The purpose of this paper is to create a deeper understanding of how organizations can create and recreate their identity through strategic storytelling on their website. The study focuses on the work of three Swedish organizations (IKEA Sweden, Klippan municipality and Luleå University of Technology) with strategic storytelling in their identity-creating communication. To investigate this, parts of the organizations' websites have been screened and analyzed based on how well their strategic storytelling contributes to building the organizations' identity. In order to collect data, said websites have been analyzed based on how they convey the organization's basic story, how they create relationships with the recipient, and how they convey and fulfill the organization's vision. This has then been investigated to determine how well the strategic storytelling works as identity creation. The results show that the investigated organizations both have a lot in common and differ in how they work with identity-creating strategic storytelling. The investigated municipality stands out as an organization whose work is not as strong, while IKEA Sweden excels in the other direction. Finally, there is much work left to do as large parts of the research field are still relatively unexplored. Above all, it would be important to present a research-based framework and a model for identity-creating strategic storytelling

Denna studie undersökte konsekvenser av felaktigt mottagande i särskolan för individuell identitetsutveckling och framtidsutsikter i kombination av eventuell stigmatisering. Studien använde en kvalitativ intervjumetod och byggde på djupgående intervjuer med personer som har personliga erfarenheter av felaktigt mottagande i särskolan. Genom analys och tolkning av respondenternas personliga livsberättelser är studiens syfte att belysa de komplexa och djupgående konsekvenserna av felaktigt mottagande i särskolan. Resultaten visade på att felaktigt mottagande i särskolan hade en betydande inverkan på individens identitet och självkänsla. Respondenterna i denna studie som felaktigt mottagits i särskolan rapporterar känslor av stigmatisering, brist på erkännande av sina förmågor och minskat självförtroende. Denna situation kan skapa en klyfta mellan individens självbild och deras verkliga potential, vilket i förlängningen påverkar deras framtidstro och livsplanering. Studien identifierade även hur bristande anpassat stöd kan leda till ett underutnyttjande av personers förmågor och potential. Deltagarna i studien vittnade om missade möjligheter till utveckling och prestation på grund av en otillräcklig utbildningsmiljö. Denna situation kan skapa en känsla av förlust av framtida möjligheter och en oro över hur deras livsbanor kan påverkas negativt. Slutsatserna av studien betonade vikten av en adekvat och korrekt mottagande i rätt skolform för att uppnå en rättvis utbildningsmiljö där varje individs unika behov och potential erkänns och utvecklas. Utbildningssystemet bör aktivt arbeta för att undvika felaktig mottagning och bristande anpassning genom förbättrade bedömningsmetoder och ökad medvetenhet om olika funktionsvariationer. Studien syftade till att ge insikt i praktiska och politiska implikationerna av att förhindra felaktig mottagning och stödja varje individs möjligheter att forma sin egen framtid.

I läroplanen kan man läsa att eleverna ska stimuleras att uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer. Begreppet multimodalitet står inte explicit uttryckt men kan tolkas in i vissa delar av läroplanen. Genom att använda sig av olika modala arbetssätt i undervisningen kan det byggas broar mellan elevernas skol- och hemmiljö genom att ta in elevernas egna intressen i undervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad förståelse för multimodala arbetssätt samt hur läs- och skrivinlärningens inverkan i relation till multimodalitet. Genom att söka systematiskt i fyra databaser och därefter analysera sökresultaten kunde studier identifieras som detta arbete baseras på. De utvalda artiklarna genererade i tre teman och gav på så vis en bredare bild med flera olika perspektiv. Kunskapsöversikten ger en lättförstådd bild av aktuell forskning inom området. Kunskapsöversiktens resultat visar att undervisning som innehåller multimodalitet leder till att elever kan få lättare att kommunicera samt kunna ta till sig information. Framför allt är det modaliteterna text och bild som används multimodalt. Bilder kan ge information till elever som ännu inte lärt sig att läsa samt stödjer eleverna i deras vidare läsinlärning. Dessutom önskar eleverna att använda sig av multimodalitet i undervisningen då det underlättar för dem men också för att de tycker att undervisningen är mer motiverande. Däremot tycker lärare att det är svårt att använda multimodala arbetssätt i undervisningen och väljer därför bort detta. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att multimodalitet påverkar mestadels positivt på elevers tidiga läs- och skrivinlärning, då främst bild och text i samverkan med varandra.

