Introduktion: Skador på främre korsbandet är en av de vanligaste ortopediska skadorna hos hundar. Korsbandets huvudsakliga uppgift är att stabilisera knäleden. En främre korsbandsskada kan behandlas konservativt eller operativt, och i bägge fall är rehabilitering en viktig åtgärd. Syfte: Belysa studier kring postoperativ rehabilitering av främre korsbandsskada hos hund. Frågeställningar var; “Vilka postoperativa rehabiliteringsmetoder för främre korsbandsskada har studerats för hund?” och “Vilka effekter har de olika behandlingarna i studierna visat?” Metod: Denna systematiska litteraturstudie har följt Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) och granskningsmallar för originalstudier från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Sökningen för litteratursammanställningen gjordes på PubMed och Scopus. Resultat: Tio artiklar kvalificerades för inkludering. Några rehabiliteringsmetoder som nämnts är bandage, köldterapi, ROM-träning, gång på vattenband, löpband, promenader, CCT och elektroterapi. Resultatet visar att extensionsvinkeln påverkas i högre grad än flexionsvinkeln. Vattenbandsträning och CCT ökar ledvinkeln postoperativt och ESWT ger snabbare belastning av det opererade benet. MET tillsammans med bandage, kall kompression och kall kompression tillsammans med bandage gav hade bäst effekt på svullnad. Konklusion: Resultatet visar att rehabilitering och fysioterapeutiska åtgärder är en viktig del för att återfå bästa möjliga funktion, minska smärta samt att förebygga försämrad funktion postoperativt efter en CrCL skada. Vidare forskning med fördjupning på rehabiliteringstyp och antal rehabiliteringstillfällen behövs för att kunna fastställa vilken rehabilitering som är mest gynnsam.

Bakgrund: Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Forskning som gjorts på vuxna där hundar varit inblandade har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati. Forskning på området visar även att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska effekter, Fysiska effekter samt Socialt välbefinnande. Att spendera tid med en vårdhund kan reducera depression, minska ensamhet och öka den sociala interaktionen. Slutsats: Hundar kan ha positiva effekter på välbefinnandet hos äldre personer på särskilt boende.Nyckelord: Animal assisted intervention, effekt, hund, äldre människor, särskilt bonde. / Background: Nursing theorist Florence Nightingale mentioned in the 1800s the idea of using animals in care. Research done in adults where the dog has been involved has shown positive effects on blood pressure, heart rate and apathy. Research also show that when a human pats an animal the hormone oxytocin is released, which is a soothing hormone that makes us feel good. Longitudinal studies have shown the positive effects of having a dog in long-term care facilities, both stationary and visiting dog. The psychological effects detected were improved mood and experiences of support and security. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the dog's effect on older people living in long-term care facilities. Method: A literary review where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical effects, Psychological effects and Social wellbeing. Conclusion: Dogs can have positive effects on the wellbeing of elderly people living in long-term care facilities.Keywords: Animal assisted intervention, dog, effect, elderly, long-term care facility.

This literature study is about rehoming of dogs, the focus is on investigating the reason why dog get rehomed, what behavioral problems that can occur when the dog is rehomed and how to work with these problems. The study concluded that the main reasons for a dog to be rehomed are behavioral problems in the dog, health problems concerning the owners, changed living conditions and lack of time. More reasons can also contribute, and these are also discussed. Additional behavioral problems that can occur when the dog is left in a shelter include separation anxiety and stress-related behavioral problems. This study describes the stress reaction and how the stress reaction looks and work and how the stress hormone cortisol can be used measuring stress levels in the short and long term.  For the last part of the study, the study concluded how a person can work with the dog´s behavioural problems. According to research, positive reinforcement is the best method to use when training dogs. This type of trainings method strengthens the relationship between the dog and the owner and thus reduces the risk of a dog being rehomed. The study also concluded that training methods that use aversive methods can make the dog stressed, make the dog feel anxious and lead to that the dog start expressing aggressive behaviour.

