Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor är ett tilltagande globalt folkhälsoproblem där var tredje kvinna världen över någon gång har upplevt våld i en nära relation. Våldet kan visa sig som psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som medför allvarliga konsekvenser för de utsatta kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en viktig roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och bär en nyckelroll i att skapa en förtroendefull relation med patienten.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonalen.   Metod: Denna litteraturöversikt grundades av tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna inhämtades via databaserna Cinahl Complete och PubMed. Data analyserades enligt Fribergs analyssteg.   Resultat: I denna litteraturöversikt identifierades fem huvudteman: Bli tagen på allvar, Vikten av tillit, Empati, Säkerhet och Betydelsen av stöd. När hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes som negativt upplevde de våldsutsatta kvinnorna känslor av ensamhet, skam, att de inte blev tagna på allvar och skuldbelagde sig själva. Sammanfattning: Resultatet visar att våldsutsatta kvinnorna i nära relationer hade övervägande negativa erfarenheter av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonalen. De upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen saknade empati och kunskap i att både ställa frågan om våld i nära relationer och att besitta kunskap i vilka stöd och resurser som fanns att hänvisa till. / Background: Intimate partner violence is a global increasing public health problem where one in three women in the world has experienced violence from their partner during their lifetime. The violence includes different types among others psychological, physical and sexual violence and has severe consequences for the woman. Healthcare professionals has an important role in the treatment of women subjected to intimate partner violence and plays a key role in stablishing a trusting relationship with the patient. Aim: The purpose of this literature review is to shed light on the experience of women who are subjected to intimate partner violence encountering healthcare professionals. Method: A literature review based on results extracted from ten qualitative articles and the articels were collected from the databases Cinahl complete and PubMed. Data was analyzed based on Fribergs four analysing steps.   Results: Four themes were identified in this literature review: The importance of trust, Be taken seriously, Empathy, Safety, and The importance of support. Women who have been exposed to intimate partner violence experienced feelings of loneliness, shame, not being taken seriously and blamed themselves when the treatment of the health care professionals was perecived as negative. Summary: Women who are subjected to intimate partner violence had predominantly negative experiences encountering healthcare professionals. They felt that the healthcare professionals lacked empathy and knowledge in both asking the question about being exposed to violence, providing support and referral to available resources where these women could get help.

Bakgrund: Män som utsatts för våld i nära relation har varierande erfarenheter av våldets olika dimensioner och former. Konsekvenserna av våld i nära relation påverkar de utsatta männens hälsa. Syfte: Att belysa hur män som utsatts för våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En strukturerad allmän litteraturstudie genomfördes, där datainsamlingen ledde fram till tio vetenskapliga artiklar som bearbetades i tre steg. Resultat: Tre huvudkategorier uppstod: negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, positiva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården och förbättringspotential i bemötande av våldsutsatta män. I resultatet framkom det att de män som sökt sig till hälso- och sjukvården efter våld i nära relation hade övervägande negativa upplevelser som präglades av bland annat skam och skuldbeläggning, som till stor del grundade sig i stigmatisering och samhällets syn på maskulinitet. Däremot upplevde några män hälso- och sjukvården som positiv med bland annat betydelsefullt stöd. Konklusion: Vikten av ett empatiskt och öppensinnat bemötande framkom för att männen ska våga berätta om sina upplevelser. I och med detta krävs en ökad medvetenhet om att även män kan vara offer för våld i nära relation och hur dessa bemöts på bästa sätt. / Background: Men who have been exposed to intimate partner violence have varying experiences of the different dimensions and forms of violence. The consequences of intimate partner violence affect the health of the victimized men. Aim: To shed light on how men who have been subjected to intimate partner violence experience the encounter with healthcare. Method: A structured general literature study was conducted where the data collection led to ten scientific articles that were processed in three steps. Results: Three main categories emerged: negative experiences of the encounter with healthcare, positive experiences of the encounter with healthcare and potential of improvement in the encounter with abused men. The results showed that the men who sought healthcare after intimate partner violence had predominantly negative experiences that were characterized by for example shame and guilt, which were largely based on stigma and society's view of masculinity. Although some men experienced healthcare as positive with significant support. Conclusion: In this study, the significance of an empathic and openminded treatment by healthcare professionals of men who disclose their experiences emerged. Hence, increased awareness is required to show that men can be victims of intimate partner violence and how they can be treated in the best way.