The aim of this study is to examine the creation of identity of women who were diagnosed with ADHD in adulthood. This is done through research questions making visible different social norms and strategies affecting the women’s identity and self-understanding. The study is based on qualitative semi-structured interviews with a participation of six women who were diagnosed with ADHD over the age of 20. Throughout the interviews the participants answered questions regarding distinctive events and experiences in relation to the diagnosis, the experience of being diagnosed, and their view of themselves and their identity in relation to these events. The data was further structured with a thematic analysis method, and analyzed through Islam's explanation of Tajfel and Turner's social identity theory. Additionally the theory of Stigma, explained by Persson and Goffman, and a gender perspective explained by Francis, Connell and Pearse was used to analyze the material. The concept of medicalization defined by Conrad was further used in the analysis of the material. The results are understood through, and compared to previous studies on the subject to position this study in the current state of research. The study shows how the women create their identity and self-understanding through an experience of deviating from social norms. Both of being a young girl, and a grown woman, and of functioning as a normative adult. Stereotypes of the normative person with ADHD additionally affected the women’s creation of identity after the diagnosis. The diagnosis was furthermore an important factor of explanation in the women's understanding of previous experiences of exclusion and abnormality. This was of great importance for the women's identity creation after the diagnosis. Through the result various social norms and individual strategies to obtain these norms are made visible, which all had an impact on the women’s identity and self-understanding today.

In the field of sociology there is an established idea that risk has importance for identity-building, and existing research shows that risk is a part of transitioning into adulthood. The Covid-19 pandemic has, on the one hand, introduced new risks for young people to consider, and on the other restrictions aiming to prevent the spread of infection. The restrictions have to a varying degree, limited us in everyday life, and constructed new norms which may have influenced youth’s identity-building. This qualitative study aims to examine young people's experience of risk and how those and other experiences during pandemic have affected their identity-building. The results show that youths' understanding of risk was informed by their unique context. Further, the study establishes that young people’s disciplinary attitudes and actions reflected those on the institutional level, whilst other risk behaviour was dependent on the context of the action. Young people have also revealed a level of flexibility and adaptation which enabled them to maintain social practices important for identity-building. Through the integration of feelings of loss and gratitude, establishment of a new everyday life, and wider perspectives on life, young people maintained the feeling of ontological security. Further research should examine how experiences of risk during the pandemic may have long term effects on identity-building, and the possible need for supportive interventions. / Betydelse av risk för identitetsskapande har under lång tid varit ett etablerat forskningsfält där tidigare studier fastslår att risk är en viktig del i ungas vuxenblivande. Coronapandemin introducerade dels en ny risk för unga att förhålla sig till, dels olika former av restriktioner för att minska smittspridning. Dessa begränsade oss i det vardagliga livet samt etablerade nya normer som möjligtvis påverkat människors identitetsskapande, inte minst de ungas. Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka ungas upplevelser i förhållande till risk och hur dessa och andra upplevelser under pandemin har påverkat ungas identitetsskapande. Resultatet visar att de ungas förhållande till risk präglades av deras unika situation och kontext. Disciplinering mot sig själv och andra speglade de institutionella riskuppfattningarna, däremot kunde riskbeteendet vara kontextdrivet. När det gäller ungas identitetsskapande visar resultatet på en anpassningsbarhet som till viss del möjliggjort för unga att fortsätta utöva för dem viktiga sociala praktiker. De skapade också ontologisk trygghet genom att integrera upplevelser av både förlust och tacksamhet, skapa en ny vardag och sätta in sin egen livsberättelse i ett större narrativ. Vidare forskning kan med fördel undersöka hur ungas upplevelser i förhållande till risk under pandemin har påverkat deras identitetsskapande på längre sikt för att upptäcka eventuella behov av stödinsatser.