Denna uppsats är ett projekt där målet var att utveckla en beta-prototyp för en beteendeanalysanordning för hundar. Enheten använder rörelsespårningssensorer för att analysera och förutsäga dess beteende. Examensarbetet började med att analysera kundsegmentet och definiera designriktningen baserat på den grunden. Detta följdes sedan av konceptutveckling, realisering och utvärdering. Detta inkluderade traditionella designmetoder och designförfaranden där designerna utvärderades och modellerades. Detta var en mycket iterativ designprocess som följdes av Moldflow-analyser. Prototyper gjordes vid KTH: s Prototypcenter, där olika versioner tillverkades i FDM-skrivare och validerades. Beta-prototypen producerades senare med SLA-skrivare och validerades med avseende på vattentäthet. Dropptest simulerades med ANSYS för att bestämma deformationen av enheten när de släpps och resultaten pekar på att enheten med god marginal befinner sig inom acceptabelt deformationsintervall. Moldflowanalyserna belyste aspekter av designen som krävde ytterligare modifieringar för att förbättra produktens tillverkningsbarhet. / This thesis is a project where the aim was to develop a beta prototype for a behaviour analysis device for dogs. The device uses motion tracking sensors to analyse and predict its behaviour. The thesis project started with understanding the customer segment and defining the design direction on that basis. This was then followed by concept generation, realisation and evaluation. This included traditional design methodologies and design procedures where the designs were evaluated and modelled. This was a highly iterative design process which was followed by FEA and Moldflow analyses. Prototypes were made at the KTH prototyping centre, where various versions were made in FDM printers and validated. The beta prototype was later produced using SLA printers and validated for waterproofing. Drop test was simulated with Ansys to determine the amount of deformation in the device when dropped, the results point out that the device is well within an acceptable deformation range. The Moldflow analyses highlighted aspects of the design that required further modifications to improve the manufacturability of the device.

Hundar anses vara det första domesticerade husdjuret men behoven för hundraser med specifika arbetsuppgifter har kraftigt förändrats. Oavsett tidigare ursprung hålls de flesta hundar idag som sällskapshundar och egenskaper som exempelvis vakt- och vallhundar uppvisar går inte alltid hand i hand med kraven på den moderna sällskapshunden. För att möta samhällets krav behöver hundarna i första hand vara trygga, lätthanterliga och lätta att träna men trots detta ligger fokus inom aveln ofta på exteriör och de ursprungliga egenskaperna kvarstår. För att möta de nya behoven blir det istället intressant att titta på andra genetiskt betingade egenskaper och i den här studien avser frågeställningen lekbeteenden och dess eventuella samband med hur väl hundar presterar på nationella lydnadsprov. Frågan undersöktes genom tre hypoteser som avser hundar som uppvisar högre poäng på Beteende- och personlighetsbeskrivning H1 ) för lek med egen leksak presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för lek med egen leksak på Beteende- och personlighetsbeskrivning, H2 ) för lek med ny leksak presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för lek med ny leksak på Beteende- och personlighetsbeskrivning och H3 ) för dragkampsintresse presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för dragkampsintresse på Beteende- och personlighetsbeskrivning. Genom datainsamling för fyra raser; rhodesian ridgeback, dvärgschnauzer, mellanpudel och cocker spaniel avseende enskilda poäng för tre olika typer av lekbeenden under standardiserad beteende- och personlighetsbeskrivning samt medelpoäng för nationella lydnadsprov har frågan undersökts med Pearson´s korrelationstest. Resultatet visar positivt samband för H2 ) med en signifikans på 0,04 (P<0,05) och en korrelationskoefficient där r = 0,21. Resultaten i den här studien stödjer delvis tidigare studier som visar att lekfullhet ger en bättre förutsättning för inlärningsförmåga och tävlingsprestation, så även på nationella lydnadsprov. Verktygen för att möta de nya behoven av en modern sällskapshund finns tillgängliga genom beteendebeskrivningar men prioriteringar i aveln måste ses över och nyttan med verktygen måste synliggöras ännu mer. Lekfullhet bör vara en parameter att ta hänsyn till i tilltänkta avelskombinationer både för att gynna populationen i stort men också för att stärka djurvälfärden på individnivå. / Dogs are considered the first domesticated animal but the need for dog breeds with specific working traits has changed dramatically. Regardless of their previous origins, most dogs today are kept as pure companion dogs and hereditary characteristics such as for guarding or herding do not always match with the requirements of the modern companion dog. In order to meet society's demands, the dogs should be safe, easy to handle and easy to train. Despite this, the focus in breeding is often on the appearance and the original behavioural characteristics have remained. In order to meet the new requirements, we need to look at other genetically determined characteristics such as play behavioural and personality. In this study the question concerns specifically play behavior and whether there is a positive correlation between playfulness and how well dogs perform in national obedience tests. The question is investigated through three hypotheses concerning dogs that exhibit higher scores for 1 ) play with their own toy 2 ) play with a new toy 3) tug of war interest. Data was collected from a national database for four breeds, rhodesian ridgebacks, miniature schnauzers, medium sized poodles and cocker spaniels. Individual scores for three different types of play behaviour under standardized Behaviour and Personality Assessment were correlated with average scores for national obedience tests, using Pearson's correlation tests. The result showed there was a significant positive correlation (r=0,21, P<0,05) between playing with a new toy and obedience. Playing with their own toy and tug-of-war was not significantly correlated with obedience. The results of this study thus partially support previous studies that characteristics such as playfulness provide better conditions for learning ability and performance on national obedience tests. The tools to meet the new requirements of a modern companion dog are available through Behaviour and Personality Assessment but priorities in breeding must be reviewed and the utility of the tools must be made even more visible. Playfulness should be a characteristic to take into account when considering a breeding combination, both to benefit the population and the society at large but also to strengthen animal welfare on an individual level.

