Vi har i detta arbete jämfört resultat i DLS-prov, moment läsförståelse, för ett antal elever i år 3 med deras resultat gällande läsförståelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa två prov bedömer läsförståelsen på samma sätt, för att se om DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse. Vårt resultat visar att det finns en överensstämmelse mellan våra elevers resultat på DLS-provet och samma elevers resultat på läsförståelsedelarna i de nationella proven för årskurs 3, 2011. Sambandet är signifikant starkare när vi jämför med resultaten på enbart Delprov B (läsning av skönlitterär text) än då vi jämför med resultaten för hela läsförståelseavsnittet respektive Delprov C (läsning av faktatext).   Resultatet för våra elever tyder på att DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse av skönlitterära texter. Det är mer tveksamt om DLS är användbart för att fånga upp de elever som har svårigheter med läsförståelsen då det gäller läsning av faktatext.   Det behövs dock mer tidskrävande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjälpa eleverna att utveckla alla de förmågor och färdigheter som finns i kursplanemålen. En bra bedömning kan bara göras utifrån ett test om testet stämmer mycket väl överens med målet i kursplanen. Resultatet från en sådan test kan dessutom hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning. Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader. Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats. Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos. I denna undersökning kunde inga allvarliga brister identifieras i det nya medicinska beslutssystemet gällande akuta buksmärtor i Uppsala län, och inga signifikanta ålder-eller könsskillnader kunde hittas. Mer studier skulle behövas för att öka träffsäkerheten gällande resultatet i detta ämne och fler patienter skulle behöva involveras för att ”fånga upp” eventuella brister i detta medicinska beslutssystem. / Since October 2011 Sjukvårdens Larmcentral (SvLC) take care of emergency calls. At the same time new decision support tool for nurses that receive the emergency calls was introduced, andit was of interest to find out if there are flaws in the emergency call- system. Since the cause of abdominal pain in patients is a complex and difficult to identify this specific condition was chosen for this study. Aim: To examine whether the new medical decision support for patients with acute abdominal pain after the introduction of the new medical decision- making aid is a reliable working aid. Method: An empirical quantitative study with retrospective review of patients records. Totally 151 patients who called ambulance due to abdominal pain and that the emergency call- center prioritized as life-threatening (priority 1) or urgent (priority 2) has been reviewed. Result: SvLC´s initial evaluation tallied well with the prehospital assessment the nurse in ambulance did. In the prio 1-group 48% diagnosed abdominal pain NOS, that is to say “Not Otherwise Specified”, and in prio 2 group 40% received the same diagnosis. In this investigation, no serious flaws identified in the new medical decision support regarding acute abdominal pain in Uppsala county, and no significant..... More studies would be needed to increase accuracy on the results in this topic and more patients would need to be involved in order to “capture” any deficiencies in this medical decision systems.

Denna fältöversikt kartlägger olika aspekter av matematisk begåvning med särskild fokus på reguljär matematikundervisning. Av forskningsfältet framhålls och exemplifieras varierade synsätt på hur matematikundervisning kan utformas för att erbjuda matematiskt begåvade elever en positiv kunskapsutveckling. De mångfacetterade och varierande infallsvinklarna som finns att tillgå kan göra det svårt för lärare att välja ut lämpliga strategier, metoder och anpassningar för de matematiskt begåvade eleverna de själv har i sina klasser. Resultaten av fältet indikerar att lärares ämneskunskaper och pedagogiska kompetens har störst inverkan på vilket stöd och bemötande elever erbjuds. Det som källorna även framhåller är att begåvade elever behöver identifieras. Identifikationsprocesser beskrivs som en kartläggning av elevernas förmågor, kunskaper och inlärningsstilar men bör även innehålla kontinuerlig utvärdering, analysering och återkoppling av elevers kunskapsutveckling. I källor föreslås det att matematiskt begåvade elever gynnas av individuellt utformad undervisning som inkluderar utmananande och snabbt accelererande uppgifter som med fördel även utgår från elevernas egna intresseområden. / This survey presents a summary of strategies and methods for mathematically gifted individuals’ whit special focus on regular education. Researches exemplify a various spectra of learning environments and methods for gifted students. Although, it can be challenging for teachers to figure out what constitutes an optimal learning environment for mathematically gifted students. According to findings it’s of most interest for gifted children’s positive knowledge development that teachers are professional in both pedagogical and theoretical manners. Manny sources also indicate that mathematically gifted students first of all need to be identified as talented. The identification processes will serve as a form of map in which gifted students skills, knowledge and learning styles are gathered and it also consists of a continual evaluating of student learning processes and knowledge development. Data exemplify that gifted students’ knowledge needs to be challenged and rapidly accelerate in order to interest and motivate them in their learning process. Findings also show that gifted students require personalized solutions that advantageously are originated from students own interests to ensure a positive knowledge development.

Bakgrund: Kvinnor utsatta för våld i nära relationer kämpade för att förstå och kunna återhämta sig från våldet och de kände sig både skyldig och oskyldig. Konsekvenser av våld kunde se ut på olika sätt som bidrog till psykisk och fysisk skada. Sjuksköterskan brast vid beredskap att ta hand om våldsutsatta kvinnor. Dålig kunskap och positiva eller negativa attityder påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa omvårdnaden i samband med mäns våld mot kvinnor. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga artiklar som hittades genom att söka på databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Sjuksköterskor kände att det var deras ansvar att fråga om våld men att det behövdes mer utbildning och rutiner. Sjuksköterskor kämpade mellan att vara professionell samtidigt visa empati för patienten. De kände en maktlöshet och frustration vilket krävde att de behövde stöd. Inom hälso- och sjukvården kunde det finnas myter, stereotyper och attityder om våld i nära relationer. Det uppstod olika hinder när den våldsutsatta kvinnan sökte vård i form av att vårdpersonal kunde vara avvisande, att det var skamfullt att söka vård och tidsbrist i deras hektiska vardag. Vänner, familj och formella stödsystem gav en känsla av support till kvinnan. Diskussion: Det behövdes nya och bättre rutiner samtidigt som det behövdes en förbättring av redan existerande undersökningar. Hälso- och sjukvårdspersonal behövde bli medveten om hur de bemöter våldsutsatta kvinnor. Det behövdes utbildning för att täcka kunskapsluckor vilket kan förbättra vården. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor får varierande bemötande av hälso- och sjukvården. Det är komplext för sjuksköterskan att identifiera våld i nära relationer. Bristfällig kunskap, erfarenhet och tid är olika anledningar till varför personalen undviker att fråga om våld. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Ämnet som studien avser att behandla är arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom kommunal sektor förebygger, identifierar och hanterar arbetsrelaterad stress hos sina arbetstagare. Studien är alltså fokuserad mot ett arbetsgivarperspektiv kring området. Empirin samlas in med inspiration från ett fenomenologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Insamling, presentation och diskussion av empirin har utformats med hjälp av tre genomgående teman; förebygga, identifiera och hantera. Studien benade ut i ett enhetligt resultat där respondenterna var mycket eniga kring arbetet med arbetsrelaterad stress. Det förebyggande arbetet handlar i stor utsträckning om att vara närvarande som chef och kunna uppmärksamma stress i arbetet redan i ett tidigt skede. Identifieringen sker oftast genom att uppmärksamma beteendeförändringar hos arbetstagarna. Slutligen hanteras fallen oftast med handlingsplaner som underlag, men eftersom varje fall är väldigt individuellt behövs dessa modifieras för varje enskilt ärende. Slutsatsen blev att arbetsrelaterad stress är ett komplext fenomen som för varje enskilt fall behöver anpassas utefter individens situation. Ett närvarande ledarskap är grundläggande för att känna sina arbetstagare så väl att cheferna lättare kan identifiera när någon av deras arbetstagare är stressad. Det här för att också förebygga problemet innan det blir ohälsosamt. Slutsatsen blir vidare att det finns en hel del utmaningar vid hanterandet av arbetsrelaterad stress. Det krävs ett behjälpligt HR-stöd i kombination med erfarenheter av att kunna modifiera de handlingsplaner som finns tillgängliga. Det finns också en otydlighet kring vem som bär ansvaret för den arbetsrelaterade stressen.

Syftet med denna studie var att ta del av åtta grundskollärares uppfattningar om hur de identifierade och arbetade med elever som har läs- och skrivsvårigheter. I studien deltog fyra lärare som arbetar i årskurs F-3 och fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 i Mellansverige. Studiens teoretiska utgångspunkt var den fenomenografiska ansatsen som fokuserar på människors uppfattningar kring olika fenomen. Lärarnas uppfattningar undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som var av semistrukturerad karaktär. Intervjusvaren analyserades utifrån den fenomenografiska analysmodellens sju olika steg. I analysen behandlades flera olika fenomen, vilket skapade flera olika utfallsrum med ett antal olika kategorier som visade en varitation i lärarnas uppfattningar rörande följande fem fenomen: Identifikation av läs- och skrivsvårigheter, svårigheter med att identifiera läs- och skrivsvårigheter, kartläggning av läs- och skrivsvårigheter, lärares arbetssätt vid läs- och skrivsvårigheter och kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Analysen visade exempelvis att lärarna främst identifierade elever med läs- och skrivsvårigheter via elevernas fonologiska svårigheter. Vidare framkom det att lärare främst knyter svårigheter för lärare att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter till elevers förutsättningar och beteende i lärandesituationen. Lärare kartlägger främst elevers läs- och skrivsvårigheter med hjälp av av olika material och test (IUP, screeningmaterial, NP), men eget kartläggningsarbete och stöd av specialpedagogisk kompetens nämns också. Vad gäller arbete med elevers läs- och skrivsvårigheter framförde lärarna framförallt att de arbetar åtgärdande, men i viss mån även förebyggande. Intressant var att flera lärare ville arbeta mer med en-till-en-undervisning. Lärarna angav framförallt digitala verktyg som hjälpmedel i stödjandet av elever med läs- och skrivsvårigheter, men framhöll svårigheter med att kontrollera hur eleverna använde dessa, samt att tekniska problem var vanliga.

Våld i nära relationer är ett allvarligt problem världen över. Socialarbetare möter våldsutsatta i sitt dagliga arbete, ibland utan att veta, de har därför en stor möjlighet inom arbetet med våld i nära relationer för att identifiera, screena och erbjuda hjälp till våldsutsatta. Men det är först på senare år som arbetet med våld i nära relationer har uppmärksammats. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare uppfattar våld och utforska deras upplevelser av att de identifiera och hantera ärenden där våld förekommer, vilket görs genom en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar analyseras genom tematisk analys. Det framkommer att socialarbetare upplever att de inte är tillräckligt rustade för att hantera våldsärenden vilket beror på flera faktorer. Kunskapsluckor, brister i eller obefintliga riktlinjer och redskap från verksamheten samt otillräcklig utbildning och träning är de största orsakerna till detta. Erfarenhet av partnervåld både arbetsmässigt och i privatlivet har också en påvisad inverkan på socialarbetares uppfattningar och upplevelser av våld i arbetet. Studien har också uppmärksammat ett forskningsfält som ännu är relativt outforskat. / Intimate partner violence is a serious problem worldwide. Social workers meet victims of violence frequently in their work, sometimes unknowingly, thus they have a great opportunity for identifying, screening and managing intimate partner violence. Yet the work with intimate partner violence has not been observed until recent years. This study aims to explore social workers’ perception of and experience with identifying and handling intimate partner violence, this is done through a literature overview in which eight scientific articles are thematically analysed. The findings suggest that social workers feel inadequate to handle intimate partner violence in their work due to knowledge gaps, insufficient guidelines and frameworks from their organization and also insufficient training. Personal- and work-related experience of intimate partner violence were also shown to influence social workers’ perception of the subject. This study has also identified a field of research which still is relatively unexplored.

Bakgrund: Sepsis är ett kritiskt tillstånd och kan drabba alla individer. Sepsis är en vanlig orsak till morbiditet och mortalitet världen över. Snabb identifiering samt behandling är centrala delar för att lindra lidande samt att öka chansen för överlevnad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors kliniska bedömningar och omvårdnadsåtgärder för att upptäcka och behandla sepsis. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna söktes via databasen Medline via Pubmed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor kliniska bedömningar gällande symtom, kännetecken och riskfaktorer bidrog till en tidig upptäckt av sepsis. Bedömningsinstrument var bra hjälpmedel och provtagningar där bland annat blododling var av stor betydelse för identifiering av sepsis. Betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var antibiotika, vätska och att patientens tillstånd övervakas för att tidigt kunna identifiera försämring. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskors kliniska bedömningar och goda omvårdnadsåtgärder var till god grund för att upptäcka och behandla sepsis i tidigt skede. Detta för att bromsa sjukdomstillståndets utveckling samt förhindra mortalitet. Sjukdomstillståndet är diffust och vanligt förekommande inom sjukvården. Vidare forskning bör därför fokusera på att tydliggöra hur verksamheter inom vården ska kunna skapa riktlinjer gällande tidiga symtom och kännetecken och hur behandling ska hanteras. / Background: Sepsis is a critical condition and can effect affect any individual. Sepsis is a common causes of morbidity and mortality worldwide. Rapid identification and treatment are key elements in relieving suffering and increasing the chance of survival. Aim: To describe nurses clinical assessments and nursing measures to detect and treat sepsis. Method: A literature study with a descriptiv design. The results are based on 12 scientific articles with quantitative and qualitative approach. The articles were searched in the database medline via pubmed. Main Result: The results showed that the nurses clinical assessments regarding symtoms, characteristics and risk factors contributed to an early detection of sepsis. Assessment instruments were good aids and samples where, among other things, blood culture was of great importance for the identification of sepsis. Significant nursing measures where antibiotics, fluids and that the patients condition is monitored in order to be able to identify deterioration at an early stage. Conclusion: This literature review showed that nurses clinical assessments and good nursing interventions were a good basis for detecting and treating sepsis at an early stage. This is to slow down the development of the disease state and prevent mortality. The disease state is diffuse and common in healthcare. Further research should therefore focus on clarifying how healthcare activities should be able to create guidelines regarding early symtoms and characteristics and how treatment should be handled.

Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa de särskilt begåvade eleverna, hur lärare kan möta och upptäcka dem så attde får den kunskapsutveckling de har rätt till. Att särskilt begåvade även kan hainlärningssvårigheter, att begåvningen också kan vara ett hinder i deras inlärning och döljaandra svårigheter p.g.a. deras verbala förmåga. Lyfta fram elevernas uppfattningar om sittskriftspråk och det stöd de får av lärarna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare på två olika skolor i Sverige förhåller sig ocharbetar med särskilt begåvade elever i deras kunskapsutveckling. Detta för att öka kunskapenom hur lärare kan stötta särskilt begåvade elever i undervisningen. Det centrala iundersökningen är att undersöka om lärare använder något speciellt arbetssätt för att utvecklasärskilt begåvade elevers skrivutveckling, samt att undersöka elevernas uppfattning om sittskriftspråk och hur de upplever lärarnas stöd.De preciserade frågeställningarna:- Vilka kunskaper har lärarna för att upptäcka och möta särskilt begåvade elever.- Hur arbetar lärarna med de särskilt begåvade i deras skrivutveckling.- Hur upplever eleverna sitt skriftspråk och det stöd läraren ger.TeoriDe teoretiska perspektiv vilka studien är baserad på är sociokulturellt perspektivet för attspråket anses vara ett redskap för lärande och att människan samspelar med sin omgivning i sinutveckling. Det kognitiva perspektivet är viktigt ur de synvinkeln då de särskilt begåvade oftaär exceptionella i sitt tankesätt. Specialpedagogiskt perspektiv är viktigt för studiens syfte dådet belyser var och hur svårigheter och problem läggs.4MetodStudien är en fallstudie, då är det lämpligt att använda sig av triangulering, för att få kunskapoch djupare förståelse av det undersökta. I studien användes halvstrukturerade intervjuer ochobservationer.ResultatStudien visar att det finns viss kunskap hos lärare för att möta och upptäcka särskilt begåvadeelever, men att kunskapen behöver fördjupas och breddas. Acceleration i form av att hoppa överårskurser användes på båda skolorna. Lärarna i studien använde sig inte av något specielltarbetssätt eller arbetsmetod i undervisningen med de särskilt begåvade elevernasskrivutveckling. Eleverna arbetade med samma uppgifter som erbjöds övriga elever, detta föratt eleverna hade accelererat i form av att de hoppat över årskurser. Eleverna upplevde att dehade svårigheter med sitt skriftspråk, i form av att de hade svårigheter att få ner det i skrift.Eleverna tyckte det var svårt att forma bokstäverna när de skrev för hand, även att stava ordenansåg de var svårt. Svårigheterna avhjälptes inte med hjälp av datorn. Däremot hade de ingasvårigheter att komma på vad de skulle skriva och berätta det verbalt.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att särskilt begåvade elever kan vara i behov av särskilt stöd, då deraskunskapsinhämtning kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- ochskrivutveckling kan vara ett stort stöd både för eleven, men även för läraren i sitt arbete med desärskilt begåvade.NyckelordIdentifiera, skriftspråk, speciallärare, särskild begåvning, twice- exceptional, upptäcka.

Sepsis är ett tidskritiskt tillstånd med hög mortalitet om det inte identifieras i tid. På en akutmottagning är det sjuksköterskor som är den yrkesgrupp som ofta i första skedet möter patienter med sepsis. Författarna ser det intressant att studera hur sjuksköterskorna ser på sin erfarenhet av att identifiera denna patientgrupp. Litteraturen stödjer att oerfarna läkare och sjuksköterskor på akutmottagningar inte identifierar patienter med sepsis inom rimliga tidsramar. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera patienter med en misstänkt sepsis på en akutmottagning. Metoden som användes var av kvalitativ deskriptiv design. Intervjuerna genomfördes i form av två fokusgrupper, grupperna bestod av tre sjuksköterskor i varje grupp och samtliga hade minst tre års klinisk erfarenhet av att arbeta på en akutmottagning. Materialet som transkriberades har sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Intervjuerna genomfördes under januari månad 2016. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att ökad kunskap om sepsis och dess behandling skulle leda till att sjuksköterskorna på akutmottagningen tidigare identifierade patienter med sepsis. I resultat framkom även att sjuksköterskorna ansåg att pga. hög arbetsbelastning på akutmottagningen försvårades identifieringen av patienter med sepsis.   Slutsatser som kan dras av resultatet är, för att kunna identifiera en patient med sepsis bör sjuksköterskor på en akutmottagning inneha goda kunskaper och yrkeserfarenheter av att vårda patienter med sepsis, då detta är ett tidkritiskt tillstånd. / Sepsis is a time critical condition with a high mortality rate if not detected in time. In the emergency setting, nurses are most often the first healthcare professionals in line to attend to patients presenting with signs of sepsis in the primary stages of their visit to the emergency department. The authors were therefore interested in studying how nurses perceive their experience of identifying this patient population. The literature supports that inexperienced doctors and nurses in the emergency department (ED) do not identify patients with sepsis within reasonable time-frames. The purpose of this study was to describe nurses experience of identifying patients with suspected sepsis in the emergency department. The method used was qualitative descriptive design. The interviews were carried out using two focus groups with three participants in each group. All participants were nurses with least three years experience working in the emergency department. The transcribed material was then analyzed using Graneheim and Lundman (2004) model of content analysis. The interviews were carried out in January 2016. The results showed that all participants agreed that increased knowledge of sepsis and its treatment would promote the early identification of patients with sepsis attending the ED. The results also revealed that the nurses felt that overcrowding in the ED was a factor in delaying the early identification of patients with sepsis. Conclusions to be drawn from the results of this study are that nurses require a strong knowledge and clinical experience of caring for patients with sepsis in order to early identify this time critical condition in patients attending the ED.