I vår uppsats jämför vi bröderna Grimms sagor Snövit, Askungen och Törnrosa med Walt Disneys adaptioner av dessa.I de flesta utgivna sagohistorier skildras den kvinnliga karaktären på två olika sätt där det goda möter det onda. Syftet med denna uppsats är att undersöka, reflektera och framhäva hur de angivna karaktärerna framhävs och hur detta bemöts av läsaren. Detta för att ta reda på hur de olika verken skiljer sig i framställning av dessa karaktärer samt hur detta mottages och påverkar läsaren/tittaren Vi diskuterar vidare den roll dessa framställningar har för barns identitetsskapande samt hur vi som lärare kan arbeta med dessa verk för att synliggöra stereotypa könsmönster.Vår komparativa studie kommer i huvudsak bestå av en djupgående analys av karaktärer baserad på litteratur, vetenskapliga artiklar, artiklar, examensarbeten och filmer.Resultatet visar en tydlig polarisering av karaktärerna i de angivna sagohistorier, där de ofta kategoriseras som antingen goda eller onda. Detta leder till att läsaren kan behöva välja sida vilket i de flesta fall medför att läsarens sympatiserar med det goda. Det finns dock risker som medföljer denna kategorisering, såsom de ouppnåeliga normerna som en flicka förväntas agera som i sin tur kan leda till blandade känslor av dålig självkänsla och otillräcklighet.

In the report Ungar & Medier 2012/13, statistics show that the users of social media are becoming increasingly younger at age and that social media has become a natural part of children and young people's everyday lives (Statens medieråd, 2013). The purpose of this study is to examine how five teachers experiencing and think about social media's impact on their students and teaching. And also what effects the teachers describe that social media has contributed to in students' identity work. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What is social media, according to the teachers?, How do the teachers think about their students' use of social media?, How do the teachers think that social media has influenced their teaching? And how do the teachers describe / experiencing the impact that social media has contributed to in the students' identity work? This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that all of the teachers agree that social media is a part of our present. The teachers’ talk about various ways social media has affected their teaching, but most often the discussion has been about values, laws and regulations, concerning the etiquette on social media. The teachers’ believe that social media has had an effect on the children's identity. They believe that children today, focus on appearance, perfection, performance and material objects, which automatically will affect children’s self-image. According to the teachers, social media has created a new way to show appreciation between individuals, where they are appreciated by comments and likes. But let’s all agree that social media is a social place, where children can feel part of their social togetherness and culture.

The purpose of this study was to examine how young adults who have been diagnosed with neuropsychiatric disabilities or other behavioural disorders reflect about the institution (resursskola) and how the institution has affected their identity. Earlier research has shown that categorization of pupils in school leads to deviation. The theoretical approaches were Stigma (Goffman, 1973), Asylums (Goffman, 1973) and a current identity theory. The aim has been to map the respondents’ life history through narrative life stories, and connect them to the context of the examination. Three qualitative semi-structured interviews were analysed using a narrative method, with inspiration from the hermeneutic interpretation model. The material was processed using a narrative content analysis. The themes were structured in chronological order through common themes raised by the respondents. The result shows that taking a student out of their context can cause a double stigmatisation. The respondents’ identities are understood as changing. The study shows that structural and organisational conditions were big influencing factors to the individual’s identity shaping. The result indicates that the institution contributed to stigmatisation and a feeling of alienation in other social environments. But it can also be positive if the respondents can identify themselves with the collective belonging.

No description available.

Denna studie har riktat in sig på hur identitet och identitetsskapandet sker, med fokus på sociala mediers påverkan. Framväxten av ett postmodernt samhälle, en individualiserad kultur och en ökad globalisering bidrar till förändring ner på mikronivå vad gäller sociala strukturer och relationer. Studiens huvudteori är Richard Jenkins identitetsteori. Anthony Giddens modernitetsteori kompletterar för att nå problematiken på makronivå medan Erving Goffmans dramaturgiska modell och Thomas J. Scheffs socialpsykologiska teori kring emotionerna skam och stolthet användas som understödjande teorier. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter mellan 20 och 26 år. Studiens resultat synliggör den jämförelsekultur som förekommer på sociala medier, vilket påverkar individens självbild. Identiteten ter sig dessutom bevisligen olikt online respektive offline. / This study has focused on how identity and identity-creation takes place, with a focus on the influence of social media. The emergence of a postmodern society, an individualized culture and increased globalization contribute to change at the micro level in terms of social structures and relationships. The main theory of the study is Richard Jenkin's theory around social identity. Anthony Giddens modernity theory complements to reach the problem at macro level while Erving Goffman's dramaturgical model and Thomas J. Scheff's social psychological theory of the emotions shame and pride are used as supporting theories. It is a qualitative method that is used in the form of semi-structured interviews with six respondents between 20 and 26 years. The study's results highlight the comparative culture that occurs on social media, which affects the individual's self-image. The identity also appears to be different online verses offline.