Abstract Titel: ”Här är sanningen Sverige!” – Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandet Författare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén Ekstrand Nyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten. Frågeställning Den övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är: Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund? För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor. Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet?  Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv? Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige? Metod Studien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor – tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20–25 år. Med identitet avses inte religiös identitet. Flickorna som intervjuas har därför både kristen och muslimsk religiös bakgrund. Deras ursprung finns också i folkgrupper vars likheter är att de inte har en egen stat eller nation. Slutsats Relationen mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund är komplex, precis som människors identitetsskapande också är. För flickorna som lever i det svenska samhället och samtidigt med en annan etnisk och kulturell bakgrund i hemmet blir bilden mer komplex – de lever med dubbla biografiska berättelser. När flickorna ovanpå det upplever att den bild som medierna ger av deras situation är missvisande, och i det närmaste obefintlig, blir bilden ännu mer komplex. Jag använder ordet dubbelt för att beskriva komplexiteten i flickornas identitetsskapande: dubbel utsatthet, dubbel uteslutning och dubbelt negativt kapital. Min analys visar att medierna i Sverige inte ger flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund verktygen som de behöver för att utveckla sina identiteter. Medierna bidrar till att cementera en felaktig bild av flickorna, göra dem till offer eller rentav osynliggöra dem. Den roll som medierna spelar i flickornas liv är hämmande och de får arbeta aktivt för att förändra bilden som skapas i medierna. Flickorna använder inte medier i någon större utsträckning. De anser inte att traditionella medier hjälper dem att forma deras framtid i Sverige. Däremot inspirerar internet flickorna att bygga en fiktiv värld där de får utrymme att förhandla innebörden av sin kulturella identitet och få en förståelse för sitt komplexa identitetsarbete.

Studien har två syften: att undersöka relationen mellan inlärningen av ett andraspråk, i vuxen ålder, och inlärares identitet och att ta reda på om personer som arbetar på SFI, som har kommit till Sverige i vuxen ålder, arbetar identitetsstödjande med språkinlärning eller bemöter eleverna på ett sätt som stödjer identitetsskapandet för eleverna. För att undersöka detta har semistrukturella intervjuer använts och de har analyserats med hjälp av metoden fenomenografi. De åtta personer, som har intervjuats, har alla kommit till Sverige i vuxen ålder och arbetar inom olika yrkesområden på SFI i en mellanstor, svensk stad. I intervjuerna framkom att alla de intervjuade personerna förändrade sin identitet när de var nya i Sverige. Undersökningen visar att det som var svårast var att hitta nyanser i språket och att uttrycka känslor och åsikter på det nya språket. De intervjuade sa att de kopplade sin egen bakgrund till eleverna och bemötte eleverna på ett identitetsstödjande sätt. Det man behöver jobba med på SFI är nyanser och djup i språket, att veta i vilken kontext man kan använda ett visst språkbruk och att jobba med språk och kultur på samma gång. Det skulle fungera identitetsstödjande att reflektera över hur man kan komma in i samhället och bli delaktig. Alla som möter nyanlända behöver bortse från språksvårigheter och istället se människan bakom orden. / The study has two purposes: to investigate the relation between second language learning as an adult and the students' identity, and to analyse if the persons who work at SFI (Swedish for immigrants), who has arrived to Sweden as adults, work to support the students' identity as they learn the languages, or if they treat the students in a way that support their creation of a new/changed identity. To investigate this, has semi-structural interviews been used and they have been analysed with a method called “fenomenografi”. The eight persons who have been interviewed have all come to Sweden as adults and they work with different professions at SFI, in a middle-sized town in Sweden. In the interviews you could see that all the informants changed their identities when they had just arrived to Sweden. The study shows that the hardest point in the language learning was to learn to use the shades of meaning and how to express feelings and opinions in the new language. The informants told that they connected their own historical background with the students' stories and treated them in a way that supported the students' identities. At SFI you need to work with the use of different shades of meaning and go to the bottom with the language. You must also work with how to know where in different contexts you should use different styles in languages and work with both language and culture at the same time. It would work as a support to the identities to reflect on how to get into and participate in the society. Everyone who gets to meet persons who have recently arrived needs to leave the difficulties with the language out of account and instead see the individuals behind the words.

