Syftet med studien var att undersöka och analysera hur yrkesprofessionella på skolor och HVB-hem arbetar för att främja en god integration för ensamkommande flyktingbarn. Vi har även undersökt hur samverkan mellan dessa två verksamheter fungerar eftersom de ensamkommande barnen spenderar en stor del av sin tid i dessa verksamheter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där våra intervjufrågor var öppna, vilka tillät oss att ställa följdfrågor till respondenterna. Vi har genomfört totalt sju intervjuer, fyra på olika skolor och tre på olika HVB-hem. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys där vi delade upp resultatdelen i huvudteman och underteman. Vårt resultat visade att respektive verksamhet arbetar utifrån olika arbetssätt för att främja flyktingbarnens integration. Skolpersonalen är mer inriktad på att lära ut språket och att få eleverna i samspel med andra elever, medan personalen på HVB-hemmen arbetar för en ökad självkänsla och trygghet hos barnen samt att skapa en meningsfull vardag. I studien framkom det även att det fanns skillnader mellan skolorna i graden av samverkan med HVB-hemmen och att det finns brister i samverkan mellan skol- och boendepersonalen.

Syftet med studien är att undersöka HVB-hem personalens uppfattningar om åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn. Dessutom syftar studien på att undersöka hur personalen upplever och hanterar den eventuella åldersosäkerheten hos ensamkommande som är placerade på HVB-hem för barn. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer med personal från olika kommuner i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av olika verktyg från grounded theory metoden och resultatet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i Maslows behovteori och Goffmans rollteori. Det visade sig att personalen har huvudsakligen negativa uppfattningar och upplevelser om åldersbedömning på ensamkommande. Dessutom ansågs barns behov som viktigare än deras ålder. Att arbeta med att tillgodose barns behov är utgångspunkten i deras roll som HVB-hem personal. En bra och förtroendefull relation upplevdes kunna skadas av att lyfta misstankarna om ålder till Migrationsverket eller till ungdomen. Det kunde dock ses risker med åldersskillnader och att barn och ungdomar i olämplig ålder, för ung eller för gammal, placeras på HVB-hemmet. Utnyttjande, kränkning, mobbning och sexuellt ofredande nämndes av flera. Det ansågs finnas fördelar med det också. Äldre ungdomar som stödpersoner, storasyskon och förebilder eller deras möjlighet att få stöd från personal dygnet runt och gå i skolan, vilket i sin tur kunde anses bidra till en bättre integration.

Bakgrund: Med anledning av ökade komplexa behov, är en fungerande och effektiv samverkan mellan utförare på HVB-hem och handläggare på socialtjänsten viktig för klienten. Dels på grund av informationsutbyte både innan, under och efter placering på hemmet, dels för att skapa förutsättningar för en meningsfull vistelse och för att tillgodose en säker och korrekt vård/behandling för klienten under placeringen. Med innevarande bakgrund har det varit relevant att undersöka vilka erfarenheter utförare på HVB-hem har gällande samverkan mellan handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverka klienten. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om betydelsen av samverkan mellan utförare på HVB-hem för vuxna samt handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverkaklienten. Även vilka faktorer som anses främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare presenteras. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med utförare på HVB-hem via Google teams. Det insamlande materialet har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. Vid analysen har den insamlade empirin kopplats till handlingsutrymmet som begrepp samt tidigare forskning. Resultat: I studiens resultat framkommer en del skillnader utav respondenternas erfarenheter av samverkan med handläggare och hur det anses påverka klienten. Det framkommer likaså faktorer som respondenterna anser främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare.

