Människor med hjärt- och kärlrelaterade åkommor är den främst förekommande patientgruppen att utredas och behandlas inom akutsjukvården. Behandlingsresultatet för dessa patienter har ett starkt samband med ett skyndsamt och korrekt omhändertagande, blir patienten inte korrekt prioriterad kan det leda till allvarliga vårdskador. Forskning visar att sjuksköterskor brister i att urskilja patienter med akuta hjärt- och kärlhändelser ur de stora patientflödena som akutsjukvården idag har. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar identifiering av patienter med akut hjärt- och kärlsjukdom. Metoden som arbetet grundar sig på är en litteraturöversikt med systematiska artikelsökningar. Datainsamlingen har utförts i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Femton vetenskapliga artiklar har granskats, sammanställts, analyserats och kritiskt utvärderats. Resultatet lyfter ett antal faktorer hos sjuksköterskan och patienten som påverkar sjuksköterskans möjligheter att identifiera de patienter som drabbats av en akut hjärt- och kärlhändelse. Sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och individuella mål samt patientens demografi, symtombild och tidigare medicinska historia är alla faktorer som redovisas i resultatet. Även betydelsen av fortbildning och beslutsstöd för sjuksköterskan framhålls. Slutsatsen som baseras på studiens resultat understryker sjuksköterskans betydelse i det akuta omhändertagandet av de hjärt- och kärlsjuka patienterna. Sjuksköterskans förmåga att identifiera korrekt vårdbehov för enstaka patient leder till ökad vårdkvalitet för vårdtagarna och en minskad risk för vårdskador. Det är viktigt att ytterligare studera dessa faktorer så att adekvat och korrekt vård upprätthålls vid patientomhändertagande i det akuta skedet. / People suffering from cardiovascular diseases are the most common patient group that is examined and treated in emergency care. Treatment outcome for these patients has a strong connection with prompt and correct choice of therapy, if the patient is not prioritized correctly it can lead to serious healthcare injuries. Research shows that nurses fail to distinguish patients with acute cardiovascular events from the large patient flows in emergency care units. The aim of the study was to clarify factors that influence the nurse's ability to identify patients with acute cardiovascular disease. The method used in this study is a literature review where article searches and data collection have been carried out using the databases PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles have been reviewed, compiled, analysed and critically evaluated. The result highlights several factors in nurse and patient characteristics that affect the nurse's ability to identify patients suffering from an acute cardiovascular event. The nurse's knowledge, experience and individual goals as well as patient's demographics, symptom picture and previous medical history are all factors that are reported in the result. The importance of continuing education and decision support for the nurse is also emphasized. Conclusion based on the results of the study underlines the importance of the nurse’s role in urgent care of patients suffering from cardiovascular diseases. The ability to identify correct treatment for each individual patient leads to an increased quality of care and reduced risk of healthcare injury (for the patient). Further studies of these factors are needed in order to maintain adequate and correct patient care during the acute phase of cardiovascular events.

Bakgrund: Barn som utsätts för försummelse riskerar livslånga hälsoproblem. Tecken på att ett barn utsätts för försummelse kan vara till hjälp i identifieringen av försummelse. Här visar sig anknytningen spela en central roll. Genom kunskap om tecken på barn som far illa kan barnhälsovårdssjuksköterskor bli mer uppmärksamma i mötet med familjerna. Däremot råder det brist på kunskap om försummelse bland medicinsk personal. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att identifiera barn som försummas. Metod: Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades barnhälsovårdsjuksköterskor (n=10) med frågor utifrån erfarenheter, där insamlade data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Erfarenheter av försummelse framkom i form av en komplexitet kring begreppet försummelse och dess innebörd samt vad som sker i identifieringen. Ur detta framträdde fyra kategorier under analysprocessen; Att reflektera över ett komplext begrepp, Att se olika tecken, Att samverka kring barnet samt Att önska än mer utbildning. Dessa redovisar likartade erfarenheter bland barnhälsovårdssjuksköterskorna, där det fanns en samsämmighet i vikten av försummelse som ämne. Konklusion: En tydlig definition av begreppet försummelse och dess innebörd behövs då det kan tänkas underlätta för barnhälsovårdssjuksköterskor i sitt arbete. Vilket kan möjligggöra en tidig identifiering av tecken på försummelse som i sin tur kan leda till att barn erbjuds tidigt stöd. Rekommenderat är därför vidare forskning som möjliggör sådan definition.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur lärare kan förhindra, förbygga och identifiera matematiksvårigheter samt även att ta reda på hur läraren kan stötta de eleverna.Metoden som vi har använt har varit intervju. Vi har intervjuat lärare som har någon anknytning till matematik i det tredje skolåret, där bland både vanliga lärare som specialpedagoger.Resultaten i undersökningen visar att orsaken till matematiksvårigheterna inte bara är en diagnos hos eleven utan att det även kan bero på läraren och undervisningen. Det finns olika orsaker som hindrar läraren att arbeta på ett bra sätt exempelvis brist på tid, material och kunskap.Läroboken och abstrakt material tyder resultaten på att många lärare i undersökningen använder trots kunskapen om att det konkreta materialet tydligare skapar en förståelse hos eleverna. / The purpose of the study was to find out how teachers can prevent, preventing and identifying math difficulties and also to find out how teachers can support the students.The method we have used have been interviewed. We have interviewed teachers who have no ties to mathematics in the third year in school, where, among both ordinary teachers as special educators.The results of the investigation show that the cause of mathematics difficulties are not only a diagnosis of the pupil, but that it also may depend on the teacher and teaching. There are various reasons that hinder the teacher to work in a good way such as lack of time, materials and knowledge.Textbook material and abstract results suggest that many teachers in the survey use despite knowledge of the concrete material creates a clearer understanding of the pupils.