Examensarbetets ämnesval fastställdes i samråd med en kontaktperson på Brottsoffer- och personssäkerhetssektionen region Syd. Trots tydlig ansvarsfördelning mellan polis-och åklagarmyndighet samt ett väl utarbetat metodstöd finns en problematik med att kvinnor inte upprätthåller sin initiala medverkan i utredningar. Studien ämnar därmed att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relation hanteras, vilket således handlar om att undersöka vilka verktyg polisanställda och åklagare har och på vilket sätt verktygen används. Frågeställningarna har besvarats genom semistrukturerade telefonintervjuer med polisanställda och åklagare i Malmö. Sammanfattningsvis visar resultatet att polisanställda och åklagare har verktyg att tillgå när kvinnan vill avbryta sin medverkan i utredning. De arbetsmetoder och verktyg som finns att tillgå när kvinnor inte längre vill medverka i utredningen används. Poliser i yttre tjänst är en viktig del för att kvinnorna ska upprätthålla sin initiala medverkan i utredningen. Motivation för kvinnans fortsatta medverkan krävs i de flesta ärenden, men när och i vilken utsträckning kan variera beroende på målsägandens inställning. Metodstöd används mer frekvent av vissa informanter och mer sällan av andra. Utifrån studiens resultat och med stöd av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning har policyimplikationer tagits fram. Kunskap om normaliseringsprocessen anses vara en del i den ökade utredningskvaliteten som bedöms nödvändig för att få kvinnor att upprätthålla sin initiala medverkan. / The degree project was determined in consultation with a contact person in Region Syd’s Crime Victims and Personnel Security unit. Despite a clear designation of responsibilities between police employees and prosecutors, in addition to well- established guidelines, women not remaining as participants in the investigation is a problem. Therefore the study aims to elucidate how women subjected to intimate partner violence are treated by police employees and prosecutors. The study examines the tools police employees and prosecutors have and in the manner they are used. The questions have been answered through semi-structured telephone interviews with police employees and prosecutors in Malmö. In summary, new evidence shows that police employees and prosecutors have tools available to keep women in the investigation who wanted to remove themselves. The tools that are available when women no longer wish to participate in the study are used. Police officers are an important part of ensuring that women maintain their initial involvement in the investigation. Motivation to keep women in the investigation is required in most cases, but when and to what extent may vary depending on the plaintiff's attitude. The manual is used by the informants both frequently and less frequently. Policy implications have been developed based on the results of the study and with the support of theoretical perspectives as well as previous research. Knowledge of the ”normalization processes” is considered to increase the quality of investigation that enables women to maintain their participation.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem. Vårdpersonal har en unik och viktig roll i kontakten med våldsutsatta kvinnor. Dessa kvinnor söker hjälp inom många olika delar av vården och är därmed en del av vårdpersonalens dagliga arbete. Syfte: Att belysa varför våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet i hälso- och sjukvården bristfälligt och därigenom identifiera hur bemötandet kan förbättras. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar utifrån vilka tre teman identifierades: Att skapa en trygg miljö, Kommunikation samt Kompetens. Resultat: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation upplevde bemötandet i hälso- och sjukvården som bristfälligt. De upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade eller brydde sig tillräckligt om deras problem och de kände att de inte fick den tid de behövde. Kvinnorna önskade att frågan om våld skulle ställas i större utsträckning inom sjukvården. Slutsats: Vårdpersonal bör ställa frågan om våld mer frekvent för att fånga upp fler våldsutsatta kvinnor. Kvinnorna behöver känna sig sedda och hörda i mötet med vårdpersonal och därfor är det viktigt att ge dem tid och se utöver kvinnornas fysiska behov av vård. Det är även viktigt att det finns tillgång till tydlig och lättillgänglig skriftlig information om vart kvinnorna kan vända sig för att få hjälp. Klinisk betydelse: Resultatet visade att det finns ett behov av ytterligare utbildning för vårdpersonal inom området våld i nära relation. En nationell handlingsplan bör tas fram för att underlätta för vårdpersonal att förmedla hjälp. / Background: Intimate partner violence is a big public health issue. Health care professionals play a unique and important role in the contact with battered women. As these women seek help in many different care settings, they become a part of health care professionals’ everyday work. Aim: To describe why battered women experience the response in health care as inadequate, and by that identify how the response can be improved. Method: A literature review based on ten qualitative articles from which three main themes were identified: To create a safe environment, Communication and Competence. Result: Battered women experienced that the response in health care was insufficient. They experienced that health care professionals did not listen or care enough about their problems, and felt that they did not get enough time. The women wished that the question about intimate partner violence had been asked more frequently in health care. Conclusion: Health care professionals should ask about intimate partner violence more frequently in order to identify more battered women. The women need to feel that they are seen and heard when they encounter health care professionals and therefore it is important to give them time and look beyond their physical needs of care. It is also important that written information is easily available to let the women know where they can turn for help. Clinical implication: The results showed that there is a need for further education of health care professionals regarding intimate partner violence. National guidelines should be created as a support for health care professionals in their attempts to offer help.

Being a social worker in a child and family-oriented unit means that through their position within an organization, a certain scope of action has been allocated. The scope of action creates a choice, but also entails a requirement to take responsibility and to take a stand. The purpose of the study is to investigate how social workers discuss their room for action in assessments regarding interaction between placed children and their guardians where the child is subjected to domestic violence, based on prevailing laws, guidelines, professional knowledge, client needs and research. We hope to achieve a in-depth understanding how these factors affect the scope for action of social workers in these cases. Through interviews with social workers working within the child and family unit as well as family home care, we intended to gain insight into their experiences and reasoning about the scope for action and how this is impacting on their assessments and decisions.The results of our study shows that the social workers do have a considerable scope of action in these kinds of cases, although some individuals choose to look at it as something more static, while others see it as something more dynamic. It appears that the general reunification principle (word for word translation) is very dominant in the daily life of social workers and affects their decisions. This despite the fact that the group we were investigating are divergent compared to the general group of placed children, which therefore should be exempt in certain cases, given the research that is available. Despite the complexity of the cases, there are no direct tendencies among social workers to fall into excessive bureaucracy in their behavior to manage their professional role. Based on the interviewer'sexperiences and reasoning, the best interest of the child, entails extremely complex assessments. From the reasonings of the interviewees’ we can see a clear parental perspective, that can partly depend on all the perspectives that a social worker has to take in consideration in their decisions, and partly on the strong parental right that is taught in Sweden. The result also shows that it is difficult for research to assimilate the assessments, which mainly depends on organizational reasons.

The study is a qualitative systematic literature study that maps existing research on help-seeking barriers for abused women. The purpose of the study was to identify which help-seeking barriers exist. Violence in a close relationship is a worldwide problem. It affects every third woman at some point in her life. Despite several measures to counteract and prevent violence, the statistics rather show an increase. Social agencies work hard with various information campaigns, and research has come a long way in mapping and understanding how violence in close relationships works. Various action programs have been launched to counteract harmful gender norms, and unhealthy masculinity norms. Men's violence against women, even if we call it violence in close relationships, stems from patriarchal societies and values, where control and the need for power constitute a strong driving force for men. The violence is usually of an escalating nature, and lasts for a long time. Violence can take the form of physical, psychological, sexual and material violence, and through systematic combinations of these, the man restricts his female victim's freedom of action and controls her behavior. There are various explanatory models for acts of violence, the most common of which are the need to control the woman and maintain the position of power as a man. Despite preventive work, efforts and information campaigns, knowledge-seeking and outreach from social services, women's shelters and the police, the problem remains. Why do women not seek help? The result of our study were several barriers, which have been divided into different themes, including barriers based on stigma, and various structural barriers, among others. The thematization has then been analyzed on the basis of selected psychological and sociological theories. We present suggestions for future research, and provide an overall picture of the research which is reviewed.

Violence in close relationships is a social problem that occurs worldwide. Women who are exposed to violence in close relationships often experience shame and guilt. The need for support from various authorities and voluntary organizations is common. The woman exposed to violence is entitled to support from the social services, which is regulated in the social service law. This thesis aims to observe the abused woman's unique experience of the social services and the support she has received. Through a qualitative method, five semi-structured interviews have been conducted with women who have been exposed to violence in close relationships and have been in contact with the social services to receive support. The collected material has been divided into different themes which are; The Social Services ignorance, The trust to get the right help, To have the Social Services' trust, The abused woman's information seeker and Expected improvements of the Social Services. With the help of previous research and Empowerment, the various themes that are based on the content of the interviews are analysed and discussed. Finally, some concluding words are written about the results and proposals for further research. / Våld i nära relationer är ett socialt problem som förekommer världen över. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever ofta skam och skuld. Behovet av stöd från diverse myndigheter och frivilligorganisationer är vanligt. Den våldsutsatta kvinnan är berättigad stöd av Socialtjänsten, vilket regleras i Socialtjänstlagen. Detta examensarbete ämnar till att få ta del av den våldsutsatta kvinnans unika erfarenhet av Socialtjänsten och det stöd hon har fått. Genom en kvalitativ metod har fem semistrukturerade intervjuer utförts med kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer och varit i kontakt med Socialtjänsten för att få stöd. Resultatet har delats upp i olika teman vilka är; Socialtjänstens okunskap, Tilliten för att få rätt hjälp, Att ha Socialtjänstens förtroende, Den våldsutsatta kvinnans informationssökande och Förväntade förbättringar av Socialtjänsten. Med hjälp av tidigare forskning och Empowerment analyseras och diskuteras de olika temana som är baserade på innehållet av intervjuerna. Avslutningsvis skrivs några slutord om examensarbetets resultat och förslag till vidare forskning. Resultatet delas avslutningsvis upp i punkter vilka bland annat är; Att Socialtjänsten saknar kunskap om våld i nära relationer och att kvinnorna önskar ett ökat samarbete mellan kvinnojourer/ relationsvåldscentrum och Socialtjänsten

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som får stora konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Konsekvenserna är stora både för hälsa och ekonomi. Studien syftar därför till att undersöka och analysera vad socialtjänsten kan bistå med för stöd ur ett ekonomiskt perspektiv till våldsutsatta kvinnor samt hur samhället i stort kan motverka negativa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för dessa kvinnor. Sex intervjuer genomfördes med sju kommunalt anställda socionomer som arbetar inom den kommunala individ- och familjeomsorgen med inriktning på våldsutsatta kvinnor. Det insamlade empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades under olika teman. I studien har ett genusteoretiskt perspektiv använts, då det är relevant för att förklara samhälleliga strukturer och normer som i sin tur kan ge en ökad förståelse för våld mot kvinnor och de förutsättningar män och kvinnor har utifrån genus. De slutsatser som kunnat dras av studien är att våldsutsatthet ofta får långtgående negativa konsekvenser på den utsattas ekonomi och att konsekvenserna ibland blir enorma och bestående resten av livet. Socialtjänsten kan bistå dessa kvinnor på flera sätt ekonomiskt. Några viktiga stöd som kan bidra till ekonomisk självständighet och gynna individernas ekonomi på lång sikt är att socialtjänsten kan finnas till som praktiskt stöd genom att informera, hänvisa och samverka. Det är även av stor vikt att arbeta med att begripliggöra och bearbeta våldet, eftersom arbete med mental hälsa och självständighet kan bidra till en ekonomisk självständighet. Studien visar även att samhället behöver göra betydligt mer för att möta kvinnornas behov ur ett ekonomiskt perspektiv. Ökad kunskap om våld i nära relation samt ökat ansvarstagande av olika samhällsaktörer kan bidra till att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och motverka långtgående negativa konsekvenser på deras ekonomi.

Bakgrund: Våld i nära relation är idag ett omfattande och kostsamt problem världen över, som främst drabbar kvinnor. Tidigare forskning visar på ett bristande handlingsmönster när kvinnor utsatta för våld söker hjälp hos hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans många uppgifter är att möta och vårda kvinnor utsatta för våld samt främja hälsa och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som har utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl Complete. Systematisk datainsamling och analys genomfördes Resultat: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade bristande kunskap om identifiering och hantering av våldsutsatta kvinnor.  Vissa sjuksköterskor hade även förutfattade meningar om våld. Sjuksköterskor med mer vana att möta kvinnor utsatta för våld hade lärt sig olika strategier och fastställt faktorer som underlättar att upptäcka och ingripa vid våld. Det framkom även att sjuksköterskor hade svårt att hantera sina emotioner efter mötet. Riktlinjer på arbetsplatsen, tidsbrist och olämpliga miljöer var barriärer för sjuksköterskor arbete. Sammanfattning: Sjuksköterskor är i behov av utbildning och praktisk träning inom våld i nära relation samt tydligare riktlinjer och en stödjande arbetsmiljö för att öka kvaliteten för omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is today a widespread and expensive problem worldwide, which mainly affects women. Previous research shows lack of action when women exposed to violence seeks help from health services.  One of the nurse’s many tasks becomes meeting and caring for the women who have been exposed to violence, also promote health and alleviate affliction. Aim: The aim was to illustrate nurse´s experiences of meeting women who have been exposed to intimate partner violence. Method: Litteratur review based on 10 qualitative scientific articles from the databases PubMED and Cinahl Complete. Systematic data collection and analysis were made. Results: The result showed that the majority of the nurses had a lack of knowledge regarding identifying and caring for abused women. Some nurses have preconceived notions regarding intimate parter violence. Nurses that are more used to encountering abused women had learned the different strategies and determined factors that facilitates detection and intervention the event of violence. It also emerged that nurses had difficulty with managing their own emotions after encounting abused women.  Ambiguities around guidelines in the workplace, lack of time and unsuitable enviroment were barriers for nurses. Summary: Nurses are in need of education and practical training regarding intimate partner violence, as well as guidelines and a supportive work enviroment to increase the quality of care for women exposed to violence.

Bakgrund: Våld i nära relation innefattar fysiskt våld, sexuellt våld, känslomässigt våld men även ojämna maktförhållanden till exempel att förtrycka eller kontrollera någon för att få sin vilja igenom. Enligt Region Skånes riktlinjer bör vårdpersonal fråga alla patienter om våldsutsatthet samt att vårdpersonal alltid ska fråga vid misstanke. Joyce Travelbees omvårdnadsteorin belyser vikten av att sjuksköterskan ska fokusera på individen vilket kan bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Ett sätt att upptäcka våld i nära relation är att använda screeningmetoder som utförs av vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod: Det utfördes en kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 empiriska studier. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenterades var: Vikten av att skapa relation, Att balansera den professionella rollen och inre reaktioner och Sjuksköterskors medvetenhet och utbildningsbehov vid vård av våldsutsatta kvinnor. Under dessa huvudrubriker beskrivs sjuksköterskors upplevelser som kan påverkas av bland annat relation, kommunikation och utbildning. Konklusion: I mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation upplevde sjuksköterskor att god kommunikation till patienten, samt att balansera den professionella rollen och inre reaktioner såsom sympati och viljan att hjälpa påverkade omvårdnaden. Resultatet visade även att verktyg och resurser ibland saknades och gjorde det svårt för sjuksköterskor att uppfylla kvinnans omvårdnadsbehov. / Background: Intimate partner violence includes physical violence, sexual violence, emotional violence but also unequal balance of power, for example oppressing or controlling someone to get one's way. According to Region Skåne's guidelines, healthcare staff should ask all patients about exposure to violence and always ask in case of suspicion. Joyce Travelbee's nursing theory highlights the importance of the nurse focusing on the individual, which can contribute to a more person-centered nursing. One way to discover intimate partner violence is to use screening methods performed by healthcare professionals. Purpose: The purpose of this qualitative literature review is to describe the nurse's experiences in the meeting with women who are exposed to intimate partner violence. Method: A qualitative literature review was conducted based on 10 empirical studies. The databases used were Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The three main categories that were presented were: The importance of creating relationships, Balancing the professional role and inner reactions and Nurses' awareness and educational needs in the care of abused women. Under these main headings, nurses' experiences are described which can be influenced by, among other things, relationships, communication, and education. Conclusion: In the meeting with women who are exposed to domestic violence, nurses experienced that good communication with the patient, as well as balancing the professional role and inner reactions such as sympathy and the desire to help influenced nursing. Moreover, tools and resources were sometimes missing and made it difficult for nurses to meet the woman's nursing needs.