Att rättsprocessen kan vara frustrerande är något som många har upplevt. Det är ofta en omfattande och utdragen process från gärningstillfället till att en eventuell påföljd meddelas i rätten. Att sprida kunskap om rättsprocessen och de principer som domstolarna är skyldiga att följa enligt lag, är viktigt för att stärka den positiva synen på rättssystemet och stärka rättssäkerheten. En annan viktig aspekt är att lyfta fram våra mest utsatta samhällsgrupper, i detta fall barn och unga som har placerats på HVB-hem. På senare år har det framkommit allt fler fall av våldtäkter på flickor som utsätts av personal på HVB-hem som flickorna befinner sig på. Den aktuella studien hade som syfte att undersöka domstolars bedömningar i sexualbrott mot tvångsplacerade flickor. De fyra frågeställningarna var (1) vilka typer av bevis åberopades, (2) hur värderades de muntliga utsagorna, (3) hur argumenterade domstolarna för fällande och friande domar, och (4) vilka rättsligaprinciper använde domstolarna sig av? Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys av sex domstolsprotokoll, där samtliga målsägare var flickor som var placerade på HVB-hem under tiden för brotten. De tilltalade bestod av män som under gärningen var anställda på HVB-hemmet och därmed ansvarade för målsägarens vård och tillsyn. Resultatet visade hur bedömningarna i de olika fallen varierade till viss del. En stor brist kunde ses i utsagevärderingen, då domstolarna till stor del inte använde sig av de kriterier som Högsta domstolen angav i prejudikatet NJA 2010 s.671. Vissa av domstolarna beskrev inte heller hur bedömningen och bevisvärderingen hade gått till eller vilka principer som de grundade sig på. Denna brist kan riskera att rättens transparens försvinner och att parterna inte blir lika införstådda i målet.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flickors erfarenheter och upplevelser av integrationsprocessen. Studien avser ensamkommande flickor som har en erfarenhet av att bo på ett HVB-hem i Sverige. I studien har semistrukturerade intervjuer använts med fyra unga vuxna flickor som har kommit som ensamkommande barn till Sverige från olika länder. Studien är baserad på olika teman i syfte till att få en djupare förståelse och bättre uppfattning av intervjupersonernas upplevelse av deras integrationsprocess. Slutsatsen är att språket upplevs vara den viktigaste faktorn för att integreras i samhället. Det innebär att språket är en nödvändig faktor för en vidareutbildning, men också för att få ett fast arbete med goda arbetsvillkor. Förutom goda språkkunskaper är ett socialt nätverk, god relation med (personal, god man, socialsekreterare) och kortare väntetid på uppehållstillstånd några faktorer som främjar en lyckad integration enligt deltagarna. Sammanfattningsvis ger studien en bild på hur dessa flickor har haft det som ensamkommande barn, samt hur de har upplevt deras integrationsprocess i hemmet. Detta med en förhoppning av att ge ökad kunskap och bättre förståelse i bemötandet av ensamkommande barns behov under tiden på HVB-hem.

Under de senaste åren har ett ökande antal ensamkommande barn kommit till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av barnen blir placerade på hem för vård eller boende (HVB). Denna kvalitativa studie syftar till att få en djupare förståelse för hur arbetet på tre HVB-hem i en medelstor kommun kan se ut och vara organiserat. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda vid HVB-hem; tre sektionschefer och tre personal. Organisationskultur har använts som huvudsakligt analysinstrument med organisationsstruktur som komplement. Resultatet visar att fyra organisatoriska faktorer som är viktiga för personal i arbetet med ensamkommande barn är enhet, meningsfullhet, struktur och flexibilitet samt kompetens. Dessa faktorer kan ses som viktiga i arbetet med att utveckla verksamheterna. En välorganiserad verksamhet kan bättre leda till den stabilitet som de ensamkommande barnen behöver. / During the past years, an increasing amount of unaccompanied children have come to Sweden to apply for asylum. The majority are placed in residential care units. This qualitative study aims to get a deeper understanding of how the work in three residential care units in a medium-large municipality can look and be organized. Data has been collected through interviews with six employees at residential care units; three executives and three staff members. Organizational culture has been used as the main analysis instrument with organizational structure as complement. The findings show that four organizational factors that are important for staff when working with unaccompanied children are unity, meaningfulness, structure and flexibility, and competence. These factors can be viewed as important in developing the establishments. A well-organized establishment is superior in the way that it can lead to the stability that the unaccompanied children need.

The aim of this study is to create understanding for how employees perceive their skills at HVB in relation to their work with unaccompanied minors.The study is based on a qualitative method and were carried out with nine semi-structured interviews with staff from three different HVB. With the help of Bourdieu’s theoretical frame field, capital, and habitus we analyzed our materials.The study shows us among others that there is a lack of knowledge with the staff within the areas mental health and the pedagogic field. Furthermore, the result showed us that the staff experienced difficulties in how to refute the children’s needs. We find that the staff creates different strategies to cope with the children’s needs. Two prominent strategies emerged in our result. The staff contacted external help and took great support in the strength of the working group.

