Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det är viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I Barnavårdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus på mammornas psykiska hälsa när barnen är 6- 8 veckor där mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulär.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression beskrevs genom fem kategorier. Erfarenheten var att de behövde vara engagerade och kompetenta, vara strukturerade, ha ett lyhört förhållningssätt, med observans på samspel och förståelse för sociokulturella omständigheter.  Slutsats: BVC-sjuksköterskorna var mycket angelägna om att identifiera och nå mammorna. De försökte på flera olika sätt få dem att berätta vad som var problematiskt. De anpassade arbetssättet efter mammorna och var genuint intresserade av dem. Genom erfarenhet utvecklade BVC-sjuksköterskorna sin intuition och de var observanta på minsta tecken. BVC- sjuksköterskorna bedömde att screening-formuläret var ett bra verktyg, likaså var det en bra grund att samtala utifrån. BVC-sjuksköterskorna erfor att det är problematiskt att identifiera mammor med utländsk härkomst på grund av språksvårigheter.

Skolan är en plats där barn och unga från samhällets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla värdegrundens innehåll. Barn och unga som startar på ”minus”, på ett eller annat sätt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvärdig. Skolans personal skall verka för att alla på skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de använder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sätter in när de upptäcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, är i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfällena. Intervjuer har gjorts på tre skolor och med nio personer i skolans värld. I arbetet behandlas olika faktorer och perspektiv som kan ligga till grund för att ett utanförskap.Resultatet visar att det finns skillnader i hur begreppet inkludering uppfattas, dels mellan skolorna, och dels även inom skolorna. Det visar sig att ett visst samarbete existerar mellan aktörerna i förskoleklassen till trean, i en utav F-6 skolorna, men det förebyggande arbetet avstannar efter årskurs tre. Vidare tolkar inte skolan styrdokumenten gemensamt för att skapa ett enhetligt förhållningssätt, och göra värdegrundsuppdraget synligt i praktiken. Anledningen till detta är att skolledningen inte prioriterar sitt uppdrag som pedagogisk ledare, framför andra ansvarsområden som ledningen har.

Bakgrund: Bacteriaemi eller sepsis är ett vanligt förekommande tillstånd som kännetecknas av ett snabbt och diffust insjuknande inom akuta verksamheter. Tillståndet kräver en snabb handläggning, vilket innebär tidig identifiering med en snabb insättning av behandling för att undvika det livshotande tillståndet som kan leda till en dödlig utgång. Detta kräver att vårdpersonalen tidigt ska kunna kartlägga och behandla patienter där det föreligger allvarliga infektioner som sepsis. Syftet: med studien är att belysa den kliniska presentationen hos patienter med svåra infektioner som här definieras som att patienten antingen fick slutdiagnosen sepsis eller uppvisade en positiv blododling i prehospital miljö i relation till utfall. Dessutom belyses ambulanspersonalens förmåga att upptäcka tillståndet redan prehospitalt i relation till utfall. Metod: En retroperspektiv registergranskning med en kvantitativ ansats. Utfall definieras som död inom de första 30 dagarna. Resultat: Totalt deltog 854 patienter i studien. Bland dem dog 20% under de första 30 dagarna. Insjuknandet föreföll ofta att vara ospecifikt. Av de patienter som dog inom 30 dagar var luftvägarna den vanligaste organpåverkan och bland dem som överlevde 30 dagar var infektion i urinvägar den vanligaste orsaken. Det förelåg ingen könsskillnad med avseende på prognos. Tid från larm till start av antibiotikabehandling var kortare bland dem som dog   De som dog var i genomsnitt äldre.  De patienter som dog hade också en lägre grad av vakenhet, ett lägre blodtryck, en lägre syresättning, och en lägre kroppstemperatur samt högre andningsfrekvens jämfört med de som överlevde.  Bara i ca 15% av fallen noterade ambulanspersonalen en misstanke om sepsis och en sådan misstanke var lika ovanligt i båda grupperna. Diskussion: Bland patienter med slutdiagnosen sepsis eller bakterieami så är risken att dö under de första 30 dagarna hög. Det föreligger redan i den prehospitala miljön påtagliga skillnader mellan de patienter som kommer att överleva och de som kommer att dö med avseende på patientkaraktäristik, etiologi och vitalparametrar. Denna kunskap kanske i framtiden skulle kunna utnyttjas på ett mera systematiskt sätt eventuellt med hjälp av ett datorstöd. Men andelen fall där ambulanspersonalen misstänker sepsis är alltjämt för låg. En ökad utbildning och förbättrade beslutsstöd kan möjligen förbättra denna siffra.

Studiens syfte var att ta reda på hur chefer uppfattar begreppet ”chefspotential”, hur medarbetare med denna potential identifieras och sedermera utvärderas i verksamheten. Detta ska ses i ljuset av att allt färre vill bli chefer idag och att chefen spelar en avgörande roll för medarbetarens fortsatta karriärsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån begrepp så som ”potential”, ”identifiering” och ”utvärdering”. Studien visar att chefernas egen preferens vad gäller vem som uppfattas ha ”chefspotential” väger tungt i bedömningen av vem som blir identifierad som chefspotential. Samtidigt visar studien att antalet strategier för att utveckla dessa medarbetare är begränsade och riskerar att få motsatt effekt hos de identifierade medarbetarna som förväntar sig feedback och relevanta utmaningar på väg till sin första chefsroll.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan ge sjuksköterskan vägledning i att identifiera depression hos äldre, samt hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja äldre personer som drabbats av depression. Studien är en systematisk litteraturstudie och innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Sökning genomfördes i Pubmed och Chinal samt i viss mån manuellt med sökorden nurse, depression, care, geriatric, affective disorders, failed age, recognice och support.<strong> </strong>Av resultatet framgick att riskfaktorer för att drabbas av depression är  kön, kroniska sjukdomar samt avsaknad av socialt stöd. Tecken på depression som sjuksköterskan bör observera är smärta, sömnsvårigheter, humörsvängningar och hypokondri. För att underlätta identifiering av depression hos äldre kan sjuksköterskan ta hjälp av skattningsinstrument. Ytterligare en faktor som påverkar identifieringen av depression är sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Stöd till äldre med depression grundar sig i kommunikationen, som skall vara rak och ärlig dessutom ska sjuksköterskan visa tydligt att han/hon tar patientens känslor på allvar.  Stödet bör omfatta både fysiska och sociala aspekter. Här har anhöriga en viktig roll att vara ett stöd till äldre med depression.</p><p> Eftersom symtombilden av depression hos äldre kan vara atypisk d v s med symtom som t e x smärta. Då det finns en underdiagnostik och därmed underbehandling är det av största vikt att sjuksköterskor kan identifiera depression hos äldre. Detta bidrar till bättre möjligheter att behandla depressioner och ger de äldre bättre levnadsvillkor.</p>

Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt barnmisshandel. Att det råder kunskapsbrist inom området, både då det gäller att upptäcka, identifiera och rapportera barnmisshandel framkom tydligt i studien. Skolsköterskan är i en bra position för att upptäcka barnmisshandel och hjälpa utsatta barn. Genom hälsosamtalet kan skolsköterskan uppmärksamma barn som kan vara utsatta för våld; begreppet KASAM är angeläget att ha med sig i det hälsofrämjande arbetet. I samtalet med barnet är det viktigt med en bra samtalsmetod. För att i ett tidigt skede uppmärksamma barn som utsätts för misshandel behövs tydliga riktlinjer och rutiner, kontinuerlig och fortlöpande utbildning inom området för att överbrygga den kunskapsbrist som finns. / Child abuse can occur in all social classes, even if it´s forbidden to hit the child according to the law. Child abuse usually divides in physical-, psychic- and sexual abuse. To identify maltreatment the school nurse needs knowledge about this field, which is missing today. The aim of the study is to describe school nurses knowledge and function to identify child abuse. The study is a literature review and it illuminates several signs that a school nurse should observe at suspected child abuse. It counsels lack of knowledge about maltreatment, both to describe, identify and report child abuse. The school nurse is in a good position to recognize child abuse and to help exposed children. Through the health conversation the school nurse can observe children that can be exposed to violence; the concept SOC is important in the health promotion. In the conversation with the child it´s important to have good method of conversation. To early observe children that have been exposed for maltreatment it´s a need of clear guidelines and routines, continuous education inside the subject child abuse in able to over bridge the lack of knowledge.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan ge sjuksköterskan vägledning i att identifiera depression hos äldre, samt hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja äldre personer som drabbats av depression. Studien är en systematisk litteraturstudie och innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Sökning genomfördes i Pubmed och Chinal samt i viss mån manuellt med sökorden nurse, depression, care, geriatric, affective disorders, failed age, recognice och support. Av resultatet framgick att riskfaktorer för att drabbas av depression är  kön, kroniska sjukdomar samt avsaknad av socialt stöd. Tecken på depression som sjuksköterskan bör observera är smärta, sömnsvårigheter, humörsvängningar och hypokondri. För att underlätta identifiering av depression hos äldre kan sjuksköterskan ta hjälp av skattningsinstrument. Ytterligare en faktor som påverkar identifieringen av depression är sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Stöd till äldre med depression grundar sig i kommunikationen, som skall vara rak och ärlig dessutom ska sjuksköterskan visa tydligt att han/hon tar patientens känslor på allvar.  Stödet bör omfatta både fysiska och sociala aspekter. Här har anhöriga en viktig roll att vara ett stöd till äldre med depression.  Eftersom symtombilden av depression hos äldre kan vara atypisk d v s med symtom som t e x smärta. Då det finns en underdiagnostik och därmed underbehandling är det av största vikt att sjuksköterskor kan identifiera depression hos äldre. Detta bidrar till bättre möjligheter att behandla depressioner och ger de äldre bättre levnadsvillkor.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades på sexton vetenskapliga artiklar som söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom på fysiska skador är oftast inte orsaken till varför våldsutsatta kvinnor söker vård. Det har visat sig att de är mer benägna att söka för somatiska problem som buksmärta, ryggsmärta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohälsa är vanligt förekommande. För att upptäcka att kvinnan är våldsutsatt är det viktigt att sjuksköterskan ställer frågor om våld i nära relation. I mötet med kvinnan är det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och främja kvinnans säkerhet. För att sjuksköterskan ska kunna hantera situationen och bemöta kvinnan professionellt behövs utbildning samt riktlinjer inom vården. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer kunskaper för att kunna se tecken och symtom som tyder på att kvinnan utsatts för våld. För att sjuksköterskan ska kunna hantera mötet på ett professionellt sätt och veta hur frågor om våld i nära relation ska ställas har ett flertal studier påvisat att specifik utbildning behövs.

No description available.

Forskning framhåller att den vanligaste formen av barnmisshandel är just omsorgssvikt, trots misstanke om ett stort mörkertal och bevis för långtgående konsekvenser. BVC-sköterskan har en unik möjlighet att förhindra och identifiera omsorgssvikt. Genom att belysa ämnet kan kunskapen ge de verktyg som kan förbättra barnens uppväxtmiljö enligt barnkonventionen. Studiens syfte är att belysa BVC-sköterskors erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om omsorgssvikt av barnet föreligger. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Som data insamlingsmetod intervjuades sex BVC-sköterskor utifrån ett livsvärldsperspektiv. I resultatet framkom intuition som väsentlig del i att identifiera omsorgssvikt liksom vikten av att bygga en förtroendegivande relation där tillit och värme fick prägla mötet med familjen. Att bilda en helhetsbild av familjens situation hade betydelse för vilka åtgärder som vidtogs. Ett bra samarbete med återkoppling från socialtjänst framkom som viktig del för att underlätta fler anmälningar. BVC-sköterskan upplevde i de flesta fall att det inte var svårt att förmedla sin oro eller stödinsatser till familjen. Slutsats: Erfarenhet gynnar BVC-sköterska i att identifiera och agera vid omsorgssvikt. En erfaren BVC-sköterska kan vara ett stöd för nyanställda, i att våga förmedla och agera vid oro. Vid bristande samverkan med socialtjänsten upplevde BVC-sköterskan en förtvivlan och resignation att anmälan inte hjälper. Därför behövs de goda exempel belysas mer och vara som förebilder. Att skapa ett nära samarbete med socialtjänsten är oerhört viktigt för BVC-sköterskan. Återkoppling kan vara grunden för detta förtroende liksom fler samverkansmöten. Fler familjecentraler rekommenderas som en bra lösning på detta problem.