Bakgrund: Varje år drabbas uppskattningsvis 31,4 miljoner människor i världenav sepsis och dödssiffran beräknas vara kring 5,3 miljoner. Tidig identifikation aven begynnande sepsis kan vara avgörande för utvecklingen av patientens tillstånd.Eftersom sjuksköterskan arbetar nära patienten är det hen som har möjlighet attidentifiera sepsis på ett tidigt stadium. Det finns olika bedömningsinstrument somsjuksköterskan kan använda som hjälpmedel för identifiering.Syfte: Studien syftade till att undersöka vilka bedömningsinstrumentallmänsjuksköterskan kan använda för att identifiera sepsis och vilken evidens detfinns för de olika instrumentenMetod: Kvantitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga studier publicerade 2012-2017 granskades, sammanställdes och evidensgraderades.Resultat: Fyra bedömningsinstrument identifierades: SIRS (eng. systemicinflammatory response syndrome), Elektroniska bedömningsinstrument, qSOFA(eng. quick sequential organ failure assessment) och PRESS (eng. prehospitalrecognition of severe sepsis) score. Evidensgraderingen visade på otillräckligevidens för samtliga bedömningsinstrument, till stor del på grund av begränsadurvalsstorlek.Konklusion: Studien visade att det finns olika bedömningsinstrument som kanvara hjälpmedel för att identifiera sepsis dock utan att ge en definitiv diagnos. Dekan användas för att identifiera symtom som vanligen uppstår vid ett systemisktsvar på infektion men ett holistiskt synsätt som omfattar hela patientenssymtombild krävs för att identifiera sepsis. Enligt internationella riktlinjer skaqSOFA användas inom allmänsjukvården, men SFAI (Svensk förening föranestesi och intensivvård) anser att eftersom NEWS (eng. national early warningscore) och MEWS (eng. modified early warning score) redan är etableradebedömningsinstrument ska dessa användas i Sverige. / Background: Approximately 31.4 million people worldwide develop sepsisannually with mortality rates around 5.3 million. Early identification of thesymptoms of sepsis is essential for the patient’s chances of recovery. The nurseworks closely with the patient and is therefore best equipped to identify sepsis atan early stage. There are different tools available to assist the nurse in identifyingsepsis.Aim: The aim of this study was to investigate which tools the general nurse canuse to identify sepsis and what evidence support them.Method: A quantitative literature review of ten scientific studies published 2012-2017 were reviewed, compiled and graded for evidence.Result: Four tools were identified: SIRS (systemic inflammatory responsesyndrome), Electronic Medical Record alert system, qSOFA (quick sequentialorgan failure assessment) and PRESS (prehospital recognition of severe sepsis)score. The evidence review indicated very low evidence for all tools, largely dueto limited sample size.Conclusion: The study showed that there are different tools that may be useful toidentify sepsis but not to give a definitive diagnosis. The tools can be used toidentify the symptoms typically exhibited in a systemic response to infection.However a holistic stance that takes into consideration all of the symptomspresented by the patient is needed to identify actual sepsis. The internationalguidelines recommend using qSOFA outside of intensive care but SFAI (swe.Svensk förening för anestesi och intensivvård) recommend adhering to NEWS(national early warning score) and MEWS (modified early warning score) inSweden as these are already established tools.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan kränkningar, försummelse eller övergrepp. Att bli utsatt för övergrepp kan många gånger leda till både långvariga och akuta fysiska och psykiska konsekvenser för den som blivit utsatt. Enligt statistiken är det upp till 20 % som någon gång under sin uppväxttid kommer att utsättas för sexuella övergrepp. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av att identifiera barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Metod: Studiens resultat bygger på fem kvalitativaintervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att identifiera barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp är svårt. Genom att vara närvarande och ha en tillitsfull relation till elever samt att våga ställa frågor kring övergrepp ökar möjligheten att identifiera barn som utsatts för sexuella övergrepp. Konklusion: Skolan är en viktig arena för att upptäcka barn som utsatts för övergrepp. Det handlar om att se de ibland vaga tecknen på att barn är utsatt för sexuella övergrepp, detta kräver kunskap, erfarenhet och att våga lita till den egna intuitionen. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions without abuse, neglect or abuse. Being exposed to abuse can often lead to both long-term and acute physical and psychological consequences for the victim. According to statistics, up to 20% will be sexually abused at some point during their childhood. Purpose: To shed light on school nurses' experiences of identifying children who have been sexually abused. Method: The results of the study are based on five qualitative interviews reviewed with a qualitative content analysis inductive approach. Result: Identifying children who have been sexually abused is difficult. By being present and having a trusting relationship with the students and daring to ask questions about abuse, the possibility of identifying children who have been sexually abused increases. Conclusion: School is an important arena for detecting children who have been abused. It is about seeing the sometimes vague signs that the child is being sexually abused, this requires knowledge, experience and daring to trust your own intuition.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över forskning som belyser och identifierar lågstadieelevers svårigheter i räkneförmågan liksom de konsekvenser svårigheterna orsakar. Av 11 vetenskapliga publikationer, varav en rapport, en avhandling och resterande vetenskapliga artiklar, beskrivs räkneförmågan med hjälp av subkategorier. Av subkategorierna kan olika svårigheter, som relateras till lågstadieelevers räkneförmåga i addition, identifieras. De huvudsakliga svårigheterna kopplas till elevers kognition, t.ex. minnet och taluppfattning. Vidare beskrivs även konsekvenser utav att ha svårigheter i räkneförmågan. Forskningen belyser problem som lågstadieelever befinner sig i, men även långsiktiga problem som inte upptäcks förrän i äldre ålder.

Litteraturstudien handlar om elever med fallenhet och vad som definieras som särbegåvad eller att ha en fallenhet. Hur kan särbegåvade elever bli uppmärksammade och vilka metoder används till detta samt hur påverkas elever med särbegåvning av de sociala miljöerna hem och skola. Typiska drag och mönster hos särbegåvade elever är även något som beskrivs i denna studie. Litteraturstudien visar att matematiskt begåvade elever kan bli synliga genom metoder i form av psykologiska besök, kreativa tester samt att elever visar specifika förmågor. Att vara begåvad innebär att tänka matematik i det vardagliga livet, att se matematik utanför ämnet men också ha ett visst tänk när det kommer till matematik som ämne i skolan. Elever med fallenhet för matematik behöver inte besitta alla förmågor som beskrivs, för att ha en fallenhet för ämnet. En särbegåvad elev kan fungera i liknelse med en normalbegåvad elev i sociala miljöer, dock är vetenskapen och litteraturen inte ense om detta. Den stora skillnaden på en särbegåvad elev och en normalbegåvad elev är, enligt litteraturen, strävan efter framgång och fokuseringen på uppgiften de har framför sig.

