I detta arbete skriver vi om den semantiska webben och vad den har för effekt på människan. Vi börjar med att skriva vad den semantiska webben är för att sedan gå över till hur webben fram till idag påverkat människan för att kunna fastställa vad en semantisk webb kan göra föratt påverka oss. Vi skriver även om det mänskliga elementet, hur vi utvecklas tillsammansmed teknologin och hur vi har förändrats under processen. Vi skriver hur webben ändrarspråket, tänkandet och till och med hur den gör oss människor lata men även hur den hjälpeross i vår utveckling. / In this paper we write about the semantic web and what effect it has on mankind. We start off by writing what the semantic web is and what it has to offer us. We then write what thedevelopment of todays web has done to affect us to be able to secure a thought of what afuture semantic web might do to affect us. We also write about the human element togetherwith technology to see how we’ve evolved together. We write about how the web haveeffected our language, our thinking and how it’s making us lazier but also how it’s helping usin our development.

Syftet med vårt arbete är att få kunskap om hur hjärnan och handen samspelar. Vi vill visa att det finns en påverkan på hjärnans utveckling genom att arbeta med händerna. Till vår hjälp har vi läst forskningslitteratur och annan litteratur för att kunna bevisa våra teorier. Vi har även gjort ett antal intervjuer med andra slöjdlärare samt elever för att ta reda på vad de har för uppfattning om ämnet slöjd. Resultaten av våra intervjuer visar på att slöjdämnet inte alltid är så självklart, att det är svårt att sätta ord på varför vi har slöjdundervisning i skolan. Både lärare och elever har ibland svårt att argumentera för ämnet. Lärarna pratar mycket om den tysta kunskapen som eleverna får med sig och lägger stor vikt vid det kreativa förhållningssättet i slöjdundervisningen medan eleverna mestadels tror att slöjdämnet handlar om att få lära sig hantverket såsom exempelvis hanteringen av verktyg och maskiner. Slutsatsen av vårt arbete visar på att det finns effekter på hjärnans utveckling genom handens arbete. Det sker ett ständigt samspel mellan handen och hjärnan som också bidrar till bland annat förbättrad läs- och skrivförmåga, koncentrationsförmåga och arbetsprestation.Vi vill genom vårt arbete även upplysa andra om varför det är viktigt att vi bevarar våra djupt rotade hantverkskunskaper.

Syftet med undersökningen var att få en djupare förståelse för hur musiken skapar känslor hos oss människor. En kvalitativ enkät har genomförts där respondenterna fick besvara vilka musikval de gör för att framkalla ett visst sinnestillstånd men också besvara ett lyssningstest med sex låtar där de skulle välja en känsla som väcktes hos dem. Utifrån de musikaliska elementen rytm, tempo, harmoni, klangfärg, dur/moll, tonhöjd och situation så tenderade respondenterna att välja liknande musik med specifika element. Våra hjärnor bearbetar ljud genom dessa musikaliska element både instinktivt för att upptäcka faror men också för att musiken liknar språk som vi lärt känna igen redan i moderns mage. Musik och språk leder oss till tendenser att tolka musik på liknande sätt som vi tolkar språk och dess strukturer via syntax och semiotik. Slutsatsen av denna undersökning visar att musiken har en stark koppling till oss människor medvetet som omedvetet. De musikaliska elementen, situationen och individuella erfarenheter är bidragande faktorer som gör att vi tenderar att skapa vissa känslor när vi lyssnar på musik. Generaliseringsbarheten i undersökningen kan diskuteras då endast femtiofyra svarade på enkäten. I de öppet ställda frågorna visade sig att respondenterna hade svårt att analysera och förklara sitt vardagslyssnande.

Det är väl känt att fysisk träning har positiva effekter på både hjärna och kropp. Den fysiska och mentala hälsan har bevisligen förbättrats i relation till träning, det människan dock inte visste förrän sent 1990-tal var att människan kunde, med hjälp av träning, producera nya hjärnceller vilket har varit en viktig beståndsdel i vidare forskning om hjärnan och dess inlärningsprocess. I följande studie är en undersöks av musikalisk övning i samband med låg- respektive högintensiv träning. Studien genomfördes med mig själv som försöksperson under två veckors träning med en veckas vila emellan. Träningen registrerades med pulsband. Vecka 1 bestod av lågintensiv träning och vecka 2 av högintensiv träning. Träningspassen utfördes under fyra dagar av sju och för att göra undersökningen så jämn som möjligt valdes samma tider under båda veckorna. Efter varje träningspass följde 30 minuters övning på huvudinstrumentet violin. För varje repeterades ett nytt stycke. Resultatet visar att träningen både förbättrat inlärningen och det musikaliska utförandet. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka ifall samma upplägg över längre tid skulle resultera i markant ökad förbättring av övningsresultaten.

