Många unga tjejer är uppkopplade på sociala medier idag. Samtidigt har den psykiska ohälsan ökat för unga tjejer de senaste åren. Uppsatsens syfte var att undersöka hur unga tjejer som går sista året i gymnasiet upplever att deras psykosociala hälsa och identitet påverkas av att vara uppkopplade på Facebook och Instagram. Fem semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem tjejer som går sista året i gymnasiet. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån symbolisk interaktionism och genusperspektiv. Resultatet visar att sociala medier som Facebook och Instagram, är en viktig del av tjejernas vardag, men att de upplever att Facebook och Instagram kan påverka identiteten och ha negativa effekter på den psykosociala hälsan. Deltagarna upplever ett påträngande skönhetsideal och ständig jämförelse med andra. Tjejerna lägger ner mycket tid och har strategier om vad de väljer att publicera. Vuxna runt unga tjejer bör vara medvetna om vikten av sociala medier i unga tjejers liv och bidra till att motverka destruktiva skönhetsideal.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka vilka värderingar och attityder till det svenska samhällets månkulturalitet som speglas i skönlitteraturen idag, hur det kan påverka läsaren, samt hur det överrensstämmer med de värderingar kring ämnet som vår skola vill förmedla och föra vidare till sina elever. Det görs genom en ideologikritisk analys av det valda materialet som i detta fall utgörs av fyra böcker ur bokserien "LasseMajas Detektivbyrå" skrivna av författaren Martin Widmark. Analysen fokuserar på hur karaktärer med utländsk bakgrund framställs i böckerna. Resultaten av analysen visar att de förekommande karaktärerna med utländs bakgrund framställs som stereotypa i materialets alla böcker. Dock dras slutsatsen att det inte vilar en negativ värdering kring att de framställs på detta sätt, eller vårt mångkulturella samhälle som de representerar. Snarare försöker författaren uppmärksamma samt lyfta olikheter och visa hur de berikar vårt samhälle. Genom att hans böcker har ett enkelt språk samt ger extra stöd med hjälp av illustrationerna blir de lättillgängliga för en stor läsarkrets, vilket gör att han sprider dessa positiva värderingar kring mångkulturen till ett stort antal barn och ungdomar. Värderingarna som böckerna förmedlar stämmer bra överrens med skolans värdegrund och kan därigenom anses vara goda exempel på skönlitteratur att lyfta in i skolans verksamhet idag. / The aim of this report is to find out what kind of values and attitudes towards today’s multiculturalism that is being reflected in modern fiction. It will also try to find out how those values can affect the reader, and how they conform with the values on the subject which our school is advocating. To answer these questions, I am going to do an ideologically critical analysis of the chosen material. In this case, it consists of 4 books from the series of “LasseMajas Detektivbyrå” written by the author Martin Widmark. The analysis is focusing on the characters with foreign ethnicity and how they are portrayed in the books.  The result of the analysis shows that those characters are portrayed in a stereotypically way in all the books. Although we reach the conclusion that it is not done on purpose with negative values. The author is rather trying to make us pay attention to the multiculturalism from a positive point of view, and show how it can enrich our society. Due to the simplicity of the language and the illustrations as an extra support, his books become easily accessible for many children. This also helps spreading the positive values on to a large group of readers. The values which these books are communicating goes well in agreement with our school. Therefore, the books can be considered as good examples of fiction that can be used in today’s classroom.

Denna uppsats har behandlat hur svenskamerikaner förhöll sig till och placerade sig i de amerikanska rasliga och etniska hierarkierna genom att undersöka den svenskamerikanska pressen i Chicago mellan 1890 – 1920. Hypotesen för uppsatsen var att det fanns ett motstånd motsammansmältningen på grund av två skäl: Dels att de inte ville ge upp sin identitet som svenskamerikaner, dels att de inte ville dras ned från deras gynnsamma position i hierarkierna. Med hjälp av studier kring vithet och ras samt svenskamerikaners etnicitetsskapande har uppsatsen argumenterat för att den svenskamerikanska pressen kunde hävda den egna immigrantgruppen som en önskvärd del i det amerikanska samhället. Detta genom upprätthållandet av en färglinje gentemot den icke-vita befolkningen, fragmentisering av vithet samt kritiserandet av sammansmältningar mellan svenskamerikaner och andra grupper i samhället. Hypotesen kunde bekräftades då förlusten av svenskamerikanernas etniska och rasliga identitet vid en eventuellsammansmältning kunde resultera i en lägre gynnsam position i hierarkierna.

No description available.

