Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.   Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.   Resultat & slutsats: Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.   Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning. / Aim: The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.   Method: The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.   Result & Conclusions: Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.   Suggestions for future research: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.   Contribution of the thesis: This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.

Purpose: The purpose of the essay is to result in recommendations for how non-profit organizations work with signing new and keeping existing donors can be improved. Methology: The thesis has a hermeneutic view. It does not have the intention to lead to generalizations, although the result could lead to new knowledge, increased  understanding and deepened insight based on well thought-out interpretations. Furthermore, the thesis has a deductive approach. The research method is qualitative and the objectivity has been sustained by not enter personal values and views until the discussion section. It is a case study and semi-structured interviews have been done with two non-profit organizations, two individual donors and three donating/sponsoring companies. Theoretical perspective: The essay proceed from theories in development, fundraising, communication and customer relations. The development theory focuses on five phases of fundraising which go through different cycles of fundraising. In the fundraising theory it is focused on central tools of fundraising, development, encouragement for donation and campaign theories. The value theory empathises the relationship between the non-profit organization and the donors, and the donor’s motivation for donation. In the communication theory section is the adaptation between a non-profit organization and its donors brought up. Empiric: The empiric is a condensed version of the material studied and interviews made for this thesis. Conclusion: Simplicity is important when it comes to donations. According to the donors, the trustworthiness of the non-profit organizations is important. It is also important to build a relation between the donor and the non-profit organization. When both heart and mind of the donor is involved value is created and donations are motivated.

Over the last decades the topic of microfinance as a method to alleviate poverty has been debated to a large extent in the academic literature. In India, the method of Self-Help Groups (SHGs) is today widespread among Non-Governmental Organizations (NGOs) and has been proven to empower women economically and socially. Alongside, NGOs have increasingly directed their efforts towards more long-term development strategies, in which knowledge has gained a larger attention as a component to sustainable development. Even though literature from different research streams has confirmed that there is a need for effective knowledge transfer between NGOs to reach and empower the female end beneficiaries in the NGO-sector, few theoretical attempts have been made to understand the organizational dynamics behind knowledge transfer in an NGO-context. That is why we wished to further understand knowledge transfer in an NGO-context. Our purpose is to explore what it is that makes knowledge become transferred throughout an NGO-chain in order to reach the end beneficiaries. To answer the research question of what variables affect knowledge transfer throughout the actors in an NGO-chain and what factors determine these variables, a case study was conducted on an NGO-chain working towards SHGs in Uttarakhand, Northern India. Interviews have been conducted with leaders and staff of one foreign and one local NGO and two focus groups have been held with participants of SHGs. The findings show that several of the variables that research within knowledge management previously have found, including trust, communication, organizational culture and absorptive capacity, do have an influence on the transfer of knowledge throughout the NGO-chain. Furthermore, the variables networks, relationships, and organizational strategy were also shown to impact the outcome of the knowledge transfer. Moreover there are several factors in the intra-organizational and inter-organizational dynamics of the NGO-chain that determine whether each variable has an inhibiting or enabling effect on knowledge transfer.

I denna uppsats undersöks språkliga strategier i tre webbtexter från den ideella organisationen Djurens Rätt. Djurens Rätt måste i sina texter möta kommunikativa utmaningar i form av en diversifierad målgrupp och att fylla olika syften, eller funktioner, i texterna. Dessa funktioner innebär dels att försöka väcka intresse hos mottagaren för innehållet i texterna och dels att försöka påverka mottagarens attityder till en djurvänlig livsstil. För att undersöka olika strategier använder jag mig av argumentationsanalys och legitimeringsanalys.   Undersökningen visar på olika fynd, bland annat att Djurens Rätt i sina webbtexter arbetar mycket med auktoriteter, konsekvenser och exempel, men att de däremot inte arbetar med berättelser, explicita teser eller analogier. Dessa strategier verkar för att beroende av ämnet i den aktuella texten väcka mottagarens intresse eller påverka dennes attityder. Användningen av argument och legitimeringar beror på flera faktorer: ämnet, den tänkta målgruppen och den tänkta funktionen i den specifika texten. Djurens Rätt verkar även arbeta mycket med kunskap och förmedlingen av denna. Genom språket legitimeras denna kunskap, och att följa en vegansk kost.