Syftet med den här studien är att undersöka speciallärares uppfattningar om samt hur hunden kan användas som specialpedagogisk resurs i den svenska skolan som tar sitt avstamp i en skola för alla. Vi har genomfört en kvalitativ semistrukturerad internetbaserad intervjustudie med nio speciallärare från olika delar av Sverige. Fem speciallärare arbetar med hund och fyra speciallärare har ingen erfarenhet av att arbeta med hund i skolan. Vårt teoretiska perspektiv är anknytningsteori (Bowlby, 1988) samt känslan av sammanhang (KASAM) (Vinje et al., 2022). Vårt resultat visar att samtliga speciallärare är positiva till hunden som specialpedagogisk resurs vid bland annat läs- och skrivsvårigheter. Speciallärare beskriver hur hunden kan vara en nyckel till eleverna och vara en hjälp för både välmående och lärande. Hundens förmåga att stödja elever för att genomföra och få en god utbildning kom fram som den främsta orsaken till att hunden har en roll i en skola för alla. Trots speciallärarnas positiva inställning finns det utmaningar med att ta in hunden i skolan. Viss tveksamhet finns från Skolverket (Bilaga 1) och kritik från astma och allergiförbundet (Cederlöf, 2019) dock behöver det inte vara ett hinder vilket flera av speciallärarna berättar eftersom hundarna inte befinner sig i hela skolan. Dessutom följs noggranna hygienrutiner enligt Jordbruksverket (SJVFS 2021:5) för de elever som är i kontakt med hunden. Speciallärare i vår studie lyfter att hunden är en del av samhället där den gör stor nytta inom många områden och därför kan hunden även ha en plats i skolan.

Skolans uppdrag är inte enbart kunskapsrelaterat utan bygger till stor del på att varje individ ska få med sig sociala egenskaper för att kunna passa in i samhället och fungera som goda samhällsmedborgare. I den här studien har det varit av intresse att undersöka om användningen av en utbildade hund i skolans verksamhet kan riktas mot att utveckla sociala förmågor och inte bara inriktat mot det teoretiska. Utifrån studiens syfte som var att undersöka speciallärares, specialpedagogers och pedagogers erfarenheter av att stödja utvecklandet av de sociala förmågorna hos elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) genom en utbildad hund som en artefakt. Studien har utgått ifrån semistrukturerade intervjuer med hundförare som antingen är speciallärare, specialpedagoger eller pedagoger i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasiesärskolan samt grundskolan. I studien kommer det fortsättningsvis stå skrivet anpassad skola och grundskola i de fall det inte ska framgå att det avser specifikt anpassad grundskola/gymnasieskola. Teorin som studien utgått ifrån för att analysera resultatet var det sociokulturella perspektivet. Med den här studien vill vi belysa den utbildade hunden som en artefakt i skolan för att på så sätt hjälpa och stödja elever med IF i deras utvecklande av sociala förmågor. Vi har haft med en medvetenhet om problem såsom hundrädsla, allergi och motstånd, som kan finnas inom djurrelaterad pedagogik, men också om vad som kan göras för att förebygga sådana problem. Studiens resultat visade på många fördelar såsom att elever med hög frånvaro blir motiverade att komma tillbaka till skolan, läsångesten dämpas, interaktion med andra elever stimuleras, kontakter med andra professioner underlättas och elever som tidigare varit hundrädda har fått tillit till hundar tack vare hundförarens arbetsmetod. Genom resultatet har nya insikter synliggjorts till forskningsområden där involverandet av till exempel en utbildad hund skulle kunna hjälpa till att nå fram till eleverna där den mänskliga insatsen inte gör det. Vi har också sett möjligheter till att skapa gemenskaper mellan olika skolformer där hunden skulle kunna fungera som ett medierande redskap, en fysisk länk mellan eleverna.