Denna studie handlar om samhällets normer och utanförskap med inriktning på individer med exkluderade identiteter. Med tanke på att exklusion är ett betydligt brett ämne kommer denna uppsats att inrikta sig på individer med ett kriminellt förflutet varav missbruk också blir ett huvudområde, mer specifikt hur dessa identiteter skapas och hur utanförskap kan tolkas. Frågorna har valts att problematiseras bland annat av anledningen att identitetsskapande, exkludering och kriminalitet är och har alltid varit omtalade ämnen. Däremot finns det inte mycket tidigare forskning om problemområdet sedda ur detta falls perspektiv, det vill säga perspektiv från individer som har ett kriminellt förflutet. Därför ger detta val av område och perspektiv ytterligare anledning till att problematiseras och undersökas. För att besvara dessa frågeställningar har jag genomfört fem enskilda kvalitativa intervjustudier som i efterhand transkriberats och tolkats. Studien kommer analyseras ur ett fenomenologiskt perspektiv då jag kommer utgå ifrån informanternas utsagor som spegling av verkligheten. Dessutom kommer jag använda mig av olika teoretiska perspektiv för att avgränsa och tolka informanternas utsagor därav kommer identitet,grupptillhörighet och utanförskap att vara huvudteorierna. Sammanfattningsvis kommer denna uppsats att handla om människor med kriminellt förflutet och dess erfarenheter, vad som fick dem att ingå i kriminella och missbrukarsammanhang. Dessutom kommer mycket vikt läggas vid utanförskap, både som teoretiskt underlag och informanternas egna uttalanden.

Denna uppsats undersöker romanen Ful som skildrar en dystopisk värld. Romanenuppmärksammar utseende och skönhet i olika omfattningar. Därför valdes en kvalitativ textanalys som kombinerades med en litterär tolkning av romanen utifrån ett sociopoetiskt perspektiv. Ytterligare genomfördes en tematisk analys där det framkom två tydliga teman i romanen, skönhetsideal och identitetsskapande. Fortsättningsvis undersöker uppsatsen hur det går att arbeta med genren science fiction i didaktiska kontexter. Baserat på den utvalda romanen kommer ett urval av citat att presenteras och analyseras för att visa bredden på relevanta teman som romanen lyfter fram. Resultatet i denna uppsats påvisar flera didaktiska möjligheter med Ful, eftersom den belyser flera relevanta samhällsaspekter som går attj ämföra med samtiden utifrån speglingsteorin.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver att de skapar förutsättningar för elever att konstruera identitet i mångkulturella fritidshem, samt hur lärarna relaterar identitet med tillhörighet och gemenskap. För studien används en kvalitativ forskningsmetod, där semistruktuerarde intervjuer genomfördes med sex lärare i fritidshem. Studien har använt sig av tematisk analys som bidragit till att tre teman har uppstått. I resultatet framkommer att leken är den viktigaste förutsättningen för elevernas identitetsskapande. Majoriteten av lärarna i fritidshemmen som intervjuats har beskrivit att de skapar förutsättningar för elever att konstruera identitet genom lek, rollek, relationsskapande, språk och inflytande.

No description available.

Uppsatsen behandlar hur barn skapar och kommunicerar platser i förskolans utomhusmiljö. Detta harundersökts i form av en etnografisk studie på en förskola. Täta beskrivningar ur det empiriskamaterialet har analyserats som social koreografi och utifrån en idé om platsskapande som socialinteraktion i vilken ett identitetsskapande anses äga rum. I analysen av resultatet framgår det att barnenskapar och kommunicerar platser genom att interagera med mellanrum i befintliga strukturer och medvarandras platsskapande spår. Det framgår också att barnen skapar platser genom att dekonstrueravuxnas konstruktioner samt genom att delta i vuxeninitierade platsaktiviteter. Därtill visar analysen attvuxnas olika inramningar samt olika sätt att orkestrera ger barnens plats- och identitetsskapande olikautrymme. En övergripande slutsats är att den sociala miljön har betydelse för barnens plats- ochidentitetsskapande i förskolans utomhusmiljö, för att platsskapandet bygger på social interaktion somenligt analysen både möjliggörs och begränsas av olika strukturer och aktörer.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur litteratursamtal kan utformas för att utveckla gymnasieelevers läsförståelse. Metoden har bestått av en systematisk sökprocess med insamling och granskning av artiklar och avhandlingar, vilket resulterade i nio kvalitativa källor och en källa med kvantitativ och kvalitativ metod. Sex källor är internationella och fyra källor är nationella. Resultatet visar hur litteratursamtal kan utformas för att främja identitetsskapande läsning, erfarenhetsanknuten läsning, kritisk läsning, samt visar betydelsen av elever som aktörer i sitt lärande. Ytterligare källor pekar på vikten av att organisera samtal med stöd av olika samtalsgenrer och läsarter beroende på syftet med samtalet. Diskussionen tar upp betydelsen av ett litteraturdidaktiskt synsätt och berör olika typer av läsförståelse som elever med eller utan framgång utvecklat under litteratursamtalen i studierna, samt de faktorer som kan ha bidragit till utfallet. Slutligen lyfts vikten av lärares medvetenhet kring de didaktiska val som omger utformningen av litteratursamtal.