Att motivera människor att volontärarbeta är en växande utmaning för många ideella organisationer. För att på längre sikt kunna behålla volontärer i en organisation är det fundamentalt att förstå vad som motiverar dem. I denna kvantitativa studie var syftet att undersöka vad som motiverar individer att arbeta som volontärer i en secondhand-verksamhet. Ett strategiskt urval resulterade i sju butiker där 181 enkätsvar samlades in, en svarsfrekvens på 91 procent. Resultatet visade bland annat att volontärerna motiverades av både altruistiska och egoistiska orsaker. De positiva sociala aspekterna i volontärarbetet nämndes frekvent som viktigaste motivation. Vidare återfanns flera samband mellan att känna sig respekterad som volontär och att känna stolthet över att vara en del av organisationen. Dessa båda fungerade som motiverande anledningar. En av slutsatserna var att volontärarbete bidrar till förbättrade sociala förhållanden och en känsla av meningsfullhet för volontärerna själva. / Motivating people for volunteer work is a growing challenge for many nonprofit organizations. In order to be able to retain volunteers in an organization in the longer term, it is fundamental to understand what motivates them. In this quantitative study, the purpose was to investigate what motivates individuals to work as volunteers in a second-hand business. A strategic selection resulted in seven stores in which 181 questionnaires were collected, a response rate of 91 percent. The results showed, among other things, that volunteers were motivated by both altruistic and selfish reasons. The positive social aspects of volunteering were frequently mentioned as the main motivation. Furthermore, there were several connections between feeling respected as a volunteer and feeling proud of being part of the organization. These both served as motivating reasons. One of the conclusions was that volunteering contributes to improved social conditions and a sense of meaningfulness for the volunteers themselves.

Within the study area for Industrial Technology, there are Quality studies. The concepts of quality and customer are common in these studies of organizations, and the concepts are interconnected since quality is defined as customer satisfaction. In the introduction to the collaboration with Riksförbundet Sveriges 4H, it is discovered that concepts are not used. Therefore, it is interesting to study quality management within 4H based on the people who work within the organisation. The purpose of the study is to explore how people within the non-profit organisation 4H share about quality management today, and their vision for the future as well as to answer the question: who is 4H:s customer? The study also sheds light on the problem of customer-defined quality management in non-profit organisations. In the theory chapter the concept of quality is presented in order to, through its definition and a description of Total Quality Management, move on to a description of the customer concept. After presenting the connection between the two concepts to non-profit organisations, it is concluded that non-profit organisations also only have one customer. With the help of semi-structured interviews and thematic analysis, it is that 4H:s customer is the member. The analysis also presents the themes and sub-themes that summarize the interviewees' statements about quality management in 4H. The conclusions are that quality management in 4H today and in the future can be described within values ​​of Total Quality Management and shows the potential for improvement and a unified vision. / Inom studieområdet för Industriell teknik återfinns kvalitetsstudier. Begreppen kvalitet och kund är vardag i dessa studier av kommersiella organisationer. Dessutom är begreppen sammankopplade då kvalitet definieras utifrån kundtillfredsställelse. I inledningen till samarbetet med Riksförbundet Sveriges 4H upptäcks att kund och kvalitetsbegreppen inte används. Därför är det intressant att studera kvalitetsarbete inom 4H utifrån de personer som arbetar inom organisationen. Syften med studien är att undersöka och kartlägga hur personer inom den ideella organisationen 4H ser kvalitetsarbetet idag och hur deras vision om kvalitetsarbetet ser ut i framtiden samt att svara på frågan: vem är 4H:s kund? Studien belyser även problematiken med kunddefinerat kvalitetsarbete i ideella organisationer inom teorikapitlet. Där presenteras kvalitetsbegreppet för att genom dess definition och en beskrivning av offensiv kvalitetsutveckling gå över till en beskrivning av kundbegreppet. Efter att ha redovisat de två begreppens koppling till ideella organisationer i tre studier dras slutsatsen att även ideella organisationer bara har en kund. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta personer och tematisk analys konstateras det utifrån intervjupersonerna utsagor att 4H:s kund är medlemmen. I analysen redovisas även de teman och underteman som sammanfattar intervjupersonernas utsagor om kvalitetsarbete i 4H idag och i framtiden. Slutsatserna av analysen är att kvalitetsarbete i 4H och i framtiden kan beskrivas inom ramarna för hörnstensmodellens värderingar och visar den förbättringspotential som finns och en enad vision.

