Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt att driva en högpresterande herridrottsförening inom lagidrott på en mindre ort. Med detta som bakgrund vill vi studera hur de utvalda föreningarnas organisationer är utformade med hjälp av Mintzbergs organisationsteori.Metod: Studien arbetar utifrån ett abduktivt arbetssätt som innebär att forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter dessa relateras till varandra. Empiriinsamlingen har bestått av nio semistrukturerade intervjuer, med representanter inom de undersökta föreningarna, Mjällby AIF (Fotboll), Tingsryds AIF (Ishockey) och Åby/Tjureda IF (Bandy). Studien har även genomfört intervjuer med utomstående journalister för att få ett bredare perspektiv. Efter transkribering har en tematisk analys utförts för att få en djupare förståelse av innehållet och på så vis kunna plocka ut svar och teman som är återkommandeTeori: Studiens resultat har analyserats med hjälp av Mintzbergs organisationsteori samt begreppen lokal identitet och performance management. Dessa användes för att kunna besvara studiens frågeställningar.Resultat och Slutsats: Studien identifierar flertalet potentiella faktorer som skulle kunna vara till grund för de högpresterande föreningarna, lokal identitet och kultur, ekonomi, strategier och mål samt organisationernas utformning var de huvudsakliga faktorerna som återfanns i resultatet. Då vi fann att de undersökta föreningarnas organisationsstrukturer såg så pass annorlunda ut jämfört med varandra tyder det på att framgångsrika föreningar organiserar sig på välanpassade sätt utifrån sina förutsättningar för att möta de utmaningar som man ställs inför. Slutsatsen blev således att framgångsfaktorerna tycks skilja sig åt mellan de olika idrotterna (fotboll, ishockey och bandy), vad som dock uppfattas som en gemensam nämnare är den starka lokala identitet samt det stora ideella engagemanget som föreningarna har på orterna. / Purpose: This study´s purpose is to explore the different aspects necessary for high performing sports clubs at elite level bases in small communities in Sweden. The study has a certain focus on the organisational part of each club to see how the organisation is structured, by using Mintzberg´s organizational theory. Methodology: Three sports clubs took part in this study: Mjällby AIF (Football), Tingsryds AIF (Ice Hockey) and Åby/Tjureda IF (Bandy). We also interviewed journalists with knowledge about the sports clubs to help us widen our perspectives. Theory: The results have been analysed with Mintzberg´s organizational theory, as well as Local Identity and Performance Management. Results and conclusion: We discovered several different aspects that can be considered to why these sports clubs are successful, the local identity and culture, economy, strategies and goals and the structure of the organisations were the main themes. The clubs were structured in different ways, which made us think that a successful sport club in Sweden choses the best and most efficient structure that suits their own reality. The conclusion was that the results differed between the sports, the common denominator was the strong local identity that every club had.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå ledarskapet hos ideella samt bolagsägda festivalorganisationer och skillnaderna mellan respektive parter, då det i Sverige har skett ett skifte när det kommer till vilken sorts organisationsform som dominerar marknaden. Forskningsfrågor: Hur skiljer sig ledarskapet i en föreningsdriven festivalorganisation från en bolagsdriven festivalorganisation? Metod: Till vår uppsats har vi använt oss av en induktiv ansats där vi hade ett öppet teoretiskt sinne när vi började med den empiriska insamlingen. Det tillät oss att finna mönster i det empiriska insamlade underlaget. Vi valde dessutom en kvalitativ metod för att kunna få personliga berättelser kring vår frågeställning. För att få empiriskt underlag till vår uppsats har vi intervjuat medlemmar från de ideella festivalorganisationerna Öland Roots och Eksjö Stadsfest. Vi har även valt att intervjua personer från de bolagsstyrda festivalerna Latitud 57 och Sweden Rock Festival. Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska referensram omfattar den nya ledarskapsorienteringen med en inriktning mot distinktionerna transformativt och transaktionellt ledarskap samt distinktionen chefskap och ledarskap. Vi har även använt oss av teorier kring efterföljare samt teorin kring ideellt ledarskap. Slutsatser: I slutsatsen presenterar vi att vi ser vissa skillnader mellan ledarskapet i de fyra festivaler som vi valt att analysera. De ideella föreningarna tenderar att fokusera mer på ett ledarskap samt det transformativa ledarskapet medan de bolagsstyrda har ett möjligen tydligare transaktionellt ledarskap. Chefskapet kan kopplas till samtliga organisationer och dessa drag blir tydliga främst för att vi valt att analysera ledarskapet hos högt uppsatta människor inom de undersökta festivalerna och därmed blir chefsysslorna naturligt kopplade till ledaren.

Uppsatsen undersöker den spontana organisering genom informella nätverk som blev ett betydande inslag i Sveriges flyktingmottagande 2015. Utifrån en fallstudie av volontärer som är aktiva i organisationerna undersöker studien vilka motiv som ligger till grund för deras val att engagera sig utanför redan befintliga organisationer. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att studera huruvida den spontana formen av organisering bör betraktas som en ny social rörelse. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier om hur sociala rörelser uppstår samt vad som utmärker mindre formell form av organisering. Sammanlagt genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer med volontärer från organisationer registrerade i Sverige och som startade under flyktingmottagandet 2015. Bland organisationerna finns de med fokus på mottagandet i Sverige samt de med primärt internationellt fokus. Resultatet visar att volontärernas engagemang i den nya formen av organisering till stor del kan betraktas som en ny social rörelse med hänvisning till uppsatsens teoretiska ramverk.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka socialt och humanitärt inriktade civilsamhällesorganisationers strategiska arbete med målsättningen att engagera, representera och inkludera fler individer från underrepresenterade grupper. Syftet adresseras utifrån frågeställningen: vilka faktorer upplevs hindra och möjliggöra ideellt engagemang bland underrepresenterade grupper i civilsamhällesorganisationer? Med stöd i Verba, Schlozman och Bradys (1995) Civic Voluntarism Model kompletterar uppsatsen tidigare studier genom att kvalitativt undersöka hur den praktiska tillämpningen av mångfalds- och inkluderingsstrategier i civilsamhällesorganisationer uppfattas av volontärer i en svensk kontext. Datamaterialet utgörs av sex intervjuer med volontärer som är verksamma inom två stora civilsamhällesorganisationer i Sverige. Resultatet indikerar att strukturella faktorer i form av socioekonomiska resurser, psykologiska predispositioner och homogena rekryteringsnätverk tycks utgöra hinder för ideellt engagemang bland underrepresenterade grupper. Därtill framgår att en professionalisering av det ideella arbetet tycks uppstå på bekostnad av breddad representation och inkludering. Trots att aktörsmässiga faktorer såsom självreflektion kring rådande normer om privilegierade gruppers förgivettagna ställning blivit alltmer förekommande inom de berörda civilsamhällesorganisationerna, visar resultatet att de förhållandevis höga trösklarna för ideellt engagemang begränsar underrepresenterade gruppers tillträde. Uppsatsens slutsats bidrar med nya infallsvinklar om strukturella hinder för ideellt engagemang till ett forskningsfält där svenska studier är få till antalet. Resultaten kan potentiellt understödja riktade insatser som kan främja förändringen som eftersträvas inom civilsamhällesorganisationer i Sverige.

The purpose of this study is to examine the driving forces within the non-profit organization, Läxhjälpen. This study will limit itself to examining the non-profit organization Läxhjälpen which provides homework assistance throughout the country with its seat located in Stockholm - Sweden. In order to fulfill the purpose of this study, the following two questions are put forth: what motivates collaborators within Läxhjälpen, and which societal contribution dose the collaborators within Läxhjälpen see themselves contributing with to society as a whole? The data was collected with the help of semi-structured interviews. Interviews were held with a homework assistant, a coworker in charge of contacts, a coach and the person in charge of the region. The gathered material was subsequently analyzed with the help of the leading theories in motivation and sustainable development. The conclusions of this paper shows that the employees of the organization that has participated in this study get their motivation from multiple sources including but not limited to: autonomy, a feeling of responsibility, self-realization needs, competence development, and last but not least an opportunity to help the less fortunate. / Att arbeta ideellt fyller ett syfte i samhället. I Sverige existerar det cirka 251 000 verksamma ideella organisationer. Det är inte helt lätt att definiera vad en ideell organisationen är. Wijkström och Lundström (2002) diskuterar inom vilket ramverk en organisation skall befinna sig för att betraktas som ideell. Bland annat ska en organisation för att betraktas som ideell inneha en ideell målsättning, samt att den inte delar ut något ekonomiskt överskott till varken ägare eller andra involverade parter. Istället återinvesteras vinsten i organisationen. Att själviskt avvara tid från sin vardag för att hjälpa andra mot en symbolisk ersättning, eller ingen alls kan ses som en altruistisk handling som är nyttig i gemenemans liv då det inger känslor av glädje. Syftet med denna studie är att belysa drivkrafterna inom den ideella organisationen, Läxhjälpen. Studien har avgränsats till Stiftelsen Läxhjälpen som bedriver läxhjälpsprogram runt om i Sverige med sitt huvudsäte i Stockholm. För att kunna besvara studiens syfte har följande forskningsfrågor legat till grund: vad motiverar medarbetarna inom Läxhjälpen, samt vilket samhällsbidrag anser medarbetarna inom Läxhjälpen att de bidrar med? Insamlingen av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där intervjuer skett med en läxhjälpare, kontaktansvarig, coach samt regionansvarig. Det insamlade materialet har sedermera analyserats med hjälp av teorier rörande motivation samt hållbar utveckling. Slutsatserna inom denna studie påvisar att medarbetarna som medverkat i studien inte motiveras av en ensam faktor utan att det är en samling av faktorer som innefattar; autonomi, en känsla av ansvarsfullhet, självförverkligande, kompetensutveckling, och kanske viktigast av allt, en chans att få hjälpa mindre lyckligt lottade människor och bidra till att dem får en möjlighet att förbättra sina livsvillkor.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. När man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det också verka enkelt. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bäst i olika situationer. Röda Korset är en av många ideella verksamheter i Sverige och är en av det få ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, där ledarskapet utifrån deras vision sprids och lärs ut. Intresset fångade oss när vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar. Ledarskapsstilen är inget självklart och uttalas inte i ord utan är mer en verkan av hur man vill att någonting skall ledas, och hur vill en ideell verksamhet ledas och av vem, är en fråga vi då ställt oss. Studien utgår ifrån den teoretiska referensramen att finna den ledarskapssyn som Röda Korset förmedlar genom sina kurser för ideellt ledarskap.Syftet med studien är att genom en granskning av kurslitteratur använt av Röda Korset, skapa förståelse för organisationens värderingar utifrån dess ledarskapsutbildningar. För att uppfylla vårt syfte har två utav Röda Korsets utbildningar inriktade mot ideellt ledarskap undersökts.Slutsatser som vi kommit fram till är att Röda Korset och dess utbildningar inom ideellt ledarskap borde inrikta sig mot en mer fokuserad utbildningsform. Där ledarskapet beskrivs utifrån alla dess delar men där det situationsanpassade ledarskapet utgör kärnan i teoribildningen.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet. Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI. Även genom att bidra till inträde i arbetslivet och möjliggörande av informella socialakontakter mellan svenskar och invandrare bidrar organisationerna till integ­ration,samt genom att bidra till förståelse och kunskap om den svenska kulturen ochdet svenska samhällsystemet.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet. Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.

<p>Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet.</p><p>Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.</p>