Bakgrund: Våld i nära relation mot kvinnor är ett pågående folkhälsoproblem i Sverige och globalt. Patienter reagerar olika på våldet och har ibland svårt att identifiera sig med sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvården utgör ofta första instans när kvinnor söker hjälp och har ett ansvar i att identifiera våldsutsatthet. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och spelar en viktig bidragande roll som omvårdnadsansvarig. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser och attityder kring möten med kvinnliga patienter, där våld i nära relation berörs. Metod: En allmän litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av tre identifierade teman: Strategier i mötet, Attityder och känslor och Brist på inre och yttre resurser. Slutsats: Sjuksköterskor saknar adekvat utbildning i ämnet och upplever känslomässiga barriärer till att initiera frågan om våld. Rutinmässig screening och en stödjande arbetsplats är återkommande önskemål. Sjuksköterskor och övriga bärande samhällsaktörer behöver utbildning, resurser och stöd på arbetsplatsen då det sannolikt skulle bidra till att stigmat och lidandet kring våld i nära relation minskar. Ytterligare forskning föreslås fokusera på hur förekomsten av etablerade riktlinjer påverkar sjuksköterskors upplevelser och omvårdnad. / Background: Intimate partner violence against women is an ongoing public health issue in Sweden and globally. Patients react differently to the violence and sometimes struggle to identify with their exposedness to violence. The healthcare frequently constitutes as first agency for women’s help-seeking and has a responsibility in detecting exposure. The nurse should promote health and ease suffering and plays an important contributive role, in charge of nursing care. Aim: To explore nurses’ experiences and attitudes from meeting with female patients, in an intimate partner violence context. Method: A general literature review with nine qualitative research articles. Results: The result consists of three identified themes: Meeting strategies, Attitudes and feelings and Lack of internal and external resources. Conclusion: Nurses lack adequate training in the subject and experience emotional barriers towards initiating the question of violence. Mandatory routine screening and a supportive workplace were recurrent requests. Nurses and other significant society participants need education and support from the workplace as this probably would conduce to decrease the stigma and suffering of intimate partner violence. Further research is suggested to focus on how the presence of established guidelines may affect nurses’ experiences and care.

Syftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma socialarbetares upplevda möjligheter och begränsningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i missbruksproblematik. Vi har använt en kombination av ett målstyrt urval och ett bekvämlighetsurval där vi genom en kvalitativ metodansats har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom missbruksvård i svensk socialtjänst. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramar som intersektionalitet, handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati samt normaliseringsprocessen har det insamlade materialet bearbetats, analyserats och presenterats i två teman kopplade till studiens syfte: Yrkesverksammas upplevda handlingsutrymme och Yrkesverksammas uppfattning om målgruppen. Studiens primära resultat är att socialarbetare generellt upplever att det finns organisatoriska möjligheter att bistå våldsutsatta kvinnor i missbruk men att möjligheterna kraftigt begränsas utifrån normalisering av våld mot bakgrund av specifika diskurser om missbruk och vem som anses drabbas av våld i nära relation.

Den här studien tar sin utgångspunkt i könsnormer i våld i nära relationer och hur de påverkar manliga våldsoffer. Således om upplevelsen av att vara våldsutsatt skiljer sig mellan könen, och om därmed gränsdragningen av en våldshandling skiljer sig mellan en man och en kvinna. Studien bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med aktiva på mansjourer runt om i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom, för att sedan transkriberas och användas i en konventionell innehållsanalys. Centralt i resultatet var att kvinnors våld mot män har stora likheter med mäns våld mot kvinnor, det är samhälleliga könsnormer på individ- och samhällsnivå som utgör skillnaden. Män som blir utsatt av våld i nära relation med en kvinnlig våldsutövare upplevs förneka våldet i större utsträckning än vad en kvinna gör, för att det går emot mansnormen att vara i underläge av en kvinna och därmed skapar en stor skam hos dessa män, men även att rättssystemet inte är anpassat för ett manligt våldsoffer när förövaren är en kvinna. Även resultat kring vilka orsaker som kan motivera en kvinna att utsätta sin manliga partner för våld presenteras.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och var fjärde kvinna utsätts någon gång i sitt liv av våld i nära relation. Kvinnor kan utsättas för fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Detta ger effekter på kvinnans hälsa samt samhällskostnader. I sjuksköterskans profession ingår ett ansvar att respektera varje patient och sjuksköterskan är ofta den som möter våldsutsatta kvinnor först inom hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, fem kvantitativa, fyra kvantitativa samt en mixad metod som hämtats ur databaserna CINAHL complete och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i enlighet med Fribergs analysmetod. Resultat: Fyra teman identifierades: Sjuksköterskans känslomässiga påverkan i vårdandet av kvinnan, sjuksköterskans känslomässiga påverkan på privatlivet, brist på rutiner och samarbete mellan professioner och brist på kunskap och utbildning. Sammanfattning: Studien visar att de fysiska och psykiska trauman kvinnorna hade utsatts för vid våld i nära relation påverkade sjuksköterskorna känslomässigt. De upplevde att det var svårt att släppa kvinnorna som de vårdat och att detta påverkade deras privatliv. Sjuksköterskorna upplevde brist på rutiner och samarbete mellan olika professioner vilket resulterade i svårigheter gällande att vårda kvinnorna. En osäkerhet upplevdes då sjuksköterskorna inte fått tillräckligt med kunskap och utbildning inom våld i nära relation och var också något som efterfrågades av sjuksköterskorna. / Background: Intimate partner violence is a global health problem and every fourth woman is exposed to it at some point in her life. Women can be exposed to physical, psychological, sexual and economic violence. This has an effect on women's health and societal cost. The nursing profession includes to respecting every patient and the nurse are often the profession that meets abused women first in healthcare. Aim: To illuminate nurses’ experiences of caringfor women exposed for intimate partner violence. Method: The literature review includes ten scientific articles, five quantitative, four quantitative and a mixed method retrieved from the databases CINAHL complete and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg's analysis method.  Results: Four themes were identified: nurses emotional impact in the care of the woman, nurses emotional impact on private life, lack of routines and cooperation between professions and also lack of knowledge and education. Summary: The study shows that the physical and mental trauma the women had been subjected to by intimate partner violence affected the nurses emotionally. They experienced that it was difficult to release the women they cared for and that this affected their privacy. The nurses experienced a lack of routines and cooperation between different professions, which resulted in difficulties in caring for the women. An uncertainty was experienced when the nurses did not receive sufficient knowledge and training in intimate partner violence and was also something that was requested by the nurses.

Det är svårt att hitta svensk forskning om ansiktsdöljande klädsels effekter på kommunikationen mellan socialarbetare och klienter. Uppsatsen uppmärksammar en kunskapslucka i den sociologiska forskningen och ger läsaren en inblick i 46 svenska socialarbetares upplevelser av kommunikation med klienter bärande olika slags ansiktstäckande klädsel. Studien utgår från två frågeställningar som undersöker ansiktstäckande klädsels påverkan på kommunikationen och om klädsel som döljer klientens ansiktsuttryck har en påverkan på hur socialarbetaren ställer frågor om eventuell våldsutsatthet. Studiens resultat baseras på en webbenkät som skickades till 154 socialarbetare i nio svenska städer. Undersökningens resultat visar ansiktstäckande klädsel utgöra en utmaning i det klientnära sociala arbetet samtidigt som den inte bedöms utgöra ett hinder för en fungerande kommunikation. Flera av socialarbetarna kompenserade en utebliven helhetlig ansiktsavläsning genom djupare följdfrågor som hjälp för klienten att uttrycka sina tankar och känslor med ord. Trots att enkätfrågorna också behandlade solglasögon, kepsar, huvor och mössor tilldelades den muslimska slöjan den största uppmärksamheten genom den komplexitet som omger plagget. Mest framträdande var reflektioner som bottnade i användningens frivillighet och socialarbetarnas strävan efter att inte diskutera plagget av rädsla för att kränka klientens kultur och religion. De allra flesta socialarbetarna uppgav sig vara bekväma med att fråga alla klienter om våld och beskrev momentet som en del av arbetet som underlättades av modeller innehållande frågor som ställdes alla klienter (Freda och Patriark). Socialarbetarna var tydliga med att förtryck av kvinnor förekommer i alla kulturer, oavsett kvinnornas klädsel, och inget som enbart ska sammankopplas till användning av ansiktstäckande slöja. Oavsett klientens ursprung krävs tydlighet, öppenhet och lyhördhet för att klienten kan utveckla ett förtroende för socialtjänsten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd. / The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women.

I denna studie undersöks hur föreställningar om kön framställs i socialtjänstens handlingsplaner mot våld i nära relation. Syftet med studien är att ge en djupare uppfattning till vilka föreställningar kön kopplat till strukturella förutsättningar, föräldraskap och sexualitet som finns i olika kommuners handlingsplaner. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen bygger på att identifiera latenta och manifesta innehåll ur analysenheter. I denna studie är handlingsplanerna våra analysenheter. Vidare talar man om textenheter, vilka är de textstycken som valts ut från analysenheterna. Fortsatt bygger studien på en socialkonstruktivistisk ansats. Som stöd i denna studie för att skapa en närmare förståelse nyttjas teorier och tidigare forskning inom ämnet. Tidigare studier bekräftas i denna studie som förklarar delar av det resultat som framkommit. Studien har klargjort flera latenta och manifesta innehåll i handlingsplanerna som å ena sidan överraskat men å andra sidan inte. Det som kunnat utläsas är vem som enligt normen blir utsatt för våld i nära relation av vem, att ålder ses som en avkönad text och den bristande jämställdheten könen emellan. Vidare har vi kunnat tolka vem som är förälder, hos vem ansvaret ligger när det kommer till föräldraskap, bristen av information till par i samkönade relationer samt det faktum att män inte bara utövar våld utan att de även kan vara våldsutsatta i nära relation.

Title: “The authorities did more harm than good” - Previously abused women about their experiences with authorities.  The aim of this qualitative study was to examine how previously abused women in Sweden have experienced the contact they had with authorities as a result of the violence they were exposed to. Data collection has taken place through seven interviews with previously abused women. The results showed that these women mostly had negative experiences with social services and the police. They wished that these two authorities had more knowledge about intimate partner violence. The results have been analyzed with theories about social support and trust. The women experienced a lack of social support and developed a low level of trust in the authorities. The results in this study are consistent with previous research regarding negative experiences of contact with the authorities. The discussion shows that it is important to improve the work with abused women so that more women dare to seek help. / Titel: “Myndigheterna gjorde mer skada än nytta” - Tidigare våldsutsatta kvinnor om deras upplevelser av kontakten med myndigheter. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor i Sverige har upplevt den kontakt de haft med myndigheter i samband med våldsutsattheten. Insamling av data har skett genom sju intervjuer med tidigare våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade att kvinnorna mestadels har negativa upplevelser av den kontakt de haft med socialtjänst och polis. De önskade att dessa två myndigheter hade mer kunskap om våld i nära relation för att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor på ett bättre sätt. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter om socialt stöd och tillit. Kvinnorna har upplevt ett bristfälligt socialt stöd och utvecklat en låg tillit gentemot myndigheterna. Studiens resultat och tidigare forskning har visat sig gå i linje med varandra till stor del gällande negativa upplevelser av myndighetskontakten. I resultatdiskussionen framgår det att det är viktigt att förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor så att fler vågar söka hjälp.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och har en stor inverkan på kvinnors hälsa, dels under pågående våld men även under lång tid efter att våldet har upphört. Våld i nära relation utövas ofta under längre tid och ökar i intensitet ju längre relationen pågår.  Syfte: Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier.  Resultat: Kvinnorna beskrev att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande var av stor vikt när det kom till hur mycket de valde att prata om sin våldsutsatthet. För att kvinnorna skulle våga berätta behövde de känna förtroende för personalen. När personalen var engagerad kände kvinnorna sig respekterade och tagna på allvar. Kvinnorna tyckte att det var viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal lyssnade, visade omtanke, empati och respekt. Efter ett bra bemötande upplevde kvinnorna en känsla av lättnad, hopp och lugn. Kvinnorna fick negativa upplevelser från vården när hälso- och sjukvårdspersonal saknade tålamod, empati och respekt. Känslan av att inte bli bra bemött och tagen på allvar ledde till bristande självförtroende hos kvinnorna och en känsla av skuld och skam. Slutsats: Kvinnorna upplevde bemötandet varierande, en del kände sig stöttade och stärkta efter att ha berättat om våldet medans andra kvinnor kände större skuld och skam. Resultatet visade att det finns ett behov av kunskap och kompetens för att utveckla bemötandet från vårdpersonal till våldsutsatta kvinnor. / Introduction: Violence against women is a public health problem and has a major impact on women's health, partly during ongoing violence but also for a long time after the violence has ceased. Intimate partner violence is often exercised for a longer period of time and the intensity increases the longer the relationship lasts.  