Flyktingpolitiken har varit ett debatterat ämne i Sverige efter den stora flyktingvåg som kom år 2015. Många av de flyktingarna var ensamkommande barn från b.la. Afghanistan, Irak och Syrien. De ensamkommande flyktingbarnen fick stöd i form av placeringar på familje- och HVB-hem där dagliga omsorgen gavs. Handledarna på HVB-hemmen har varit de ensamkommande flyktingbarnens vägledande skyddsfaktorer för integration. Syftet med studien är att ta reda på handledarnas uppfattning kring motivationen hos ensamkommande flyktingbarn gällande att integrera sig i det svenska samhället, samt till vilken utsträckning de är motiverade. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som utformning. Ett målinriktat urval har tillämpats vid ett HVB-hem i Västerås, med totalt fem respondenter som deltagande i undersökningen. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att ensamkommande flyktingbarnens motivation till integration framförallt påverkas av asylprocessen. De har förutsättningar för att kunna motiveras till en integration men då asylprocessen tar tid för att fatta beslut uppstår stress och oro hos de ensamkommande flyktingbarnen, vilket påverkar motivationen för integration i det svenska samhället. / The refugee policy has been a debated topic in Sweden since the large refugee wave in 2015. Many of the refugees were unaccompanied children from Afghanistan, Iraq and Syria among other countries. The unaccompanied refugee children received accommodation support such as placements in family homes and home-care, where daily care was provided. The purpose of the present study was to evaluate the supervisors in home for cares perception regarding motivation of unaccompanied refugee children to integrate into the Swedish society, and to what extent they are motivated. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a design. A targeted-oriented approach has been applied to a home for care in Vasteras, with a total of five respondents who participated in the survey. Data was analyzed through a manifest content analysis. The result shows that the unaccompanied refugee children’s motivation for integration is mainly affected by the asylum process. They have the ability to be motivated to integrate into the Swedish society, however, due to long process of an asylum decision, stress and anxiety increases among the unaccompanied refugee children, which influences the motivation to integrate into the Swedish Society.

Sammanfattning Nyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras. Vi har genomgående utgått från ett brukarperspektiv för att förmedla tidigare klienters upplevelse av sin vistelse på behandlingshemmet. De frågeställningar som konkretiserar vårt syfte är; Hur har tidigare klienter upplevt bemötande och möjlighet till delaktighet under sin vistelse på behandlingshemmet? Har tidigare klienter upplevt någon form av förändring i sin livssituation till följd av familjebehandlingen? Vad upplevde tidigare klienter som mest givande under behandlingstiden och vad behöver förbättras? För att uppnå syftet med studien har vi genom kvalitativ metod genomfört intervjuer med fem av Nyckelgårdens tidigare klienter. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån två teorier; Aaron Antonovsky’s teori om KASAM samt John Bolwby’s anknytningsteori, vilken Kari Killén utgår ifrån i sitt resonemang om professionell-klient relationen. Utvärderingen visar att respondenterna har upplevt delaktighet under sin behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa empati upplevs som viktigt för respondenterna. Det mest givande med behandlingen upplevdes vara att de fick verktyg i form av kunskap för att bättre hantera sin föräldraroll samt hjälp till självhjälp i sin övriga livssituation. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de upplevt positiva förändringar till följd av Nyckelgårdens behandling i form av mer fungerande relation och bättre samspel med sina barn. Vår slutsats av resultatet är att Nyckelgården är en väl fungerande verksamhet och att personalen fortsatt bör reflektera över sin förmåga att lyssna, visa empati samt bekräfta klienter i sin föräldraroll. / Abstract Nyckelgården is a treatment home that focuses on family preservation. The primary reason for placing families is care shortage from the parents. This means that parents display difficulties controlling their emotions and frustrations, which have led to an inability to prioritize the emotional needs of the children. Nyckelgården offers qualified treatment of the parent-child relationship and also work with difficulties regarding self-development, social abilities and social networks. The aim of our study was to evaluate Nyckelgården in order to develop and evaluate their work. Throughout our evaluation we originated from a client’s perspective in order to convey former clients experience of their time spent at the treatment home. The questions of issue have been; how have former clients experienced refutation and ability to participate during their stay at the treatment home? Have former clients experienced any kind of change in their life situation related to the family treatment? What did former clients experience to be most rewarding about their stay and what is in need of improvement? In order to attain the aim of the study we have trough qualitative method performed five interviews with former clients of Nyckelgården. The result of the interviews have been analyzed with the help of two theories; Aaron Antonovsky and his theory of KASAM and John Bolwby’s theory of attachment from which Kari Killén have discussed professional- client relationships. The evaluation show that the respondents have experienced participation during their treatment and that in many cases this has led to improved motivation during the treatment process. Further, the result show that professional ́s ability to listen and display empathy proved important to the respondents. Most rewarding in relation to treatment was receiving tools in terms of knowledge to better deal with the parenting role and to experience a sense of empowerment. The majority of the respondents expressed that they experienced positive changes in relation to their treatment at Nyckelgården as well as improved interaction with their children. Our conclusion is that Nyckelgården is a well-functioning organization and that the professionals continuously should reflect on their ability to listen, display empathy and acknowledge clients in regards to their parenting role.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med länsstyrelserna, i uppdrag att granska vården i HVB-hemmen. Detta resulterade i två olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvården utifrån ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrån barn som är placerade tillsammans med sina föräldrar. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de områden som socialstyrelsen och länsstyrelserna framställer i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande områden framstått som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt är, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet.