Brottsutredning av brott som begås i en nära relation innebär omfattande belastningar för utredarna som möter brottsutsatta och våldsutövare, granskar grafiskt material och samtidigt ska navigera sig inom en stor myndighet. Syftet med denna studie var att granska vilka belastningar som polisutredare upplever i sin yrkesutövning, vad som skyddar från belastningar och om det finns skyddsfaktorer som saknas. Dessa frågor besvarades genom intervjuers med sju utredare inom Brott i Nära Relation och en tematisk analys. Teorier om hanteringsmekanismer och systemteori har använts för att fördjupa förståelsen av det empiriska underlaget. Studien visade att de olika belastningarna kunde delas in i två fält. Det första fältet var yrkesrelaterade påfrestningar där påträngande insyn i människors liv och traumatiska berättelser var återkommande. Organisatoriska påfrestningar var det andra fältet och innefattade hög arbetsbelastning, personalbrist samt bristande förståelse från ledande aktörer inom myndigheten. Det kollegiala stödet och chefens inställning till medarbetarnas mentala hälsa var den skyddande faktor som frekvent återkom i samtliga intervjuer. Studien visade även att de skydd som erbjöds av arbetsgivaren ibland fungerade undermåligt, dels på grund av svårigheter att prioritera skydd, dels kollegors negativa inställning. Det lyftes även önskemål att skyddet skulle vara mer frekvent återkommande, och finnas i nämnare anslutning till arbetsplatsen. Slutligen önskade utredarna att ledande aktörer i myndigheten skulle få en ökad förståelse för arbetets påfrestande natur. / Investigating domestic violence entails substantial strain on the investigators that meet victims and perpetrators, reviews graphic material and simultaneously must navigate within a sizeable governmental authority. The aim of this study was to examine what strains the investigators experienced in their profession, what protective aspects where there and what protective measure was lacking. These questions were answered through interviews with seven domestic violence investigators and through thematic analysis. Theories of coping and systems theory was applied to expand the comprehension of the empirical foundation. The study showed that these strains could be separated into two factions. The first faction was strains related to the professional practice where invasive insight into people’s lives and traumatic reports where frequently occurring.  Organizational strains were the second faction and included a high workload, lack of staff and a dearth of understanding from the leaders in the authority. Support from colleagues and the closest manager’s attitude towards mental health in the employees was frequently brought up in the interviews as protective aspects. The study also showed that the protective aspects offered by the employer was deficient in some respects. This was in part because of difficulties in prioritizing the protection, and in part due to colleagues’ negative attitude towards these protections. The investigators expressed desires about how the protection could be more frequent and remain in a closer proximity to the workplace. Finally, the investigators coveted an increased understanding of the straining work from the employers.

Kvinnor utsatta för våld i nära relationer: effekten av utbildningsinterventioner hos vårdpersonal Abstrakt Svensk titel: Våld i nära relationer: effekten av utbildningsinterventioner hos sjuksköterskor.  Bakgrund: Våld i nära relationer påverkar en tredjedel av världens kvinnor. Våldet kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk, sexuellt eller ekonomiskt våld. Det finns idag flera organisationer över världen som har riktlinjer för förebyggande av våldet mot kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga effekt av utbildningsinterventioner till vårdpersonal om våld i nära relationer  Metod: Litteraturstudien baseras på åtta empiriska artiklar med kvantitativ metod. . PubMed och Cinahl är databaserna som använts vid sökningarna av artiklarna. Analysen av artiklarna inspireras av Popenoes analysmodell.  Resultat: Resultatet delas upp i två delar där i fyra av studierna redovisar effekten på vårdpersonalens kunskap om våld i nära relationer. I de andra fyra studierna redovisas effekten på vårdpersonalens identfieringsförmåga. En signifikant förbättring redovisas i sju av studierna. Studierna använde sig av olika interventioner. Konklusion: Resultatet visar att interventionerna i de inkluderade studierna har en positiv effekt på vårdpersonalens kunskap och förmåga att identifiera våld i nära relationer. Med ökad kunskap kan hjälp ges till personer som utsätts för våld i nära relationer. Vidare forskning inom ämnet våld i nära relationer behövs. Nyckelord: Effekt, interventioner, vårdpersonal, våld i nära relation. / Intimate partner violence against women: The effect of education interventions on healthcare personnel Abstract Background: Intimate partner violence affects a third of the world's female population and comes in various forms, such as physical, psychological, sexual or economic violence. In today society, there are guidelines for prevention of violence against women.  Aim: The aim of the literature study is to map the effect of educational interventions about intimate partner violence aimed at healthcare personnel.   Methods: This literature study consists of eight empirical articles with a quantitative method. PubMed and Cinahl are the two databases used to find these articles. The analysis is inspired by Popenoes analysis model.  Results: The result is divided in two parts, four show the interventions effect on health care personnel’s knowledge and four the effect on health care personnel’s identification ability. A significant improvement is shown in seven of the studies included. All eight studies had different interventions.  Conclusion: The result shows that the interventions in the studies included have a positive effect on health care personnel’s knowledge and ability to identify domestic violence. With increased knowledge help, can be provided to people exposed to intimate partner violence. Further research on intimate partner violence is needed. Keyword: Effect, intervention, health care personal, domestic violence

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som drabbar var tredje kvinna internationellt och var fjärde kvinna nationellt. För att dessa kvinnor ska få adekvat vård krävs att sjuksköterskan har kunskap, tid och strategier för att kunna identifiera våld. Därför är det viktigt att öka kunskapen hos sjuksköterskor om våld i nära relation och skapa strategier för att hjälpa dessa kvinnor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som upplevt våld i nära relation.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsychINFO samt via manuell sökning. I resultatet inkluderades 12 vetenskapliga artiklar publicerade år 2013–2023. Fribergs 5-stegs-modell användes som dataanalysmetod.  Resultat: Resultatet delades in i två huvudteman; Utmaningar i mötet och vikten av stöd. Huvudfynden var att sjuksköterskor upplevde bristande utbildning, tidsbrist, otillräckligt stöd samt omfattande emotionell påverkan i mötet med våldsutsatta kvinnor.   Slutsats: Resultatet visar att det finns flera utmaningar i mötet med våldsutsatta kvinnor. Genom att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som har upplevt våld i nära relation kan områden som behöver förbättring identifieras. Utbildning och tid är faktorer som underlättar screening för sjuksköterskor. / Title: Opening Pandora's Box - A Literature Review of Nurses’ Experiences of Encountering Women Exposed to Domestic Violence. Background: Domestic violence is a public health problem affecting one in three women internationally and one in four nationally. For these women to receive adequate care, the nurse needs to have the knowledge, time, and strategy to identify the violence. Therefore, it is important to increase the knowledge of nurses about intimate partner violence and create strategies to help these women. Aim: To describe nurses' experiences of encountering women who have experienced domestic violence.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in the Cinahl, Medline and PsychINFO databases as well as via manual search. The results included 12 scientific articles published between 2013–2023. Friberg's 5-step model was used as a data analysis method.  Result: The results were divided into two main themes; Challenges in the encounter and the importance of support. The main findings were that nurses experienced a lack of education, lack of time, insufficient support and extensive emotional impact meeting women subjected to violence. Conclusion: The results show that there are several challenges in dealing with abused women. By gaining an increased understanding of the nurse's experiences of meeting women subjected to domestic violence, areas that need improvement can be identified.  Education and time are factors that facilitate screening for nurses.

Syftet med denna studie har varit att jämföra tingsrättens domar i vårdnadstvister där det uppges att våld mellan föräldrar förekommit med socialtjänstens riktlinjer för vårdnad- boende- och umgängesutredningar, för att analysera vilka förväntningar på föräldrarna som beskrivs. För att besvara syftet har en dokumentstudie gjorts, där tingsrättens domar och Socialstyrelsens handbok gällande vårdnad, boende och umgänge analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktionism, genusregimer och den modercentrerade familjemodellen har använts som teoretiska perspektiv och analysbegrepp. Studien har visat att tingsrättens och socialtjänstens förväntningar på föräldrar stämmer till stor del överens med varandra. I studien har det bland annat kunnat observeras i domarna att mammor får ett större ansvar för barnens och pappornas relation till varandra, att skydda barnen från våld, att hålla barnen utanför föräldrarnas konflikt och att få samarbetet mellan föräldrarna att fungera. Samarbete mellan föräldrarna och barnets kontakt med båda föräldrarna har lyfts fram både i domarna och handboken som en viktig grund i bedömningen. Dessa aspekter har i vissa domar resulterat i att våldet hamnat i skymundan i bedömningarna. Trots detta tas våldet i regel i beaktning, men i varierande grad och i de flesta fall bedöms föräldrars uppgifter om våld som trovärdiga av tingsrätten och socialtjänsten. Slutsatsen dras att tingsrätten i deras bedömningar har högre förväntningar på mammor och deras föräldraskap än på pappor och att våldets konsekvenser för varken barn eller föräldrar sällan tas i beaktning. I socialtjänstens handbok framgår liknande förväntningar på föräldrar som hos tingsrätten, dock är dessa förväntningar könsneutrala.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter och är ett globalt folkhälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor som vänder sig till sjukvården är i behov av hjälp och stöttning, vilket gör att sjuksköterskor kan vara den första som påträffar patienten.   Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda kvinnliga patienter som har utsatts för våld i nära relation.  Metod:  En kvalitativ design har använts i denna litteraturöversikt, där 14 kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Databaserna Cinahl och Psycinfo användes vid artikelsökningen.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av två teman och sju sub-teman. Det första temat; Stöd från organisationen hade sub-teman tidsbrist, tillgänglighet till instruktioner, otydliga roller och saknar kunskap. Det andra temat; Emotionell påverkan med sub-teman distansera sig, vara frustrerad och identifiera sig med patienten.  Slutsats: Sjuksköterskor uttrycker en avsaknad av tydliga rutiner och strukturer, vilket ligger till grund för att kunna ge en god vård till våldsutsatta kvinnor. Det råder en brist på kunskap hos sjuksköterskor om hur vården ska utformas, för att kunna hjälpa och stötta våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a crime of women's human rights and is a global public health problem. Women who are victims of violence and seeks health care are in need of help and support, which means that nurses may be the first to encounter the patient.    Objective: To describe nurses' experience of caring for female patients who have been exposed to intimate partner violence. Method: A qualitative design has been used in this literature review, where 14 qualitative articles have been reviewed and analyzed.  The databases Cinahl and Psycinfo were used in the article search.   Results: The results of the literature review consist of two themes and seven sub-themes. The first theme; Support from the organization had sub-themes lack of time, availability of instructions, unclear roles and lack of knowledge. The second theme; Emotional impact with sub-themes distancing, being frustrated and identifying with the patient.   Conclusion: Nurses express a lack of clear routines and structures, which is the basis for providing good care to women exposed to violence. There is a lack of knowledge among nurses about how care should be designed in order to help and support women exposed to violence.

Sammanfattning Titel: ’’Det är ju ett våldsamt liv, att vara missbrukare’’- Socialsekreterares syn på ASI- intervjuns användbarhet beträffande våld i nära relationer  Författare: Isabell Eklöf och Mimmi Wallin Nilsson  Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare inom alkohol-och drogmissbruksområdet uppfattar ASI-intervjuns användbarhet att identifiera våld i nära relation samt stödja våldsutsatta och våldsutövare. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom alkohol- och drogmissbrukområdet med erfarenhet av ASI i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen handlingsutrymme samt relationskompetens, yrkeskompetens och handlingskompetens. Resultatet visar att ASI-intervjun är ett bra verktyg för att screena våld i nära relation men inte för att stödja våldsutövare och våldsutsatta. Flertalet faktorer påverkar ASI-intervjuns användbarhet; bland annat klienternas komplexa problematik, relationen mellan socialsekreterare och klient, samt socialsekreterarens intresse att ställa följdfrågor. Troligtvis hade ASI-intervjun varit mer användbar om frågornas utformning justerats. En slutsats är att det är upp till den enskilde socialsekreteraren och dess handlingsutrymme hur användbar ASI-intervjun är. / Abstract Title: ”It is a violent life to be an addict” - Social workers' views on the usefulness of the  ASI interview regarding violence in intimate relationships.  Authors: Isabell Eklöf and Mimmi Wallin Nilsson  The purpose of the study was to investigate how social workers in the alcohol and drug abuse field perceive the ASI interview’s usefulness to identify violence in intimate relationships and support victims and perpetrators. Data were collected through five semi- structured interviews with social workers in the alcohol and drug abuse field with experience of ASI in Sweden. The result was analyzed with previous research, the concept room for maneuver, relational competence, professional competence and action competence. The results showed that ASI is useful for screening violence in intimate relationships, but not for supporting perpetrators and victims. The social workers' interest in asking follow-up questions, clients' complex problems and the relationship between social worker and client are examples of what affects the ASI' usefulness. ASI could be more useful if the questions were adjusted. One conclusion is that the individual social worker and their room for maneuver determines the ASI’s usefulness.

Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod En litteraturöversikt genomfördes och resultatet baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Inkluderade artiklar var av både kvantitativ och kvalitativ design och inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes med hjälp av en integrerad analys som resulterade i huvudkategorier och subkategorier. Resultat I studien framkom fem huvudkategorier som presenterades med tillhörande subkategorier. De fem huvudkategorier som framkom var: sjuksköterskan om att identifiera och fråga om våld, sjuksköterskan om barriärer, sjuksköterskan om faciliterande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt samt sjuksköterskan om känslor.  Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation visade att brist på kunskap utgjorde det största hindret för att kunna hjälpa dessa kvinnor samtidigt som kunskap sågs som en faciliterande faktor. För att kunna tillgodose sjuksköterskors behov av kunskap relaterat till våld i nära relation krävs mer utbildning. / Background One third of women worldwide are exposed to intimate partner violence. The female victim usually has a strong emotional bond to her abuser which decreases the possibility for her to break free from the relationship. The violence affects women's psychical and psychological health negatively, they are therefore frequently healthcare seeking. The healthcare encounter gives nurses an opportunity to identify and care for these women.  Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences in contact with women exposed to intimate partner violence. Method The approach of this study was a literature review and the results were based on 18 scientific articles. The included articles in this study were collected from the databases PubMed and CINAHL and were of both of quantitative and qualitative design. The articles were examined using the Sophiahemmet University assessment basis for control of the quality. The results of this study emerged from an integrative analysis that resulted in main categories and sub-categories. Results Five main categories emerged from this study which were presented with associated subcategories. The five main categories were: nurses about identifying and asking about intimate partner violence, nurses about barriers, nurses about facilitating factors, nurses’ approach and nurses about emotions.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem och i Sverige är våld i nära relation ett stort samhällsproblem. Då sjukvården ofta träffar våldsutsatta kvinnor i det akuta skedet är det av största vikt att de har kunskap om våld i nära relationer och vet hur de ska agera. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var “Inte tas på allvar” och “Bemötas med respekt”. Konklusion: Kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ofta negativa erfarenheter av möten med vårdpersonal. De kände sig ignorerade, skuldbelagda och upplevde att vårdpersonalen inte tog sig tid för dem. Vidare forskning behövs om kvinnor utsatt för våld i nära relationers upplevelser av vårdmötet för att synliggöra bristerna. / Background: Violence against women is a global issue and in Sweden is intimate partner violence a major social problem. Healthcare personnel often meet women exposed to violence in the acute stage, therefore it is important that they have knowledge of intimate partner violence and know how to act. Aim: The aim of this study was to illuminate women's experiences of encounters with health care personnel after being exposed to intimate partner violence. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis was conducted using Fribergs five-step model. Results: The analysis resulted in two categories and five subcategories. The categories were “Not taken seriously” and “Treated with respect”. Conclusion: Women exposed to intimate partner violence often had negative experiences in encounters with healthcare personnel. They felt ignored, burdened with guilt and felt that the healthcare personnel did not take time for them. Further research is needed on the experiences of the encounters with healthcare personnel among women exposed to intimate partner violence to expose the shortcomings.

Introduction: Within all societies there are women being exposed to intimate partner violence. These experiences can have an impact on these women’s health and cause them to seeking help in connection with the ill health or injuries that stem from this violence. The interpersonal meeting experienced in the encounter with the health care system, and in many cases, with a nurse, can therefore be of importance for how the women experience the care given and lead to physical and psychological relief.  Aim: To explore how women exposed to intimate partner violence experience encounters within health care.  Method: A literature review based on ten qualitative articles. Thematic data analysis was used to analyze the findings.  Result: The result of the study showed that there is room for improvement of knowledge for health care professionals. The interpersonal relationship between the help seeking woman and health care professional is of importance for the experience of health care. The encounter with the health care professionals could create fear and for some women reinforce traumatic memories. The result made it evident that validation, understanding, time for conversation and offering counseling was of importance for the women.  Conclusion: There is room for improvement of knowledge for health care professionals.  The interpersonal relationship between the help seeking woman and health care professional, in many cases a nurse, is of importance for the experience of the health care. Healing could be achieved through aspects of the interpersonal relationship between health care professionals and the women, if the conditions are favorable. / Introduktion: Kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation förekommer överallt i samhället. Erfarenheter av våld i nära relation kan påverka dessa kvinnors hälsa och leda till att de söker vård relaterat till ohälsa eller skador som våldet orsakat. Upplevelsen av mötet med hälso- och sjukvård, och i många fall mötet med sjuksköterskan, kan bli avgörande för hur dessa kvinnor kommer vidare i sin livssituation och ges möjlighet till fysiskt och psykiskt läkande. Syfte: Undersöka hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar har sammanställts med tematisk dataanalys.  Resultat: Resultatet visade på att kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplevde kunskapsluckor hos vårdpersonalen och att det påverkade hur kvinnorna upplevde mötet och hjälpen de fick. Mötet med vårdpersonal kunde utlösa rädsla och präglas av att minnen av traumatiska erfarenheter gjorde sig påminda. Det visade sig betydelsefullt att vårdpersonalen kunde erbjuda extra tid, ha förståelse och ge validering av kvinnornas berättelser samt hjälp att, genom bearbetning av sina erfarenheter av våld i nära relation komma vidare. Slutsats: Studien visade ett behov av att hos vårdpersonal öka kompetensen inom ämnet våld i nära relation. Studien visade också att det interpersonella mötet mellan kvinnor som söker vård och vårdpersonalen, ofta sjuksköterskor, har en betydelse för upplevelsen och att mötet, under rätt förutsättningar, kan bidra till läkande.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem. Det bidrar till konsekvenser för samhället och kvinnan. Sjuksköterskor har det yttersta ansvaret för omvårdnadsarbetet. De ska främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. I sin profession ska de förhålla sig till den etiska koden för sjuksköterskor. De ska med hjälp av kommunikationen skapa vårdmöte där kvinnornas behov och hälsoprocesser respekteras för att få kvinnorna delaktiga i sin vård. Kvinnorna ska känna en förtroendefull relation till sjuksköterskorna för att en mellanmänsklig relation ska kunna uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod ​En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar. Artiklar som hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed har använts. Artiklarna analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkom det fyra teman; (1) Emotionella utmaningar för sjuksköterskor vid våld i nära relationer, (2) Sjuksköterskors engagemang och attityder, (3) Brist på kunskap och utbildning och (4) Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våld i nära relationer. Sammanfattning Den brist på kunskap som framkom i resultatet visade att sjuksköterskor kände en osäkerhet i hur man på ett lämpligt sätt, utan att kränka kvinnornas integritet skulle ta upp frågan om våld i nära relation och hur man sedan skulle hantera svaret. Att se till kvinnornas autonomi är viktigt i omvårdnaden av de våldsutsatta kvinnorna, eftersom ett autonomistödjande förhållningsätt stärker kvinnornas integritet. / Background Intimate partner violence is a social problem on a global level. It contributes to consequences both for the society and for women. Nurses have the ultimate responsibility for the nursing of patients. They shall promote health, prevent illness and alleviate suffering. In their profession, they shall relate to the ethical code for nurses. They shall, through communication, create a health care- meeting, where the women´s needs and health processes are respected, to make sure the women are involved in their own care. The women should experience trust in order for an interpersonal relationship to arise- between women and the nurses.​ Aim The aim with this study was to shed light on nurses' experiences of the health care meeting with women who have been exposed to intimate partner violence.​ Method A literature review based on ten scientific articles. The article were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analyzed using Friberg's analysis model.​ Results Four themes were identified in the results; (1) Emotional challenges for nurses in cases of intimate partner violence, (2) Nurses' commitment and attitudes, (3) Lack of knowledge and training and (4) Nurses' experiences of identifying intimate partner violence   Summary The lack of knowledge that were identified in the results showed that nurses felt uncertain about how to appropriately address the issue of intimate partner violence, without violating women's privacy and how to later approach their response. Taking care of the women's autonomy is important in the care of women who are exposed to violence, since an autonomy-supportive approach strengthens the women's integrity​