The aim of this thesis was to compare the use of the Hasli legend in Sweden and Switzerland during the 19th century. The Hasli legend, which derives from the middle ages, talks about Swedes and Frisians that emigrated to the central part of Switzerland. By comparing the use of the myth in the two nations I wanted to analyze how it was used for shaping identities and how the use varied with, and was affected by, the social context. I have studied historians work about the national Swedish and Swiss history, published during the 19th century. I chose the comparative method and have taken the social context and transnational aspects into consideration. The use of the myth was more uniform in Sweden than in Switzerland, but in both countries the myth was related to the nation and its origin. The national identity is emphasized, but is overlapping other identities. In both countries the use of the myth originates from the ideas of nationalism and national romanticism, but while the use of the myth in Sweden can be explained by the Gothicism and the idea of a Scandinavian nation, the use of the myth in Switzerland was a result of the creation of the Swiss nation in the 19th century. / Syftet med denna uppsats var att undersöka Haslisagans identitetsskapande funktion i Sverige och Schweiz under 1800-talet. Sägnen som härstammar från medeltiden handlar om att utvandrare från Sverige och Friesland ska ha bosatt sig i Schweiz. Genom att jämföra bruket av sägnen i de två nationella rummen ville jag undersöka hur skapandet av identiteter varierade med och påverkades av den samhälleliga kontexten. Jag har undersökt historikers verk utgivna under 1800-talet, som behandlar den schweiziska respektive svenska nationella historien. Bruket av sägnen har undersökts genom en komparativ ansats, där den samhälleliga kontexten och transnationella aspekter har tagits i beaktande i analysen av resultatet. Undersökningen visar att bruket av sägnen var mer enhetligt i Sverige än i Schweiz, men i samtliga verk länkas sägnen samman med den egna nationen och dess ursprung. Den nationella identiteten betonas, men är överlappande med andra identiteter. Bruket av sägnen kan i båda länderna länkas samman med nationalismen och nationalromantiska idéer, men medan det svenska bruket av sägnen förklaras med göticistiska och samskandinaviska idéer, så svarar det schweiziska bruket av sägnen mot behovet att skapa en schweizisk nation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ’det andra’, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder.

I dagens samhälle matas barn med texter i olika format, både i skolan och på fritiden. Det är därför betydelsefullt att lärare i grundskolan blir medvetna om hur de kan lära elever att skapa ett kritiskt förhållningssätt, critical literacy, med utgångspunkt i elevnära texter. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i grundskolan förhåller sig till begreppen critical literacy och elevnära texter. Fem lärare har deltagit i en intervjustudie och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: - Hur uppfattar lärarna critical literacy? - Hur uppfattar lärarna elevnära texter? - Vilka elevnära texter använder sig lärarna av i undervisningen? - Hur arbetar lärarna med critical literacy med utgångspunkt i elevnära texter? Resultatet visar att både critical literacy och elevnära texter är begrepp som är svåra att definiera och kan tolkas på olika sätt, därför blev svaren varierande. Men det ansågs viktigt att ge elever critical literacy, kritiskt förhållningssätt, både mot elevnära texter men även mot exempelvis läromedelstexter. / In today's society, children are fed with texts in different formats, both in school and at leisure. It is therefore important that teachers in primary school become aware of how they can teach students to create a critical attitude, critical literacy based on student related texts. The purpose of the study is to contribute knowledge of how primary school teachers relate to the concepts critical literacy and student-related texts. Five teachers have participated in an interview study and with the help of the following questions the purpose has been answered: - How do the teachers perceive critical literacy? - How do the teachers perceive to student - related texts? - Which student texts do the teachers use in the classroom? - How do teachers work with critical literacy based on student-related texts? The result shows that both critical literacy and student-related texts are hard-defined and interpreted in separate ways and therefore the answers were varied. However, it was considered that it is important to give the students critical literacy, critical attitude, both towards student-oriented texts, but also against, for example, teaching material texts.