Denna studie har utförts med syfte att undersöka om det finns en korrelation mellan antalet timmar spelade i veckan och arbetsminne samt om det finns en skillnad i arbetsminne mellan FPS-spelare och spelare av andra genrer. Detta genomfördes med en enkät om spelvanor där deltagarna får skatta hur många timmar de spelar i veckan och där de även fick skatta i hur stor utsträckning de tyckte om olika spelgenrer. Efter enkäten fick deltagarna utföra ett 2-back test. Ett Kendall’s tau-b test genomfördes för att undersöka om det fanns en signifikant korrelation mellan antalet timmar spelade i veckan och arbetsminne. Även utfördes ett Student’s T-test för att undersöka om det fanns en signifikant skillnad i arbetsminne mellan FPS-spelare och ickeFPS-spelare. Resultaten för båda frågeställningarna var icke-signifikanta. Trots icke-signifikantaresultat är det intressant att vidare undersöka sambandet mellan spelande och arbetsminne eftersom tidigare forskning visat att det finns ett samband mellan spelande och arbetsminne.

Syftet med detta arbete är att undersöka kopplingen mellan att skriva för hand och skriftlig produktion inom ämnet tyska. Även skriftlig produktion på digitala enheter, samt läsning av digitala och fysiska texter undersöks. I en alltmer digitaliserad värld skriver skolelever mindre för hand och detta kan tänkas påverka inlärningen, då hjärnan bland annat använder sig av kroppens olika sinnen för att minnas och läras, men också för att händernas område i den sensoriska hjärnloben upptar särskilt stort utrymme, vilket gör händerna till ett viktigt redskap för människan. I ett ämne som tyska, där skriftlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa, då händerna har fått förändrat användningsområde när de skriver digitalt kontra med papper och penna. Det insamlade materialet består av diktamen och enkäter om läs- och skrivvanor från fyra klasser i årskurs åtta och nio på högstadiet. Denna data har sedan sammanställts för att undersöka korrelationen mellan resultatet på diktamen och läs- och skrivvanorna. Undersökningen, som den är utformad, har inte kunnat visa på en tydlig koppling men ses som ett pilotprojekt och som skulle kunna genomföras i större skala och möjligen få fram ett annat resultat.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGALindqvist Gatti, BirgittaMusik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande.Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell. Även om ungdomar har ett gemensamt intresse för musik, kan musikpreferenserna vara olika, bland annat beroende på faktorer som etnicitet, ungdomskultur, personlighet och social identitet. Olika val av musik tillfredsställer olika psykiska och fysiska behov. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att redogöra för hur musiken kan inverka på psykisk hälsa och välbefinnande hos unga människor, hur musiken påverkar människan fysiskt och psykiskt, samt om musiken kan hjälpa individen att identifiera, reglera och uttrycka känslor. Resultat: Musiken påverkar människan genom komplicerade processer i hjärnan, bland annat genom aktiviteter i hippocampus och amygdala. Olika musikstimuli, t ex välklingande eller dissonant, aktiverar dessa strukturer på skilda sätt. Olika känslor kan också förmedlas och väckas genom musik och musiken kan vara ett redskap för att identifiera, reglera, förstärka och uttrycka känslor. Musiken har olika syfte för den unge beroende på sammanhang och kan tillgodose känslomässiga, sociala och kreativa behov. Musik kan förebygga psykisk ohälsa samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Olika former av musikaktiveter har effekt, men det är den egenvalda musiken som har bäst effekt. Musikvalet styrs bland annat av personligt stämningsläge och socialt sammanhang Konklusion: Olika musikaktiviteter och genrer kan ge individen en möjlighet att utifrån sin historia och sina preferenser, på olika sätt använda musiken för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Musik i psykiatrisk omvårdnad kan rekommenderas som en viktig komplementär intervention. Fler musikinterventionsstudier behövs utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv.Nyckelord: Barn, strategier, hjärnan, känslor, musik, psykisk hälsa, ungdomar, unga vuxna, omvårdnad, välbefinnande. / THE USE OF MUSIC TO PROMOTE MENTAL HEALTH AND WELL-BEING AMONG YOUNG PEOPLELindqvist Gatti, BirgittaThe use of music to promote mental health and well-being among young peopleExamination paper in psychiatric care, 15 Credit Points. Program of Nurse Specialist in Mental Health Care. Advanced level. Malmoe University: Department of Nursing, 2010.Introduction: Music is an important part in the daily life of young people.During a very long time and in many different cultures, music has been used in many ways. The importance of music for the human being is considered to be sub cultural, cultural and universal. Although adolescents share their interest for music with each other, music preferences can be different because of factors such as ethnicity, youth culture, personality and social identity. Different kinds of music satisfy separate physical and psychological needs. The Aim of the present systematic literature review was to describe how the influence of music can affect the mental health and well-being among young people. The aim was also to describe how the music affects people physically and mentally and finally describe whether the music can help the individual to identify, regulate and express emotions. Result: The music affects people through complicated processes in the brain, for example through varied activities in hippocampus and amygdala. Different musical stimuli, such as harmonious or dissonant melodies, activate these structures in different ways. Various emotions can be mediated through and evoked by music, and can be used as a tool in identifying, regulating, strengthen and expressing emotions. The music has different purposes depending on in which context the individual is listening to or making music. The music can meet emotional needs, social needs, strengthen the identity and increase creativity and imaginativeness. The music is considered to prevent illness and promote health and well-being. Different kinds of music activities are able to make a satisfying outcome but it is the self-selected music that gives the best effect. The choice of music is controlled by, among other things, personal mood and social context. Conclusion: Different kinds of music activities and genres are able to give the individual a possibility to, with regard to personal history and preferences, in different ways use the music in purpose to strengthen the sense of health and well-being. Music in psychiatric nursing is recommended as an important complementary intervention to promote health and well-being. From a nursing perspective, more studies about music interventions are needed.Key Word: Children, emotions, coping strategies, music, mental health, adolescents, young adults, nursing, well-being.

