Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i ett fall där socialtjänsten fått kännedom om att en tidigare våldsutövare skaffat ny familj, undersöka och problematisera socialsekreterares förutsättningar, bedömningar och förhållningssätt i ärenden där barn riskerar att uppleva våld i nära relation. Genom detta ville vi få inblick i hur principen om barnets bästa tillämpas gentemot familjens rätt till privatliv. Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex socialsekreterare på några olika socialtjänstenheter för barn och unga. I intervjuerna användes en fallbeskrivning. Studien har en ansats som utgår från grundad teori och analysen gjordes med hjälp av den ständigt jämförande metoden. I resultaten framkom att arbetsbelastningen är ett problem, men att socialsekreterarna i stort menade sig ha tillräckliga kunskaper om våld i nära relation och tillräckligt handlingsutrymme, med några undantag. Brister rörande rutiner gällande våld i nära relationer framkom. Resultatet av studien visar även vissa skillnader mellan socialsekreterare samt en motsägelsefullhet i fråga om anmälningsbenägenhet och syn på våld. Vidare belyses och diskuteras också hur våldsutövaren ofta kommer undan ansvar och konsekvenser, medan den våldsutsatta ofta får hela ansvaret att skydda barnet/barnen från att uppleva mer våld.

Social workers within child protection are faced with complex cases where they must comply with guidelines and regulations and at the same time also use the knowledge and experience that they as professionals have gained through the work. Research shows that there is also uncertainty among social workers in the management of child cases. The purpose of this study was to investigate, through a survey, whether there is an uncertainty in case management and decision-making regarding children who experience domestic violence. The purpose was also to investigate whether there is a variation regarding social worker’s education, experience and case management where children experience violence. The study is based on the concepts profession and institutionalization. The results of the survey show that the social worker feels confident in decision-making concerning child cases. However, a variation regarding social workers uncertainty in investigation is shown, where some are more confident and others not at all. Results also show that the majority of the social workers have a social science degree. The social workers consider that they have little or no knowledge and experience of children experiencing violence. The social workers had to handle fictitious cases where they all agree to open investigations to both cases. However, there was a variation regarding what intervention they recommend for the cases. Although the social workers have stated that the guidelines in their workplace provide support in case management, they consider that they have relatively large scope for action and self-determination. This may lead to that they choose different interventions when assessing. This can eventually result in the cases being handled differently depending on which social worker handles the case.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande folkhälsoproblem. Våldet innefattar inte enbart fysiskt våld mot kvinnans kropp utan även att kvinnan skadas psykiskt genom exempelvis kränkningar, isolering och skuldbeläggning. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Både forskning och rapporter visar att vårdpersonal ofta upplever svårigheter eller osäkerhet i detta möte. Ökad kunskap hos vårdpersonalen gällande våld i nära relation kan i sin tur bidra till ett bättre bemötande. Studien grundar sig på en litteraturstudie enligt Fribergs analysmodell med grund i kvalitativ forskning. Nio artiklar har analyserats för att beskriva kvinnans upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Resultatet delades upp i tre huvudteman: “Vårdpersonal skapar känslor”, “Att samtala om våldet” samt “Vårdpersonalens vårdande” med tillhörande tio underteman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnor upplever olika känslor i mötet med vårdpersonal. Det kan vara känslan av att bli bekräftad, känslan av att känna sig trygg. Det kan även vara negativa känslor som att känna sig förminskad och ifrågasatt vilket förstärker kvinnans lidande. Många kvinnor önskar att bli tillfrågade om våld i nära relation då det ofta upplevs genant att ta första steget och berätta om sin utsatthet. Resultatet visar också att kvinnorna upplever att sjuksköterskans fokus låg på att vårda de fysiska skadorna medan de psykiska skadorna försummades. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården upplever att det är svårt att tala om våld i nära relation med en patient, vilket gör att vårdpersonalen ofta undviker att ställa frågan om våld. Av den orsaken kan det vara av stor betydelse att vårdpersonal får utbildning i ämnet för att utsatta kvinnor ska få ett så bra bemötande som möjligt.