Abstrakt Bakgrund: Barn har rätt att växa upp i trygga förhållanden utan våld eller försummelse. Att barn far illa är ett stort problem idag, vilket är en utmaning för vårdpersonal att identifiera. Det finns många orsaker till att barn far illa och det kan medföra stora konsekvenser för barnet senare i livet. Motiv: Denna studie var viktig att utföra för att sjukvårdspersonal lättare ska kunna identifiera barn som far illa och sätta in tidiga åtgärder för att förhindra att våld mot barn ska ske. Det är viktigt att alla barn identifieras i tid och får hjälp. Syfte: Syftet med studien var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att motverka att barn far illa. Metod: I denna semistrukturerade intervjustudie har åtta deltagare inkluderats genom bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier: “BVC-sjuksköterskors svåra uppgift” och “Att samarbeta med familjer och kollegor”.  Konklusion: BVC-sjuksköterskor saknar tillräckligt med kunskap och utbildning för att identifiera och motverka att barn far illa. Det kan förekomma fler tecken, orsaker samt åtgärder än det författarna tagit upp i denna studie. Författarna anser att resultatet som har framkommit i studien kan användas i klinisk praxis för BVC-sjuksköterskor som ett underlag för att motverka att barn far illa. / Abstract Background: Children have the right to grow up in a safe environment without violence and neglect. Child maltreatment is a big problem, which is a challenge for the child healthcare nurse’s to identify. There are many reasons why children are exposed to violence, which can have consequences. Motive: This study is of great importance to healthcare-staff to take part of to make it easier to identify child maltreatment and take early actions to prevent maltreatment of children. It’s important to identify children early to make sure every child gets the help they need.  Aim: The aim of the study was to illuminate child healthcare nurses’ experiences to counteract maltreated children. Methods: 8 participants were included in this semi structured interview study through a convenience selection. The interviews were transcribed thoroughly and analyzed with qualitative content analysis.  Result: The content analysis resulted in two main categories: The child healthcare nurses’ difficult task” and “To cooperate with families and colleagues”. Conclusion: The child healthcare nurses’ shortage of knowledge and education to identify and counteract child maltreatment was presented in this study. More signs of child maltreatment, reasons and actions towards this issue than what is presented in this study can occur. The result can be used in clinical practice for the child healthcare nurses’ to prevent child maltreatment.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och leder till många och allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskan ska arbeta för att främja hälsa och mänskliga rättigheter samt lindra lidande och har därför en viktig roll i arbetet mot våld i nära relation. Syfte Syftet var att belysa faktorer som kan påverka sjuksköterskors möjlighet att identifiera kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna söktes fram genom databassökning och manuell sökning i CINAHL och PubMed. Resultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom underlättande och hindrande faktorer som påverkade identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Underlättande faktorer för identifiering av våld i nära relation var erfarenhet, kunskap, synliga tecken på våld, tillgång till screeningsverktyg och god kommunikation. Hindrande faktorer var begränsad erfarenhet begränsad kunskap, arbetsmiljö, organisation, emotionell distansering, personliga värderingar och attityder. Slutsats Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap både i grundutbildningen och fortlöpande kompetensutveckling om våld i nära relation. Hälso-och sjukvården behöver tydliga riktlinjer samt rätt screeningverktyg för att sjuksköterskan ska kunna identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan behöver hålla ett professionellt förhållningssätt till kvinnor utsatta för våld i nära relation och ignorera egna personliga fördomar. / Background Violence in intimate relationships is a global health problem and leads to many and serious consequences for women. The nurse must work to promote health and human rights and relieve suffering and therefore has an important role in the work against violence in close relationships. Aim The purpose was to highlight factors that can affect the nurses ability to identify women who are exposed to violence in close relationships. Method A literature review based on 13 scientific articles of both quantitative and qualitative approach. The articles were retrieved by database search and manual search in CINAHL and PubMed. The results were analyzed using content analysis. Results The results revealed facilitating and hindering factors that influenced the identification of abused women. Facilitating factors for identifying intimate partner violence were experience, knowledge, visible signs of violence, access to screening tools and good communication. Obstructing factors were limited experience, limited knowledge, work environment, organization, emotional distancing, personal values and attitudes. Conclusions The nurse needs to gain increased knowledge both in basic education and ongoing competence development about violence in intimate relationships. The health care system needs clear guidelines and the right screening tools for the nurse to be able to identify and care for women exposed to violence. The nurse needs to maintain a professional approach to women exposed to violence in a close relationship and ignore their own personal prejudices.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som påverkar både fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Kvinnor är mer utsatta för att drabbas av upprepat och allvarligt våld. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökningar har genomförts i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen av artiklarna genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna var: ”Sjukvårdens ansvar och organisation”, ”Hinder vid mötet med kvinnan” och ”Tillvägagångssätt vid identifiering”. Konklusion: Det har identifierats hinder inom sjukvårdens organisation för identifiering av våldsutsatta kvinnor vilket pekar mot att mer utbildning, tydligare riktlinjer och bättre ansvarsfördelning behövs. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen kring sjukvårdens organisation och hur den stödjer hanteringen av våldsutsatta kvinnor samt eventuella förbättringsarbeten som behövs. / Background: Intimate partner violence is a big society issue who affects both physically, psychologically and sexual health. Women are more exposed to suffer repeatedly and serious violence. Aim: The aim of the study was to describe nursing staff's experiences of identifying women who have been exposed to intimate partner violence Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Databases searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis of the articles was conducted using Fribergs five-step model.   Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The categories were: “Responsibilities and organization of the healthcare”, “Obstacles in the meeting with the woman” and “Approach to identification”.  Conclusion: Obstacles have been identified within the healthcare organization for identifying women exposed to intimate partner violence, which points to the need for more training, clearer guidelines and better division of responsibilities. Further research is needed to increase understanding of the organization of healthcare and how they support the handling of women exposed to violence, and which possible improvement work that is needed.