This study aims to analyse the mediation of cultural memory in Christopher Nolan’s newest production Dunkirk. Furthermore, the audiences are supposed to identify and create meaning from cultural memories they have not inherited. This problem will therefore be analysed in relation to the mediation of cultural memory. A critical discourse analysis will mark the cornerstone of a methodical analysis model, followed by a semiotic textual analysis. Both the discourse and semiotic analysis will be preceded by a socio historical theory of contemporary ideology.    Dunkirk assumes the form of a popular-cultural text itself, and will therefore be analysed as such. With the help of cultural-historical concepts such as identity creation and collective, cultural and prosthetic memory the study in question will supply a relevant contribution through analysis and result. The result itself concluded that Nolan dedicated his depiction of the events at Dunkerque to the people and civilians.  Through heavily romanticised depictions of civilian efforts, small boats in focus, and the intimate narratives of the soldiers’ struggles, the identification easily cements itself in the audience through sheer emotional investment with the characters and the intricate social hierarchies they produce through isolation and exclusion. In relation to mediating a cultural memory through popular-culture film, these possibilities of identification also create possibilities of prosthetic memories to develop, through which audiences undertake cultural memories they are not entitled to by heritage.

The aim of this thesis is to examine the construction of Nordic and organizational identities performed by the libraries of two Nordic cultural institutions: the Nordic Culture Point in Helsinki, Finland, and the Nordic House in Reykjavik, Iceland. To do this, three main methods were used: (a) Fairclough’s critical discourse analysis was employed to interpret the institutions’ self-representations, (b) the topics of debates and talks organized by the institutions were analysed and (c) interviews were performed with librarians currently working at these libraries. The results show that the institutions are (re)presented as two separate units rather than two parts of the same organization. The Nordic Culture Point is more explicitly connected to the Nordic Council of Ministers while the Nordic House presents itself as an iconic building in a marketing manner. The institutions are affected by politically defined themes and values, which permeate their events. The most common themes for talks and debates were literature, environmental issues or sustainable development, and politics. Even though there is a clear influence from political strategy documents, many topics with little or no connection to these documents were found. In addition, the literature selection processes at these libraries do not seem to be largely affected by politically defined priorities, based on the librarians’ views. According to the librarians who were interviewed, the aim of the Nordic libraries is to offer literature in the Nordic languages that would otherwise be difficult to access, gather this literature in one location, and promote interest in the Nordic region. While they agree that the main point of reference for the Nordic libraries is public libraries, the librarians differ on the role digital technology should play in the library. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Att ha ADHD är en diagnos som blir allt vanligare och talas mer om i samhället. Genom denna kvalitativa intervjustudie har vi avsett att undersöka hur vardagen ser ut för de med ADHD samt hur ADHD påverkar individers identitetsskapande utifrån normer, diagnos och kön. Studiens teoretiska del utgår från den symboliska interaktionismen där Mead och Goffmans teorier används för att analysera identitet. För begreppen normer och normalitet har vi tagit hjälp av Anders Östnäs (universitetslektor i socialt arbete) och Kerstin Svensson (docent i socialt arbete) för att reflektera över begreppen. Utöver dessa används även Connell & Pearce samt West & Zimmermans teorier om kön.  Resultatet i denna studie indikerar att diagnosen blev en del av ens identitet och att normer i samhället var en bidragande faktor som påverkade självbilden. Däremot var det ingen skillnad mellan könen när det gällde hur diagnosen tog sig uttryck. Vi fann små skillnader i identitetsskapandet men detta är osäkert då ADHD är en diagnos som tar sig olika uttryck hos olika individer och underlaget var för litet. / Having ADHD is a diagnosis that is becoming more common and is being talked about more in society. Through this qualitative interview study, we intend to investigate what everyday life looks like for those with ADHD and how ADHD affects individuals' identity creation based on norms, diagnosis and gender. The theoretical part of the study is based on the symbolic interactionism in which Mead and Goffman's theories are used to analyze identity. For the concepts of norms and normality, we have taken the help of Anders Östnäs (senior lecturer in social work) and Kerstin Svensson (associate professor of social work) to reflect on the concepts. In addition to these, Connell & Pearce and West & Zimmerman's theories of gender are also used. The results of this study indicate that the diagnosis became part of one's identity and that norms in society were a contributing factor affecting self-image. However, there was no difference between the sexes when it came to how the diagnosis was expressed. We found small differences in identity creation but this is uncertain as ADHD is a diagnosis that takes on different expressions in different individuals and the basis was too small.