Within the study area for Industrial Technology, there are Quality studies. The concepts of quality and customer are common in these studies of organizations, and the concepts are interconnected since quality is defined as customer satisfaction. In the introduction to the collaboration with Riksförbundet Sveriges 4H, it is discovered that concepts are not used. Therefore, it is interesting to study quality management within 4H based on the people who work within the organisation. The purpose of the study is to explore how people within the non-profit organisation 4H share about quality management today, and their vision for the future as well as to answer the question: who is 4H:s customer? The study also sheds light on the problem of customer-defined quality management in non-profit organisations. In the theory chapter the concept of quality is presented in order to, through its definition and a description of Total Quality Management, move on to a description of the customer concept. After presenting the connection between the two concepts to non-profit organisations, it is concluded that non-profit organisations also only have one customer. With the help of semi-structured interviews and thematic analysis, it is that 4H:s customer is the member. The analysis also presents the themes and sub-themes that summarize the interviewees' statements about quality management in 4H. The conclusions are that quality management in 4H today and in the future can be described within values ​​of Total Quality Management and shows the potential for improvement and a unified vision. / Inom studieområdet för Industriell teknik återfinns kvalitetsstudier. Begreppen kvalitet och kund är vardag i dessa studier av kommersiella organisationer. Dessutom är begreppen sammankopplade då kvalitet definieras utifrån kundtillfredsställelse. I inledningen till samarbetet med Riksförbundet Sveriges 4H upptäcks att kund och kvalitetsbegreppen inte används. Därför är det intressant att studera kvalitetsarbete inom 4H utifrån de personer som arbetar inom organisationen. Syften med studien är att undersöka och kartlägga hur personer inom den ideella organisationen 4H ser kvalitetsarbetet idag och hur deras vision om kvalitetsarbetet ser ut i framtiden samt att svara på frågan: vem är 4H:s kund? Studien belyser även problematiken med kunddefinerat kvalitetsarbete i ideella organisationer inom teorikapitlet. Där presenteras kvalitetsbegreppet för att genom dess definition och en beskrivning av offensiv kvalitetsutveckling gå över till en beskrivning av kundbegreppet. Efter att ha redovisat de två begreppens koppling till ideella organisationer i tre studier dras slutsatsen att även ideella organisationer bara har en kund. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta personer och tematisk analys konstateras det utifrån intervjupersonerna utsagor att 4H:s kund är medlemmen. I analysen redovisas även de teman och underteman som sammanfattar intervjupersonernas utsagor om kvalitetsarbete i 4H idag och i framtiden. Slutsatserna av analysen är att kvalitetsarbete i 4H och i framtiden kan beskrivas inom ramarna för hörnstensmodellens värderingar och visar den förbättringspotential som finns och en enad vision.

I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden från organisationen Djurens Rätt. Studiens syfte är att undersöka hur Djurens Rätt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens Rätt är en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhåller sig till andra aktörer i samhället i sina pressmeddelanden. Studien ut-går teoretiskt och metodologiskt främst från den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus på det ideationella och erfarenhetsmässiga. Utöver detta är även positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien. Resultatet visar att Djurens Rätt använder sig av andra aktörer i flera avseenden för att positionera sig i de undersökta pressmeddelandena. Organisationen framstår exempelvis som sakliga och objektiva representanter för djuren genom att avstå från känslomässiga uttryckssätt, ibland tala om djuren i statistiska termer och även lägga fokus på opponenters handlingar istället för opponenterna i sig. / This paper presents a linguistic study of a number of press releases issued by the organization Djurens Rätt. The study aims to examine in which way Djurens Rätt positions itself among other participants being described in their press releases. Djurens Rätt is a non-profit organization based on an ideological idea, which makes it an interesting target for investigating their approach towards other societal opera-tors in their press releases. The study is theoretically and methodologically mainly based on Halliday’s functional grammar, focusing on the ideational and experiential part of language use. In addition to these perspectives, positioning as a concept and Greimas’ actantial model are also essential to the study. The results show that Djurens Rätt uses several other societal operators in order to position themselves in the analyzed press releases. The organization appears to represent the animals in an objective and impartial way, for instance by refraining emotional expressions, occasionally describing the animals in statistical terms and mostly focusing on their opponent’s actions instead of the opponents themselves.

Ideella organisationer har en stor betydelse för det svenska samhället. För att de ideella organisationerna ska kunna fortsätta bidra till samhället är det viktigt att organisationerna är tillräckligt attraktiva för att rekrytera och behålla ideella arbetare eftersom dessa individer är väsentliga för de ideella organisationernas överlevnad. Då de som arbetar ideellt inte får någon monetär ersättning uppstod frågan vad som motiverar dem till arbetet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vad som motiverar unga vuxna till att arbeta ideellt utan monetär ersättning. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med 14 respondenter som har arbetat ideellt inom en studentförening på en högskola eller ett universitet i Sverige under de senaste två åren. Resultatet visar på fem utmärkande motivationsfaktorer hos respondenterna: gemenskap, möjligheten att påverka, personlig utveckling, karriärutveckling och yttre påverkan. Den insamlade datan har analyserats utifrån motivationsteorier samt tidigare forskning inom ämnet. Studiens slutsats är att de som arbetar ideellt upplever en form av icke-monetär belöning bland annat socialt nätverk, erfarenhet och personlig utveckling. / Non-profit organizations have great importance for Swedish society. In order to make it possible for non-profit organizations to continue contributing, it is important that the organizations are attractive enough to be able to recruit and keep the volunteers since they are essential for the survival of non-profit organizations. Since the non-profit volunteers execute labor without monetary compensation, the question arose regarding their motivation. The purpose of this essay is to examine what motivates young adults to work without monetary compensation. A qualitative method has been used to study this subject, using semi-structured interviews with 14 participants who have worked in a non-profit student association at a college or university in Sweden during the last two years. The results showed five distinctive motivators for the respondents: a sense of belonging, the possibility to make a difference, personal development, career development, and external influence. The collected data was analyzed based on motivation theories and previous studies within the subject. The conclusion of the study is that volunteers in non-profit organizations experience non-monetary compensation, for instance social networking, experience, and personal development.