Aim: The aim was to describe abused womens experiences of treatment from health care professionals.  Method: A general literature study with systematic search and content analysis of qualitative studies.   Result: Women considered that the treatment of the health care staff was of great importance when it came to how much they chose to disclosure about their exposure to violence. The women felt that they needed to feel confident in the staff to be able to disclosure the violence. The women thought it was important that health care professionals listened, showed consideration, empathy and respect. When the staff was engaged, the women felt respected and taken seriously. After a good treatment, the women experienced a feeling of relief, hope and peace. The women had negative experiences from the care when the health care staff lacked patience, empathy and respect. The feeling of not being treated well and taken seriously led to a lack of self-confidence in the women and a feeling of guilt and shame.  Conclusion: The women experienced the encounter with health care professionals different,  some felt supported and strengthened after telling about the violence while other women felt greater guilt and shame. The results showed that there is a need for knowledge and competence to develop the treatment from healthcare professionals to abused women.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt fenomen. Det kan innefatta omsorgssvikt, ekonomiskt, fysiskt, psykiskt, eller sexuellt våld. Våld i nära relation utförs till 85% av en man mot en kvinna. Inom hälso- och sjukvård möter kvinnor bland annat sjuksköterskor och deras lyhördhet för kvinnors upplevelser kan vara avgörande för en främjad hälsa och lindrat lidande. En förtroendefull relation kan bidra till att kvinnor vågar berätta om sina upplevelser.  Syfte: Syftet var att studera kvinnors upplevelser av våld i nära relation. Metod: Arbetet har en deskriptiv design med induktiv kvalitativ ansats, och gjordes i form av en allmän litteraturstudie. Tio kvalitativa originalartiklar från litteraturdatabaserna PubMed och PsycInfo kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram ett resultat som besvarade studiesyftet. Resultat: Som svar på syftet om kvinnors upplevelser av våld i nära relation, återfanns sex teman, gällande att känna sig isolerad och kontrollerad, känna rädsla och anpassa sitt beteende, känna uppgivenhet, känna ensamhet, känna hopp om en förändring samt att känna skuld och skam.   Slutsats: Majoriteten artiklar redovisade upplevelser av rädsla och isolering. Endast två artiklar redovisade kvinnors hopp om förändring. Resultatet antyder varierade upplevelser hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Kunskap om deras upplevelser är värdefullt att hälso- och sjukvårdspersonal tar del av. Kvinnors upplevelser av våld kan försvåra att berätta eller söka hjälp. Att ta del av kvinnors perspektiv kan bidra till att främja deras hälsa utifrån ett personcentrat förhållningsätt. / Background: Violence against women is a global phenomenon. It can include neglect, financial, physical, psychological, or sexual violence. Violence in a close relationship is 85% committed by a man against a woman. In health care, women meet nurses, among other things, and their sensitivity to women's experiences can be crucial for promoting health and alleviating suffering. A trusting relationship can help women dare to talk about their experiences. Aim: The aim was to study women's experiences of violence in close relationships. Method: The work has a descriptive design with an inductive qualitative approach and was done in the form of a general literature study. Ten qualitative original articles from the literature databases PubMed and PsycInfo were quality reviewed and analyzed to obtain a result that answered the study’s purpose. Results: In response to the purpose of women's experiences of violence in close relationships, six themes were found, regarding feeling isolated and controlled, feeling fear and adapting their behavior, feeling abandoned, feeling lonely, feeling hopeful for a change, and feeling guilty and shame. Conclusion: Most articles reported experiences of fear and isolation. Only two articles reported women's hopes for change. The results suggest varied experiences in women who have been exposed to violence in close relationships and made it difficult to tell or seek help. Knowledge of their experiences is valuable for health care professionals and taking part in women's perspectives can help promote their health based on a person-centered approach.