Denna uppsats fokuserar på identitetsskapande med hjälp av historieämnet. Utifrån olika litteraturer och dess innehåll på hur man kan arbeta med detta identitetsskapande, kommer denna uppsats att ge konkreta förslag på hur lärare kan arbeta med det. Varje människa har ett behov av en tillhörighet, och en identitet. Identitetsskapande ska främja dessa behov men även utveckla en förståelse för vem man är i den samvaron som man lever i. Utifrån begrepp och historiedidaktik kommer identitet och identitetsskapande att förklaras och problematiseras.  Vidare ska detta arbete undersöka historieämnet och läroplanen och hur dessa förhåller sig till identitetsskapande. Arbetet kommer lyfta fram normativlitteratur/ styrdokument. Utifrån dessa dokument kommer det även att diskuteras samhällets påtryckningar av de läromedel som används vid historieundervisning. För att förstå sig på samhällsförändringar kommer det även diskuteras om faktorer som leder till dessa förändringar. I detta arbete kommer även en jämförelse av läroplaner, för att förtydliga den samhällsstruktur som förändrats med tiden.

Denna studie av ungdomar med utländsk bakgrund försöker skapa förståelse för ungdomars identitet i samband med kulturkrockar och se påverkan av att leva med två olika kulturer. För att ta reda på detta har denna huvudfråga använts: Hur upplever ungdomar med utländsk bakgrund att deras två kulturer och kulturkrockar påverkar deras identitet? Denna kvalitativa studie har innefattat en semi-strukturerad intervju och fem intervjupersoner som alla är utlandsfödda med utländsk bakgrund. De alla beskrev hur deras identitet påverkas av kulturkrockar och av att leva med två kulturer. De stöter på missförstånd som sätter spår på självförtroendet och i dessa kulturkrockar genomgår identiteten en förändring. De påverkas av andra människors reaktioner på dem, hur andra ser på dem och här förändras deras självbild. De anser att det är svårt att veta vad de har för identitet och vilken kultur de identifierar sig med vilket leder till att de upplever en identitetskris och skapar en egen kultur med de båda kulturerna de har. För ungdomarna är identitet något som ständigt förändras och formas i sociala sammanhang i samband med kultur och kulturkrockar. / This study of young people with a foreign background tries to create an understanding of young people's identity in connection with cultural clashes and to see the impact of living with two different cultures. The main question that has been used in this study: How do young people with a foreign background experience that their two cultures and cultural clashes affect their identity? This qualitative study has included a semi-structured interview and five interviewees who were all born abroad with a foreign background. They all described how their identity is affected by cultural clashes and by living with two cultures. They encounter misunderstandings that affect their self-confidence and in these cultural clashes, identity undergoes a change. They are affected by other people’s reactions to them, how others see them and this changes their self-image. They believe that it is difficult to know what their identity is and which culture they identify with, which leads to them experiencing an identity crisis and creating their own culture with the two cultures they have. For young people, identity is something that constantly changes and is shaped in social contexts in connection with culture and cultural clashes.