Bakgrund: Våld i nära relation innefattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som förekommer mellan individer i nära relation till varandra. Det är ett folkhälsoproblem som leder till försämrad hälsa för de utsatta. Kvinnor som utsätts för våld kommer ofta i kontakt med vården på grund av skador våldet medför men vårdpersonal upplever att de har bristande kunskap om problematiken. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av bemötandet från vårdpersonal efter våld i nära relation som utövats av en manlig partner. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts som grund till resultatet.   Resultat: Fem teman framkom i resultatet. Tveksamhet inför att söka vård, Att få frågan av vårdpersonal, Attityder och bemötande från vårdpersonal, Brist på avskildhet och tid och Att bli bekräftad, hörd och tagen på allvar.  Diskussion: Resultatets övergripande fynd om betydelsen av att vårdpersonal frågar om våld i nära relation, tidsbrist inom vården och personcentrerad vård diskuteras. Diskussionen förs i relation till litteraturöversiktens bakgrund, annan relevant forskning, författarnas egna reflektioner och Katie Erikssons perspektiv på lidande och sjuksköterskans förhållningssätt mot den lidande människan. / Background: Intimate partner violence includes psychological, physical and sexual violence that occur between individuals in close relation to each other. It is a public health problem that deteriorates health for the vulnerable. Women who are exposed to violence often come into contact with the health care system because of the damage sustained, but health personnel feel that they have insufficient knowledge in the matter. Aim: The aim was to illuminate how the women exposed to intimate partner violence by a male partner experienced treatment of the health personnel. Method: A literature review has been carried out. Ten qualitative scientific articles taken from the database PubMed and CINAHL Complete have been used as a basis for the result. Results: Five themes appeared in the result. Doubts for seeking care, To receive questions from healthcare staff, Attitudes and treatment from healthcare staff, Lack of privacy and time and Being affirmed, heard and taken seriously. Discussion: The overall findings of the result about the importance of healthcare professionals asking whether violence in close relationship, time shortage in healthcare and person –centered care discussed. The discussion is conducted in relation to background of the literature review, other relevant researches, the author’s own reflections and Katie Eriksson’s perspective on suffering and the nurse’s attitude towards the suffering person.

Det sexuella våldet är en globalt omfattande svårighet och ett folkhälsoproblem för kvinnor. Det råder en tystnadskultur kring ämnet som grundar sig i skuld och skam hos offret. Detta leder till att få vågar söka hjälp eller anmäla sina upplevelser. Barnmorskor anses dock vara en profession relevant att anförtro sig till vid besvär av sexuell karaktär. Barnmorskor innehar dessutom magisterexamen i sexuell och reproduktiv hälsa. Trots det tyder äldre studier på att barnmorskor upplever en osäkerhet kring att bemöta om frågor om våld. De anser att de saknar kunskap och tydliga riktlinjer. Syftet med studien var att ta del av barnmorskors erfarenhet av att möta patienter som blivit utsatta för sexuellt våld. Studien riktade sig till barnmorskor i västra Sverige som arbetar på en barnmorske- och/eller ungdomsmottagning. Studien bygger på intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Barnmorskorna upplevde att dialog i en trygg miljö var värdefullt för att patienterna skulle anförtro dem sina upplevelser. Barnmorskorna ansåg att det fanns omständigheter som försvårade deras möten, de såg ett värde i att arbeta personcentrerat och att verksamheten tillät ett flexibelt arbetssätt. Barnmorskorna i studien upplever inte att det är svårt att ställa frågan om sexuellt våld. En lyhördhet inför subtila signaler bör dock finnas då många patienter inte vågar berätta om sina upplevelser på grund av rådande tystnadskultur i samhället. Barnmorskorna upplever att tillräckligt med avsatt tid för patienten, samt stöd och samarbete med andra professioner, underlättar vårdandet.

Abstract This study is about the work of the social services and the assessment of the risk of continued gender-based violence. The purpose of the study is to investigate what is needed to carry out a risk assessment with high validation of continued gender-based violence within the Social Services. Based on the purpose of the study, four issues have been raised regarding what is needed to carry out a risk assessment with high validation, the use of method / tools, the underlying knowledge (education) and work experience and the professional's own confidence in his risk assessment. The method used in this study is quantitative in the form of a survey study. In order to get answers to these questions, a survey study was conducted and sent out to professional socialworkers. The study has chosen to target practitioners who work with gender-based violence and who investigate the risk of continued violence. The questionnaire was sent to all 26 municipalities in Stockholm County and was also left open for the opportunity for other municipalities outside Stockholm County to respond. The survey's answers were then summarized using the SurveyMonkey program for best results. The results of the survey have been analyzed based on the theory of street-level bureaucracy and ecological systems theory. The survey showed that the majority of administrators worked between 6-15 years in social work and 0-5 years in social services. 99% of the respondents completed the NCK web course on violence in close relation, which is considered relevant to their current target group. The majority of respondents use the standardized assessment method called FREDA. Knowingly, the minority of respondents had undergone some form of college education in violence in close relation. All respondents replied that they use some kind of tool to make a good assessment of the risk of violence in close relation and the majority believe that what is needed to carry out a good risk assessment is work experience, special knowledge in violence in close relation and an assessment instruments, in this case FREDA. What the study discusses based on its conclusions are the most important results that are considered to answer the essay's questions. The study discusses the limitations, shortcomings and difficulties of the survey. The study was concluded with questions for further research.