denna studie avser därför att studera hur revisorers arbetstillfredsställelse påverkas av tillämpningen av artificiell intelligens.  Syfte: Studiens syfte är att bidra med en fördjupad kunskap om hur artificiell intelligens tillämpas inom revisionsbranschen samt om det har påverkat revisorers arbetstillfredsställelse och dess arbetsuppgifter inom den hierarkiska strukturen.   Metod: Studien använder en kvalitativ tvärsnittsstudie som inkluderar semistrukturerade intervjuer. Det gav möjlighet till utförliga intervjuer med utrymme för tolkning och analys av insamlad data.  Slutsats: Studiens resultat visar att artificiell intelligens har en positiv effekt på revisionsbranschen utifrån flera perspektiv. Arbetstillfredsställelsen har påverkats till det positiva till följd av att monotona arbetsuppgifter försvinner och arbetet blir därmed mer effektivt och intressant. En högre arbetstillfredsställelse leder till bättre kvalitet i revisionsrapporter. Resultatet visar även på att revisorers hierarkiska struktur har förändrats i form av att arbetsuppgifter byts ut och att hierarkin kan tänkas förskjutas ett steg i framtiden. / Background and problem: The auditing industry has an essential role in today’s society. The industry is constantly evolving, driven by digitalization and, more recently, artificial intelligence. This leads to changes in job tasks and robots taking over human skills. Therefore, this study aims to investigate how the implementation of artificial intelligence affects auditor’s job satisfaction.  Purpose: The purpose of this study is to contribute with a deeper knowledge of how artificial intelligence is applied in auditing and whether it has affected auditors' job satisfaction and their tasks within the hierarchical structure. Method: The study utilizes a qualitative cross-sectional design, including semi-structured interviews. This approach allows for deeper interviews with room for interpretation and analysis of the collected data.  Conclusion: The study's results show that artificial intelligence has a positive impact on the auditing industry from several perspectives. Job satisfaction has been positively affected as monotonous tasks are eliminated, making work more efficient and interesting. Higher job satisfaction leads to better quality in audit reports. The results also indicate that the hierarchical structure of auditors has changed, with tasks being replaced and the hierarchy can be moved one step in the future.