<p>Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. </p><p>Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. </p><p>Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. </p><p>Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.</p>

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.

Spatial ability and the skill to visualize objects is necessary for earth scientist, especially structural geologist. For this reason, undergraduate students within earth science needs to learn this skills, and how is the best way to teach this skills. To implement 3D thinking in undergraduate teaching, three strategies are presented. The first one is to separate and combine objects, which includes to see geological differences and categorize them. Secondly, visualize objects, both many and single ones and see which ones who are connected. Third and lastly is still and moving objects which involves geological processes. It is important to give students time to develop their spatial abilities and help them during the learning process. Another aspect to this is the path of information within the human brain when visualizing an object. The result shows that the process starts with the human eye which perceive the object and its attributes, then the geniculate nucleus sorts the information and directs it toward the visual primary cortex located in the occipital lobe. The primary visual cortex then send the information though the ventral- and dorsal steam which produces a visualization. Aspects which can affect the spatial ability may be earlier experiences, age and the way each person perceive the object. These factors effects how hard humans think the process of visualization is. The questionnaire showed that 3D models help students to visualize and should be used more in undergraduate teaching. / Förmågan att visualisera objekt och förstå dem är nödvändig för en geovetare, speciellt inom strukturgeologi. Därför är det viktigt att studenter på kandidatprogram i geovetenskap får tillfälle att lära sig den förmågan. För att implementera 3D-tänkande i undervisningen har tre strategier tagits fram. Den första är att separera och kombinera objekt, vilket inkluderar att se geologiska skillnader och kategorisera dem. Den andra är att visualisera ett eller flera objekt och se vilka som är kopplade till varandra. Den tredje är att se objekt som är i stilla eller i rörelse, vilket involverar geologiska processer. Det är viktigt att ge studenterna tid för att utveckla sin spatiala förmåga och att hjälpa dem under utvecklingen. Arbetet syftar också till att ta reda på hur visuell information bearbetas av den mänskliga hjärnan. Först bearbetas informationen av ögat, sen till geniculate nucleus som sorterar informationen och skickar den till det primära visuella cortex som ligger i occipital-loben. Därefter processas informationen av ventrala och dorsala stammen och det är här som en visualisering produceras. Faktorer så som ålder, tidigare erfarenheter och hur ögat uppfattar objekten påverkar hur visualiseringen blir och hur svårt individen uppfattar processen. Enkätundersökningen visade på att 3D-modeller hjälper studenter att visualisera och borde användas mer i undervisning på kandidatnivå.