The purpose of this rapport is to present the possibilities in innovating or improving a product or service in the purpose of final thesis for the program in product development at Blekinge Institute of Technology.  The problem that was identified occurs during travel with bigger pet dogs in smaller cars where the capacity of the luggage compartment is not big enough to safely travel with the dog. To abide to Swedish safety laws the dog then needs to be safely fastened in the backseat of the car but with a big enough dog or a very small backseat issues can still occur. The prototype presented in this report is intended to be a possible solution to this problem and enable a safe and comfortable travel with big dogs in smaller cars.  The process to create a prototype consisted of initial sketches that were made to create an idea of how the product would be designed. These sketches were then used as a starting point for a 3D-model which was created using Autodesk Inventor. The prototype was designed to consist mainly out of an air mattress to create a product which is safe and versatile. The product was also intended to be sold together with an electric pump to create a fast and easy installation of the backseat extension.  A physical prototype was never created for the product which indicates that the prototype in this rapport is merely a concept. In order to further improve on this concept and create a consumer-ready product a real physical prototype would have to be made and mostly likely require further improvements.

Ethik; Hund / Katze; Verhaltenstherapie; Heimtiere; Fische

Definitionen av epilepsi är ofrivillig förändring av den neurologiska funktionen i hjärnan. Sjukdomen uppkommer när det blir obalans i kommunikationen mellan hjärnans nervceller. Det är en störning/aktivering av impulsfrisättningen i hjärnan där orsakerna inte är fastställda. Fenobarbital är ett lugnande och sömngivande preparat, som motverkar kramper och begränsar retningens spridning i hjärnan genom att förstärka effekten av den hämmande transmittorsubstansen gammaaminosmörsyra (GABA). Syftet med studien var en metodjämförelse av fenobarbitalnivåer i serum uppmätta på Immulite 2000 versus Catalyst Dx hos hundar med epilepsi. Catalyst dx är ett veterinärmedicinskt instrument som använder torrkemisk analys. Immulite 2000 använder en våtkemisk metod och är ett instrument som fungerar på liknande sätt som sandwich ELISA metoden. Resultatet av de 14 prover som analyserades under april-maj 2017 visar på högre värden för samtliga prover analyserade på instrumentet Catalyst dx jämfört med Immulite 2000. Med ett P-värde på <0,0001 betyder det att nollhypotesen förkastas, dvs det förekommer en signifikant skillnad mellan instrumenten. / The definition of epilepsi is unintended change of neurological function in the brain. The disease occurs when there is imbalance in communication between the brains nerve cells. It is disorder/activation of pulse release in the brain where the causes are not determined. Phenobarbital is an appeasement and soporific preparation. It´s a drug that inhibits cramps and limit the spread of the direction in the brain by enhancing the effect of the inhibitory transmittor substance gamma aminobutyric acid (GABA). The aim of this study examine method comparison of the phenobarbital level measured on Immulite 2000 versus Catalyst Dx in dogs with epilepsy. Catalyst dx (IDEXX) is a veterinary instrument which uses dry chemical analysis. Immulite 2000 (Siemens) uses a wet chemical method and it´s an instrument that works similar to the sandwich ELISA method. The results from the 14 samples analyzed in april-may 2017 shows higher values for all samples on the instrument Catalyst dx comparison to Immulite 2000. With a P-value of <0,0001 it means that the zero hypothesis is rejected. There is a significant difference between the instruments.