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka behandlingsmodeller som finns för män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer och vilka effekter de mest vanligt förekommande behandlingsinsatserna har. Vidare är syftet att undersöka behandlingsmodellernas teoretiska grundantaganden och behandlingsinnehåll. Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där kunskaper om behandlingsmodeller för våldsutövande män i nära relation sammanställs. Studiens resultat visar att de behandlingsmodeller som är mest vanligt förekommande är Emerge, The Duluth Model, Change och ATV (Alternativ till våld). Utvärderingar visar att de flesta behandlingsmodeller uppvisar små men signifikanta effekter och att återfall av våldsbrott minskar på kort sikt. Studier lyfter dock upp frågan kring de svårigheter som finns i samband med att utvärdera behandlingsprogram. / The purpose of this study is to identify which treatment models that are available for men who use violence against women in intimate relationships and the effects of the most commonly used treatment interventions. The further aim is to examine the theoretical assumptions and processing content of treatment models. The present study was conducted as a literature review where knowledge about treatment models for violent men in intimate relationships are compiled. Our results demonstrate that the treatment models that are most commonly used are Emerge, The Duluth Model, Change and ATV (Alternatives to Violence). Evaluations show that most treatment models exhibit small but significant effects and recurrence of violent crime decreases in the short term. Research highlights, however problems about the difficulties associated with evaluating treatment programs.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vilka föreställningar om våld i nära relationer som socialsekreterare på olika enheter inom Socialtjänsten ger uttryck för samt hur deras handlingsutrymme kan tänkas påverkas av dessa föreställningar. Syftet besvarades genom två fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare inom Socialtjänsten. I resultatet framkom att män oftast förknippas med våldsutövande och kvinnor med våldsutsatthet.  Mäns våld uppfattas allvarligare än kvinnors våld och våld i samkönade nära relationer vilket kopplades samman med könsstereotypa föreställningar. Hjälpen till våldsutsatta kvinnor uttrycks bestå i att hon ska lämna mannen och motiveras till detta. Det framkom också föreställningar om att våldsutövare inte vill ha hjälp och att motivera våldsutövare inte ansågs lika viktigt som att motivera kvinnliga offer. En viktig slutsats i studien har varit att de föreställningar Socialsekreterare bär på är betydelsefulla i förståelsen om vem som är offer respektive förövare samt att arbetet med våldsutövare bör lyftas och utvecklas för att förbättras. / Conceptions about domestic violence – who are the victim, who are the perpetrator?   The purpose of this study was to investigate the conceptions social worker, in various units, have of domestic violence, and how their capabilities can be affected by these beliefs. The purpose is answered by two focus group interviews with social workers in Social services. The result showed that men most often associated with the use of violence and women's vulnerability to violence. Men's violence is perceived more severe than women's violence and violence in same-sex intimate relationships, which were connected to gender stereotypes. Help for abused women according to the social workers expression is that she should leave the man, and as a social worker justify that action. It also emerged that aggressors do not want help and to motivate aggressors were not considered as important as to justify female victims. An important conclusion of the study was that the conceptions social worker has are important for the understanding of who are the victims and perpetrators, and the work with perpetrators of violence should emphasize and develops to improve.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmässiga och organisatoriska förutsättningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt våld i en HBT-relation. Syftet är vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och föreställningar kring begreppen makt, normer och värderingar kopplat till det praktiska arbetet med våld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger på intervjuer med socialarbetare som arbetar med våld i nära relation. Maktperspektiv har använts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att både de egna och samhällets normer och värderingar har stor påverkan på bemötandet i det praktiska arbetet. Socialarbetarna framhåller vikten av reviderade riktlinjer och handlingsplaner då de utgör en trygghet i det dagliga arbetet. Att HBT-personer är en osynlig grupp är socialarbetarna överens om då endast en av våra informanter har erfarenhet av att ha träffat personer som upplevt våld i HBT-relationer. Socialarbetarna framhåller vikten av att vara könsneutral i sitt bemötande samtidigt som det är viktigt att föra en kritisk diskussion inom organisationen för att synliggöra målgruppen. Sammanfattningsvis påvisar resultatet i vår studie att makt förekommer både på individ-, organisations- samt samhällsnivå när det gäller socialt arbete med våld i HBT-relationer. / The objective of the study at hand is to analyze and study which educational and organizational conditions the social workers believe exist in order for them to meet the need for support for those who have experienced violence in an LGBT-relationship. Furthermore, the purpose is to investigate and analyze the social workers' descriptions and notions of the terms "power", "norms" and "values" in conjunction with the practical work with violence in LGBT-relationships. The study has a phenomenographical approach and is based on interviews with social workers who work with violence in close relationships. In the study, we have used the perspective of power as a theoretical frame of reference. The result shows that personal as well as the society's norms and values have a great influence on how the clients are treated in the practical work carried out. The social workers accentuate the importance of revised policies and action plans, since they make a good support in the daily work. The fact that LGBT-persons are a neglected group, the socialworkers agree upon, since only one of our informants have experience of meeting people who have been subjected to violence in LGBT-relationships. The social workers stress the importance of being gender-neutral in their approach, at the same time as it is crucial to keep a scrutinizing discussion within the organization, in order to make this group visible. To sum up, the result in our study shows that power is present in both individual, organisational and community levels, when it comes to social work regarding violence in LGBT-relationships.